Vårdagar med vårförkylning

Det har varit lite dåligt med vårsolen på sistone, men nu hoppas vi att den närmar sig igen inför påsken. Då vill vi ha sol och värme. Gärna veckan efter påsk också för då är jag ju ledig.

Den här veckan har varit ganska jobbig. Jag har kämpat med en envis förkylning. Som tur är har jag inte haft feber. Det brukar jag annars få. Nu har det bara varit värk i bihålor, snuva, lätt illamående, huvudvärk, ont i halsen och svullna körtlar. Dessutom har jag frusit och nyst titt som tätt.

I onsdags stannade jag hemma. Man vill ju inte smitta ner sina elever och kollegor. Dessutom hade jag inte orkat snörvla runt och nysa hela dagen i skolan. Det fick jag göra hemma. Jag vilade det mesta, men framåt eftermiddagen tog jag mig i kragen och vispade ihop lite våffelsmet. Det var ju våffeldagen. Vårfrudagen är det väl egentligen eller som jag läste nånstans Vårfrödagen. Det var något barn som kallat den så, men det stämde ju också, tyckte den som skrev, eftersom Gud sått ett frö i Marias mage. Det är ju på våren man sår frön. Jag har inte sått några frön än, men kanske det kan bli några nedpetade i jorden framöver.

Lite blommor har jag ändå att njuta av. I tisdags köpte jag en ny liten leksak, en kamera att ta med ut i fickan. Den är verkligen inte stor. Min gamla kompaktkamera håller på att ramla i bitar trots att jag tejpat ihop den. Den jag köpte förra året har inte blivit av med fuktskadorna den fick när jag tappade den i vattenbrynet. Nu hade jag tröttnat på eländet så jag investerade i en ny liten Sony.

Den nya kameran tar verkligen skarpa bilder. Den har en riktigt bra bländare för att vara en så liten digitalkamera. Den är också bra på att ställa in sig själv. Hittills har jag mest provat autopiloten och den är jag nöjd med. Jag är bara lite orolig för batteritiden. Den hade laddat ur idag, men den laddade snabbt på igen.

Igår kämpade jag mig till skolan trots förkylning. Det var andra dagen med nationella prov i matematik för sexorna och jag ville gärna vara med. Det gick bra och jag klarade även av en lektion i engelska med femmorna innan jag åkte hem. Egentligen skulle jag jobbat längre men jag orkade inte mer. Idag stannade jag hemma igen. Det är ingen idé att pressa sig för hårt. Det drar bara ut på eländet.

Det blev en vilodag för Takko och mig, men vi gick ut en runda på eftermiddagen. Koltrasten sjöng och nötväckan klättrade runt på trädstammarna. Gräslöken har börjat spira i krukan som står på verandatrappan. Det kanske kan bli några strån på påskmaten. De ludna magnoliaknopparna sväller och jag längtar tills de slår ut.

Det var skönt att vara ut en stund i trädgården. Takko gillade det också. Han spanade från trappan medan jag påskpyntade lite i trädgården.

Krokusarna har blommat över och vissnar bort. Nu får påskfjädrarna stå för färgprakten ett litet tag innan tulpaner och andra lökar tar över. De kalla nätterna hade gått illa åt tulpanbladen som kommit upp, men förhoppningsvis tar de sig. När vi kom in igen, hade luftvägarna vidgats och det gick lättare att andas igen. Än har inte förkylningen gett med sig, men det kommer den att göra. Inget elände varar för evigt som tur är.