Midsommar hos oss

Sommarmolnen seglar över oss på himlen. När jag satt på verandan och njöt av sommaren, upptäckte jag ett litet moln på en tråd. Det såg lite roligt ut. Moln kan ju ha många olika former. Idag har det varit ett lite tätare molntäcke över oss men solen har också skinit på oss. Fast det blåste lite väl kallt för att sitta ute en längre stund. 

Efter de speedade dagarna förra helgen följde förstås ett bakslag. Tröttheten infann sig som ett brev på posten dvs den kom med lite fördröjning. Det fick bli några vilodagar. Kortisontabletternas verkan avtog men cellgifternas inverkan på kroppen tilltog. Det kan vara lite jobbigt ibland men så är läget och jag får leva med det.

I torsdags kväll kom kalmarsonen hem med tåget. Den andre sonen stannade i huvudstadsregionen. Midsommarafton firades mycket enkelt. Jag orkade inte med så mycket. Det blev i alla fall matjessill, nypotatis, gräddfil och gräslök till lunch. Jag hade tänkt baka en kaka men orkade inte. Sonen fixade den i mitt ställe. Så lite senare blev det Schweizernötkaka med grädde och jordgubbar.

Idag mådde jag en aning bättre. Vi hade planerat in en liten tur till Store Mosse om jag orkade med det. Vi packade ned lite fika och åkte till parkeringen vid Andersberg. Därifrån tog vi stigen ner mot Björnakullakärret.

Det gick bra att gå genom skogen ner mot rikkärret där det brukar växa orkidéer. De blommar lite olika tider så vi hoppades att några skulle blomma nu. Tuvullen trivdes i alla fall på den fuktiga marken. Vi kunde ta oss fram torrskodda på spången.

Det fanns gott om blommande orkidéer. Jag tycker det är svårt att artbestämma dem. Det är flera som är ganska lika. Majnycklar påminde denna mest om. Vi såg även några andra sorter.

Vi fortsatte fram till den nya bron. Den var mycket stadigare än den gamla som verkligen hade gjort sitt.

Det fanns inte så mycket kvar av den gamla bron. I ån blommade både vita och gula näckrosor. Det blåste en dem från sjön.

Sen vände vi tillbaka samma väg som vi kom. Takko hade lite problem med att hålla sig på spången. Ibland hamnade han vid sidan av i det blöta. Inne i skogen bar det uppför och då fick jag lite problem. Jag blir fortfarande väldigt andfådd och hjärtat får jobba hårt när jag går uppför, men jag får ta det i min egen takt. Sonen och hunden höll mig sällskap medan maken stövlade på i sin egen takt.

Nu var vi fikasugna så vi tog bilen till Björnakullens utsiktplats. Där har man verkligen en vacker vy över den stora mossen. Några korpar höll till nere i talltopparna med de flög sina lovar över oss och ropade "korrrp" åt oss.

Det smakade gott med lite fika på denna plats. Vi satt där en bra stund och njöt av solen trots att vinden var lite kylig.

Vilken underbar pärla vi har alldeles i närheten. Store Mosse hör till mina favoritplatser. Det finns många olika ställen att besöka och alla har något vackert att visa upp.

När vi fikat klart och var nöjda med pausen, fortsatte vi över Maramö upp till Östra Rocknen. Där har jag en av mina gömmor på Store Mosse och tidigare hade de skrivit i loggarna att loggremsan var fulltecknad. Ändå har många loggat efter det. Jag gissade att någon lagt i en ny remsa. Så ar det, men jag bytte ut de gamla mot en helt ny. Dessutom fixade vi till gömman så att den återställdes nästan i ursprungsskick. Som den var nu, var den betydligt lättare än det var tänkt. Tur jag hade verktygslådan i bilen.

Sen åkte vi hemåt för att förbereda eftermiddagens grillning. Sonen tände grillen och gjorde potatissalladen medan jag fixade en tomatsallad. Jag var ganska trött efter utflykten och det var hunden också.

Köttet hade legat i en marinad sedan igår. Maken och sonen hade hittat en marinad med kaffe och lite annat. Det blev verkligen gott. Jag åt så mycket jag orkade och lite till. Sen vilade jag resten av dagen.

Slutsomrat, nästan i alla fall

Jo, så är det. Sommaren lider mot sitt slut. Fast vi kan ha många fina dagar framför oss ändå och det är inget fel på hösten. Sommarlovet är i alla fall strax över. Måndag är elevernas sista lediga dag. Sen börjar skolan på riktigt.

I morse var jag ganska trött efter denna intensiva första arbetsvecka. Det fick bli en sen frukost och en "lazy morning". Vi lät andra vara flitiga som bin.

