Ser bakåt och framåt

Nu har jag varit här i två veckor. Jag hittade lite bilder i mobilen bl a denna som visar hur det såg ut hemma på soffbordet den dan när jag ramlade. Det var ju makens födelsedag. Blommor var inköpta och presenten hade pojkarna och jag fixat tillsammans. Den låg väl kvar där när maken kom hem efter sjukhusbesöket. Själv fick jag ju stanna kvar.

Ni är förstås nyfikna på vad han fick. Det är en drönare med kamera. Så när han väl lyckats tyda manualen hoppas jag på fina bilder över Rannäs.

Själv hamnade jag som sagt här på sjukhuset. Men nu längtar jag bort härifrån. Min kompis har också legat inne några dagar på en annan avdelning. Vi har kunnat chatta lite då och då. Idag fick hon åka hem.

Vädret har varierat. Den här bilden är nog från förra veckan. I natt åskade det och blixtrade. Regnet smattrade på rutorna. Det var ett riktigt oväder. Regnmätarna fylldes snabbt. Tur man fick sova under tak.

Jag får vara kvar här över helgen. Det är väl bra eftersom maken ska åka till Stockholm på lördag. Sonen har hittat en egen lägenhet och behöver lite flytthjälp. Han flyttar från Salem till Trångsund. Ska bli spännande att få se lite bilder därifrån.

På måndag är det dags för mig att flytta. Det blev ett korttidsboende på Forsgården som jag önskade. Det blir närmare hem och närmare vänner som lättare kan komma på besök. Nu måste jag träna upp mig. Jag ska få en rullstol och den måste jag komma i och ur. Sen är det en massa andra saker som måste funka. Men jag får ta en sak i taget.

Indiana Johansson och Smallcountrystones

Det har hänt en del här men allt kan jag inte berätta utan att avslöja för mycket för vissa som inte ska få veta än. Jag återkommer med bilder senare. Allt behöver jag dock inte mörka. I torsdags gav Katrin och jag oss ut på en geotur till Smålandsstenar. Vi klarade av rundturen i Smallcountrystones citywalk delvis till fots med mest med bil. Det är en ny Wherigo som GSK-nisse lagt ut.

Innan vi loggade finalen blev det en halv hawaiipizza för vi var ju lite hungriga. Sen kunde vi enkelt ta oss med ny energi till slutgömman.

Katrin fick göra mycket av grovjobbet idag men jag bistod med diverse utrustning och glada tillrop. Den snygga burken hittades snabbt.

Det blev jag som fick äran att signera loggen. Sen återställde vi förstås allt innan vi drog vidare för att leta upp roliga GSK-nisse-burkar. Den här veckans uppdrag går ut på att samla ett visst antal guldmynt på egen hand och det skulle vi nog klara utan problem.

Bredvid gömman hittade jag en fjäder på gräset. Jag har ju några fjädrar i hatten men här fick jag en till att piffa till Feodorahatten med. Indiana Johansson har inte gett upp än.

Nästa gömma hade jag besökt tidigare,men det hade vuxit upp mycket runt om sedan sist. Katrin fick släpa på stegen och snart hade vi hittat rätt ställe. Förra gången undersökte jag stället minituöst men missade ändå den lilla burken. Sen började det regna och jag gav upp.

Idag agerade jag ankare och ganska fort hojtade Katrin till att där var den. Jag fick logga och det kändes riktigt bra att beta av Bullet.

Vi tog oss tillbaka till bilen på en betydligt enklare väg . Ljungen blommade och lingonen höll på att mogna.

På hygget fanns det gott om hallon som dessutom var öda, goda och mogna. Vi fyllde på energin med ett litet mellanmål.

Vårt nästa mål var Skruvad boning #2. Även här hade jag rekat tidigare utan resultat. Jag hittade gömman men mina nypor var inte tillräckligt starka så jag gav upp då. Nu var Katrin med och hon har starka nypor.

Vi löste det skruvade problemet och loggade, men något var fel med burkens placering så vi kontaktade CO som kollade upp gömman med en gång.

Vi var nöjda med dagens utflykt så vi fortsatte hemåt. Solen sken och stundom var det riktigt varmt i luften. De kalla vindarna var borta. Vi kunde njuta av sommaren.

Vid bilen paraderade renfanorna när vi kom tillbaka. Vi hoppade in i bilen och vände hemåt.

Katrin hade en gömma som retade henne att hon inte kunnat logga. Eftersom jag loggat den för några år sedan tillsammans med maken, körde vi dit. Jag kunde ju ge lite tips.

Burken hittades och tack vare min välutrustade bil kunde loggen signeras också. Detta lev den sista loggen på dagens runda. Nu var i alla fall jag trött och ville hem. Maken hade kommit hem och vi lagade grönpepparfilé med pasta. Det var gott för magen. Jag mår bättre nu och magen funkar betydligt bättre.

Piraterna på skattjakt

Igår gav vi oss ut på en geocachingtur för att försöka logga några gömmor. Katrin och Fredrik  hakade på och givetvis Zack. Årets sommarutmaning har ett sjörövartema. Varje vecka ska man klara av en utmaning. Den här veckan skulle vi samla 15 guldmynt. Det kunde man göra på olika sätt. En multi gav 10 guldmynt och en vanlig trad gav 5.

Vi gav oss av mot Nya Hjälmsryd där det fanns två intressanta multisar. Men på vägen fanns en tradd vid en skjutbana. Där stannade vi för att leta upp gömman. Katrin hittade den och loggade som Team Zack.

I Hjälmsryd började vi med Color Box. De andra fick fortsätta till första steget medan jag satt kvar i bilen. De var snart tillbaka med lådan och då började mitt arbete. Ganska snabbt hade vi pusslat ihop slutkoordinaterna och kunde fortsätta mot dessa.

