onsdag 22 mars 2017
En helg i Rom - del 3
Den italienska lördagsfrukosten var en kopia av fredagens. Ingen hit men vi fick något i magen och kunde ge oss av ut på nya äventyr. Det blev Metron till Ottaviano och en promenad mot Vatikanen för nu ville vi se Sixtinska kapellet. Vi blev haffade av en tjej på gatan som ville sälja en guidad tvåtimmarstur med engelsktalande guide till oss. Lite dyrt men vi hoppade på. Det var gott om folk som skulle in i Vatikanmuseerna så det var tur att vår grupp kunde gå förbi alla köerna.
Vår guide hade ett lila paraply som han höll upp så att vi kunde följa honom. Andra guider hade andra igenkänningstecken som pinnar med scarfar i olika färger eller flaggor. Det kunde verkligen behövas i trängseln i gallerierna. Vi började ute på gården där vi fick höra en del intressant historia om Vatikanen. Guiden hade mikrofon och sändare och vi hade en mottagare med hörselsnäcka. Det var en blandad grupp vi hamnat i och inte helt lätt att hålla styr på. Några försvann under turen men återfanns. Dessutom ville många inte trängas med oss andra utan ställde sig och spärrade framfarten för andra grupper som passerade medan vi lyssnade på guiden. Jan fick hela tiden be dem komma närmare. Jag tror han var ganska utpumpad efter guidningen. Vi skötte oss i alla fall exemplariskt.
I trädgården fanns även modernare konst som detta stora bronsklot. Det gick att snurra på som guiden visade oss. En riktigt häftig skapelse!
Inne i Vatikanmuseerna fanns det gott om gamla statyer. Det var många grekiska och romerska gudar och romerska kejsare. Enligt guiden behöver man 3-4 dagar för att se hela museerna, men vi hade bara två timmar på oss. Det räckte för oss. jag blev lite trött av allt gående men jag hade mina stavar att luta mig emot.
Även djuren hade sitt galleri med statyer. Många av dem var väldigt naturtrogna. man trodde nästan att de skulle hoppa på oss.
Takvalven hade sin konst. De var rikt bemålade i olika stilar och av olika konstnärer. De var lite svårt att ta in allt som guiden hade att berätta. De blev nästan lite för mycket med allt man hade att titta på.
I det sista galleriet var väggarna täckta av gamla kartor över italienska provinser, men taket skimrade i guld. Det blev väldigt effektfullt när det belystes.
Även golven var täckta med vackra konstverk i mosaiker. Vilket arbete det måste ha varit att skapa dessa bilder med så små bitar av sten i olika färger, men hållbart blev det.
I ett galleri fanns det stora gobelänger med bilder bland annat från Jesu liv. Det började med hans födelse. På slutet visades hur han stiger ur graven med den bortrullade stenen.
Sedan var det dags att få se det vi ville, Sixtinska kapellet. Det var inte så stort som man kunde tro. men vi fick se de vackra bilderna i taket som skapats av Michelangelo. Den mest berömda är väl Adams skapelse. Det var en ganska liten bild bland många andra. Tyvärr fick man inte fotografera där. Det fanns en hel del vakter och man måste vara tyst därinne eftersom det är en helgad plats. Det är ju påvens personliga kapell.
Därefter lämnade guiden oss och vi fick fortsätta till Peterskyrkan på egen hand, om vi ville. Vi gick in i den och följde strömmen av människor fram mot kupolen.
Vi stannade inte så länge därinne för nu var vi ganska så trötta och dessutom hungriga. Nu hade vi ju sett det vi ville.
Utanför stod vakter från Schweizergardet vid sina kurer. Vi fick veta att de faktiskt kom från Schweiz och tjänstgjorde här i tv år innan de återvände till hemlandet.
Vi hittade ett litet café och matställe precis utanför Vatikanen där vi kunde äta lite pasta. Det blev en pasta Carbonara och den smakade riktigt gott. Sen var vi redo att åka vidare till andra sevärdheter.
Fortsättning följer...
tisdag 21 mars 2017
En helg i Rom - del 2
Efter en god lunch var vi redo att ge oss ut på en längre tur genom Rom. Nu ville vi testa Roms tunnelbana så vi letade upp skylten med ett stort M för metro. Vår närmsta station fanns alldeles intill Spanska trappan. Vi köpte biljetter för €1,50 och åkte till stationen Ottaviano. Därifrån var det inte så långt att gå till ett nytt land, Vatikanstaten. Det är klart att vi ville besöka detta lilleputtland när vi nu var så nära. jag ville se Sixtinska kapellet och Peterskyrkan men man kunde inte se Sixtinska utan att även se Vatikanmuseerna. Jag befarande att det skulle bli för mycket för mig. Vi frågade i en kiosk där man kunde köpa biljetter till guidade turer, men vi var lite sent ute för dagen. Vi bestämde oss för att spara detta besök till nästa dag.