Efter en sen fika drog vi iväg åt olika håll. Maken hade en del att fixa i stan medan hunden och jag åkte över High Chaparall upp till Store Mosse. Min gömma vid Naturum är flitigt besökt så här års när alla tyskar har semester och vill vandra på mossen. Jag hade fått en signal om att loggboken var full och behövde ersättas. Vi åkte dit och gjorde en fulparkering så när gömman som möjligt. Det var gott om bilar på parkeringen. När vi gick mot gömman, såg vi en tysk familj som verkade leta efter den. Jag frågade. "Are you looking for the geocache?" De nickade. "It´s down under", sa jag och lät barnen i familjen leta upp gömman. De gillade burken och blev de första att skriva i den nya loggboken. Jag lämnade också av ett par resekryp och den ena TB:n tog de med sig när de så småningom lämnade Store Mosse och åkte vidare mot Värmland.

Vi åkte också vidare. Det var ju Internationella Geocachingdagen och en gömma borde man kunna logga nånstans så att man fick dagens souvenir. Den närmsta hemifrån var nog en ny gömma i bredarydsrondellen, men där är mycket trafik dagtid så det kanske var bäst att försöka med nån mer. I Gnosjö fanns en enkel gömma vid stationen. Den låg bra till så dit drog vi iväg. Vi parkerade på samma ställe som på julafton förra året när jag var på ett event med tre deltagare. Sen gick vi förbi ledighetskommittén i Gnosjö som intagit parkbänkarna vid stationen. Intill gömman stod en bil där några satt och väntade, men vi spanade snabbt in var burken fanns och kunde logga utan att avslöja för mycket. När vi skulle sätta tillbaka den fick vi vänta på att de skulle gå in till den asiatiska butiken som fanns i det gamla stationshuset. Sen var det inga problem.

Därmed var dagen slogg avklarad och ytterligare en ny souvenir lagd till samlingen. 70 stycken är jag visst uppe i nu. Vi drog hemåt och i bredarydsrondellen var det mycket riktigt en tät trafikström så den sparade vi. Vi kom hem först och började laga lite mat. Det blev köttfärsgrotta med rotfruktsgratäng.

På somrarna håller vi för det mesta till på sommarhemmet i Fänestad med församlingens gudstjänster. Ikväll var det avslutningsgudstjänst där. Sommarsäsongen är över. Det blev ett långt och innehållsrikt möte. Det var bland annat parentation med anledning av svärfars bortgång. Vår nya ungdomsledare välkomnades och utrustades med scoutskjorta och andra presenter. Sen predikade Daniel Åkerblad från Falkenberg om att vi inte ska oroa oss så mycket.

Efter gudstjänsten serverades nygrillade hamburgare med tillbehör och kaffe och kaka. Värdgruppen hade ordnat grillningen. Förra året var det väl vår värdgrupp som hade ahnd om den. I år kunde vi bara njuta av hamburgarna och umgås.

Det var gott om folk på gudstjänsten. Alla åldrar var med. Vi fick hämta extra stolar så att alla fick någon plats att sitta på under gudstjänsten. Efteråt kunde vi sitta ute på gräset tills det började kylna på och knotten kom fram.

Axel Bylund heter vår nye ungdomsledare. Jag ställde upp honom tillsammans med en del av ungdomarna i församlingen och fotograferade dem. Axel står i mitten längst fram. Det blev inte den här bilden jag skickade in till Värnamo Nyheter.

Det blev den här. Axel verkar ha gått hem hos ungdomarna. Vi hoppas han ska trivas i Småland. Han kommer fråm Härnösand och har gått bibelskola i Uppsala innan han kom hit.

Vi åkte hem och fixade det sista på programmet till begravningen på torsdag. Sen satte jag mig och stickade några varv på min tröja. Det har jag inte hunnit med under veckan. Nu kunde vi softa lite i soffan framför TV:n. Det händer inte så ofta för mig men ibland kan det vara skönt.

Hektisk tisdag

Morgondis

 Ingen sovmorgon för mig den här dagen. Maken stack in huvudet och väckte mig innan han stack iväg till jobbet. Jag fick masa mig upp ur bingen och göra mig i ordning för att åka till stan med bilen. Det var dags för den årliga besiktningen. Hunden fick gå ut en liten runda. Sen åkte jag. Bilen klarade sig hyfsat. Det var några småsaker att fixa till bara.

När jag kom hem, blev det fika och ännu en hundrunda, nu lite längre. Morgondimman låg kvar, men höll på att upplösas av solen som reste sig bakom trädtopparna.

På eftermiddagen var det dags för nästa bil. Jag bytte till makens åk som stod vid stationen och drog in till stan för att få den granskad. Sen ställde jag tillbaka den så att maken hade något fordon att åka hem i när han kom med tåget lite senare.