Här var det klokare som hittade burken och kunde signera loggen åt oss. Därmed hade vi egentligen inhöstat 15 guldmynt. Men vi fortsatte givetvis till nästa också.

Fotfolket fick jobba även här. Efter en stund fick jag en metallåda i knät. Sen behövde vi hitta en kod till. Bilen fick rulla vidare en liten bit. Katrin hoppade ur och fixade siffrorna. Sen kunde vi ta oss in i lådan och hitta koordinaterna till slutsteget.

Vi körde vidare och hittade även denna slutburk. Så det blev 25 guldmynt förtjänade idag. Nu var vi nöjda med dagens fynd och hade bara att återställa lådan. Tror du inte att himlen öppnade sig så stackars Fredrik fick springa och lämna den på platsen i regn. Vi hade i alla fall tur med vädret så långt.

Medan jag väntade på de andra studerade jag blommorna i vägkanten. Här var det nysört och rölleka som blommade.

Det blev ett stopp på hemvägen vid gatuköket i Vrigstad. Jag önskade mig bara en dricka. De andra köpte korv med bröd eller pommes, men det var ingen höjdare. Stället hållet inte längre samma standard. Vi åkte hemåt genom regnvädret.

Sen behövde jag vila. Det blev inte mer gjort den dagen. Även idag har jag tagit det lugnt. Maken är ute på en mc-tur neråt Bergkvara. Nu skiner solen här så jag kanske kan gå ut en runda.

Grillfest med Åke och lite annat av varje

Nu har det dröjt mellan inläggen igen, men jag har varit väldigt trött på sistone. Då har hängmattan var ett bra tillflyktsplats utom de senaste dagarna då de har spridit ut urin på åkrarna runt trädgården. Då fick det bli inomhusvistelse.

Det var roligt att ha sönerna hemma i två veckor. Dessa gick mot sitt slut och jobben väntade så i söndags lämnade de oss. Men de hann göra mycket medan de var hemma. Stockholmssonen stod för mesta delen av matlagningen och både drog ett tungt lass  med vår grillfest för släkten.

Grillfesten skulle vara i Fänestad på sommarhemmet. Det var en del saker som behövde fraktas dit. På vägen passade vi på att lämna av en TB i mitt TB-hotell. Frido ville åka vidare.

På vägen anade vi att hösten är på gång. Asparna brukar vara tidiga men de andra kommer snart efter. Vackra färger har löven i alla fall.

I missionskyrkan hämtade vi tallrikar och annat som vi behövde.

Vi packade bilen full. Det klirrade bra när vi körde ut till Fänestad.

Där lämnade vi av alla prylar. Fyllde kylskåpet med kylvarorna. Sen åkte vi hem. Torsdagen skulle jag in till läkaren på hematologen. Under iden jag var där passade de andra på att handla inför festen. På fredagen jobbade vi med att hacka ihop en potatissallad, blanda två såser och tärna fläskkött och strimla kyckling som fick marinera över natten. Sen var jag väldigt trött.

På fredagskvällen fixade pojkarna tacomys. Jag kunde äta nästan en hel wrap. Det har annars varit lite dåligt med matlusten den senaste tiden

Kisse var nog också sugen. Sen blev det raka vägen till sängen för mig. Kraften sinade totalt.

På lördagen åkte maken iväg redan halv elva. För de som ville hade han ordnat ett motorcykeltur. De blev bara två, maken och min bror. Men de hade nog kul ändå. Vi andra åkte ut till sommarhemmet med resten av sakerna efter lunch. Där dukade vi och gjorde i ordning.

Meloner skars upp i skivor, sallad blandades. Köttet träddes på grillspett och grillen tändes. Pojkarna gjorde ett superjobb med allt här.

Gästerna började anlända. Det var mina syskon med respektive och en del av deras barn och till och med barnbarn. Dessutom hade vi bjudit in min kusin och hans fru. Han räknas ju nästan som en bror.

På verandan fanns dricka och chips för de som var sugna. Det var lite fuktigt i luften och inte så varmt.

Sönerna grillade på för fullt.

Snart var det dags att lasta mat på tallrikarna. Då var det skönt att sitta inomhus.

Gästerna verkade gilla menyn. Sönerna hade koll på läget.

Min kusins fru Elisabet hade bakat goda baguetter. Dessutom bidrog hon med bullar till kaffet lite senare.

En del hade egen mat med sig.

Själv hade jag ordnat mig en egen vilovrå att användas vid behov. Det behövdes flera gånger.

Noah hittade en lekvrå för sina bilar.

Kaffe, Elisabets bullar och sonens hallonkaka med grädde fick avsluta menyn. Man behöver inte vara orolig för sönerna. De kan både baka och laga mat.

Innan alla åkt hem föreslog Elisabet att vi skulle sjunga en sång och be tillsammans. Vi sjöng Du omsluter mig på alla sidor, en sång som betytt mycket för mig. Sen bad hon för oss innan vi avslutade med mammas favoritsång, Blott en dag. Det blev en bra fest. Vi kanske ses igen om ett par veckor då min syster firar sin femtioårsdag.

Sedan dess har kisse och jag vilat en hel del i soffan. Palliativa teamet har besökt mig och hemsjukvården kommer och ger mig sprutor. Jag har svårt att ta alla tabletter. Dessutom smakar inte mat. Jag får leta efter något som jag kan få behålla. Det går väl bättre och bättre. Cancerbehandlingen är avslutad så nu är det bara behandling av symtom som dyker upp. Det kan vara låga blodvärden, infektioner eller som nu magsår. Jag har fått magsårsmedicin så det har blivit bättre.

Nu tar vi en dag i taget. Maken är ledig veckan ut. Vi får se vad vi kan hitta på, om jag orkar.