Fönster mot Lövö

I stället för att åka hem, stack jag till Lövö. Mitt på dagen hade det kommit en ny gömma på Store Mosse. Jag visste att 1000sjöar hade en på gång som skulle skickas in den här dagen, men jag visste inte var eller när den skulle komma. Jag hade kanske hunnit sticka dit innan sista besiktningen, men jag ville inte riskera att få stressa. Så därför väntade jag till efter värnamobesöket.

Jag parkerade vid Lövö och gav mig av längs leden mot Kittlakull.

Torra stigen

Stigen var mestadels torr och fin att ta sig fram på. Det var lite snö kvar i skuggan och där var det också lite kyligare i luften. När man kom ut i solen, var det bara skönt.

Blöta partiet

Vid några ställen var det lite blötare. Spångens plankor var lappade och lagade. De var hala och opålitliga. De ska visst reparera sträckan under året. Det kan behövas. Plötsligt steg jag bredvid plankan och hamnade i det mjuka och blöta med ena foten. Vattnet trängde in i kängan och jag fick dra loss den ur det sugande underlaget. Sen fick jag traska vidare lite blötare om tårna.

FTF-logg

Jag kom fram till krysset där Lövö Runt-leden möter Kittlakull-leden. Där skulle gömman finnas. GPS:en hoppade runt och ville inte stanna på ett ställe och visa nollan. Så jag började tänka lite praktiskt i stället. Var skulle jag gömma en burk? Fanns det några fotspår i snön efter CO? Jag valde ett lämpligt ställe att undersöka och visst hittade jag ett spår efter ett skodon. Dessutom fann jag en liten fin burk när jag lyfte blicken lite. När jag rullade upp loggremsan, var den fortfarande tom. Det blev alltså andra dagen i rad med en FTF. Det var väl inte så många som var lediga en vanlig tisdag så att de kunde ge sig ut och leta. Jag trodde kanske att danskarna skulle försöka. Jag hade sett att de var i trakterna, men de loggade andra burkar.

Vändpunkten

Det var inte så långt att gå egentligen, bara 1 km från Lövö. Jag kunde ha gått hela rundan på 3,6 km, men solen dalade och det skulle snart bli kyligare så jag vände vid Vändpunkten, som cachen hette.

Dags för fika

 Efter den lyckade loggning var det dags för lite fika. Jag hade med mig en kaffetermos och en köttbullsmacka med rödbetssallad. Eftersom jag inte hunnit med någon lunch skulle det smaka gott. Jag letade upp en solig plats där jag kunde slå mig ner på en nedfallen stam och njuta av både sol och mat.

Mossutsikt

Sen vände jag tillbaka mot Lövö igen. Mossplanet skymtade mellan tallarna. Det var tyst och lugnt i skogen.

Stigen tillbaka

Jag skyndade tillbaka längs stigen och tog det väldigt försiktigt på det blöta stället. Den här gången klarade jag mig utan att plurra.

Mot Lövö

Lövö låg i skugga, men solens sista strålar dröjde sig kvar bland trädkronorna uppe på kullen och fick dem att skimra i rosa. Bilen väntade utanför grindarna och snart rullade den hemåt igen.

Kvällshimmel 1

Precis som igår var kvällshimlen alldeles fantastisk. De rosa molnen mot den ljusblå himlen med de mörka träden i förgrunden var en vacker vy.

Kvällshimmel 2

Det blev många bilder knäppta på himlens färger. Det gäller att passa på medan det varar. De vackra färgerna försvinner snabbt när solen väl gått ned bakom horisonten.

Kvällshimmel 3

Hunden välkomnade mig och jag tog med honom på en runda till innan jag gick in och nätloggade dagens fynd. Sen fick jag göra mig i ordning och byta byxor och sockar innan kvällsaktiviteten tog vid.

Stickcafé

Tolv kvinnor i olika åldrar samlades till Stickcafé i Missionskyrkan den här kvällen. Det var både smått och stort som stickades eller virkades. En del brukar sticka, andra hade inte stickat på 20 år, men färdigheten fanns kvar. Jag hade börjat på en ny tröja tidigare på dagen. Det ska bli en lite oversize tröja i mullbärssilke. Garnet är tunt så det blev 380 maskor på ett varv. Som tur är kan man sticka på rundsticka. Det gick sakta framåt. Det kommer att dröja länge tills den tröjan är färdig.

Kvällsfika

Sen fikade vi tillsammans.  Anna-Karin som ordnade stickcaféet hade bakat både frallor och goda kakor. Hon är slöjdlärare på vår skola i vanliga fall, men nu har hon också lov.

En kopp te, fralla med pålägg och en mumsig kaka säger man inte nej till, när man jobbat med stickorna ett tag. Gott sällskap och trevliga samtal är inte heller dumt.

Vid niotiden var det dags att dra sig hemåt. Maken hade anlänt och hunden välkomnade mig hem som vanligt med ett skall och en viftande svans. Den här dagen var innehållsrik. Vilken tur att inte alla lovets dagar är lika fullbokade. Imorgon är kalendern tom, men det kanske kan bli en liten runda då med. Det gäller ju att passa på så länge solen skiner.

Grått Nytt År

Det nya året började med regn och all snö som eventuellt fanns kvar försvann i ett nu. Vi tog det riktigt lugnt och började med en lång sovmorgon. Maken lånade min bil och åkte för att fixa en del som tagit slut för honom. Han tog sedan svängen om Ljungby och hämtade hem sonen. Då slapp jag göra det.

Efter lunch regnade det lite mindre och då gav vi oss ut, hunden och jag. Regnet avtog mer och mer och när vi kom fram till Lövö på Store Mosse, hade även duggandet upphört. Vårt mål var att logga årets fyra första cacher. De två första fanns vid den smala grusvägen fram mot Lövö. Jag stannade mitt på vägen. Den enda bilen vi såg hade vi mött tidigare och lyckats passera med några millimeter till godo. Hunden fick vara kvar i bilen. Det gillade han inte, men han skulle få ut och rasta sig senare.

Grusvägen var nygrusad inför det nya året kanske. Jag visste ju var gömmorna fanns eftersom jag varit med när de lades ut. Den första, Välkommen till Store Mosse Nationalpark, hittade efter att ha tagit några steg rakt ut i terrängen. Den kunde jag logga snabbt och så var cachingsäsongen 2015 inledd.

Sen fortsatte vi upp till Lövö P vid den lilla parkeringen. Här blev det lite knepigare då gömman hade frusit och det var lite svårt att få ur burken. Jag fick hämta ett verktyg i bilen, men då lyckades jag. Sen kunde jag logga utan några större problem. Det var lite is inuti men den skrapade jag bort. Vi parkerade inte där utan fortsatte ända fram till grindarna vid Lövö.

Det såg tomt och ödsligt ut på Lövö. Idag var här inga andra besökare. Nu fick hunden följa med ut och då blev han genast glad och skuttade omkring och nosade överallt.

Vi följde stigen på Lövö Runt-rundan. Första delen är ju lätt att gå och torr trots det blöta vädret. Det var bara på ett ställe det var lite geggigt men mina stövlar klarade det och Takkos tassar också.

Katrins två gömmor på rundan var vårt nästa mål. Vi fick lämna stigen ett tag för att söka upp den första, #1 Lövö Runt. Här gick vi ut på en udde vid kanten av mossen.

Vi hittade förstås den gömda burken. Fast den låg ganska synlig när vi kom. När vi lämnade platsen var den inte lika synlig men en van geocachare kan enkelt avslöja gömmans placering.

Det var alldles tyst på mossen. Inga fåglar och inga andra djur observerades. Det förändras snart när ljuset och värmen kommer tillbaka om några månader bara. Nu blir det ju ljusare igen för varje dag.

Rocknen höjer sig över mossplanet så här är det torrt och fint att gå bland riset, mossorna och lavarna. Vi fortsatte fram till #2 Lövö Runt. Där var skogen lite tätare och därmed lite mörkare. Det började skymma tidigt och jag fick plocka fram ficklampan för att kunna hitta burken. Den är lurigt gömd så även om jag visste var vi gömt den så tog det en stund att hitta den. Men den hade klarat sig bra.

Vi fortsatte inte hela rundan fram till mina två gömmor. Det är lite blötare partier att ta sig över om man ska gå hela rundan. Jag var inte ute för att kolla burkarna utan ville bara logga Katrins gömmor som inledning på det nya året. Vi sneddade genom skogen och kom fram till en inhägnad hage. Där följde vi staketet tillbaka till stigen vi kom på tidigare. Snart skymtade vi Lövö igen.

Det var en ganska lagom runda. Vi blev lite svettiga och varma av den raska promenaden tillbaka till bilen. Jag hade regnkläderna på men det regnade inte som tur var. Sen åkte vi hemåt igen. PÅ hemvägen stannade jag vid en av mina gömmor, Reading Comprehension, för att utföra lite underhåll. Loggremsan skulle vara fuktig och det var den även om man nog hade kunnat skriva på den. Jag torkade ur burken och lade i en ny remsa. Den senaste loggaren var en av mina gamla elever som skrev att han kunde logga den p g a sina språkkunskaper, en del tack vare CO (alltså mig). Det är roligt att få lite personliga loggar ibland.

Nu var vi klara med dagens cachingrunda. Vi körde raka vägen hem där det väntade risgrynsgröt till oss hungriga vandrare. Ja, hunden fick lite annat förstås. Men jag åt min gröt med glädje. Imorgon är det tänkt att det ska bli en lite längre runda, om inte det stormar för mycket förstås.