I stället traskade runt i trakterna mellan Petersplatsen och Tibern, som ju är floden som rinner genom Rom. Jag ville ju gärna logga en gömma i Vatikanen, men det finns inte så många. De flesta är mystar. Jag lyckades faktiskt lösa en myst hemma innan avresan och upptäckte då att själva burken är placerad utanför Vatikanen. Vi som hörde till letade upp den lilla miniburken, Riccixx - The popes in History. maken blev imponerad när jag plockade fram burken från ett ställe han redan undersökte men inte tillräckligt noggrant. Detta blev min första hittade geocache i Vatikanen.
Jag hade för mig att vatikanstaten hade en egen souvenir, men tydligen var det inte så. Ett nytt land fick jag i alla fall och på Project GC fick jag en diamondbadge för Vatikanstaten. Nu har jag hittat geocacher i sju olika länder.
Vid floden Tibern fanns en Earthcache som handlade om floden. Vi fick mäta bredden på floden vid stället. Dessutom kolla in höjden över havet. Det var inga större problem med dessa uppgifter om man har en GPS. Sista uppgiften var att uppskatta flödets hastighet. Det krävde lite andra aktiviteter.
Vi tog oss nedför trapporna till strandkanten. I murarnas sprickor växte det söta små blommor. Vattnet rann ganska snabbt på denna sidan, men det verkade rinna lite långsammare på andra sidan. Det satt några fåglar och vilade sig ute på stenarna. Under bron kastade vi pinnar i vattnet och mätte tiden det tog att flyta ca 10 meter. Här krävdes det lite samarbete, men det klarade vi av galant med 33 års erfarenhet av samarbete.
Det verkade som om bron var någons hem, men personen eller personerna var inte hemma. De kanske var ute och tiggde på gatorna. Vi såg en hel del tiggare. Eller så sålde de selfiesticks. Det kan inte vara ett lätt liv.
Efter denna Earthcache drog vi oss upp mot Petersplatsen igen. Runt Vatikanen finns en hög mur som byggdes för att hålla kravallerna borta. En sak som jag lade märke till i Rom var att det fanns militärer med skjutvapen intill nästan alla sevärdheter. De bevakar sin historia i Italien. Även i Vatikanen fanns det gott om vakter.
På Petersplatsen fanns det gott om folk. Där fanns också två Earthcacher. Den ena kom någon vecka innan vi skulle åka dit. Vi började med den och den hette Travertino di Piazza San Pietro. Travertin är en sorts bergart som används till byggnader. De ljusa stora plattorna på marken består av travertin. Mellan dem fanns gatsten, som var ett vanligt material på Roms gator.
Den äldre Earthcachen handlade om den stora obelisken mitt på Petersplatsen. Den hette AGT40: Vatican Obelisk. Det finns 14 stora obelisker i Rom och de kommer från Egypten. Vi hittade svaren på frågorna även om det var lite knepigt eftersom man inte fick gå så nära själva obelisken.
På petersplatsen köade folk i en jättelång rad. Den verkade aldrig ta slut. Påven skulle hålla en mässa kl. 17. Det var nog till den de köade. Vi hade ett eget möte vid samma tid.
Vi satte oss på trappstegen vid pelargångarna som omgav platsen för att vila en stund och studera folket som passerade. Det fanns alla åldrar representerade liksom många länder kunde vi förstå. En hel del präster, munkar och nunnor var på väg in i kyrkan.
Solen dalade nu snabbt och den skulle snart försvinna bakom Peterskyrkans kupol. Det blev lite kyligare när solen försvann. Tiden för vårt möte närmade sig och jag spanade efter en grupp som verkade samlas intill den norra fontänen.
Det var ett gäng tyskar som bjudit in till ett geocachingevent, Meet the Germans. En hel del från olika länder hade anmält sitt intresse.
En av deltagarna tog ett foto så att jag kunde vara med. De ville att jag skulle lägga upp bilderna på eventssidan, vilket jag gjort förstås. Vi stannade inte så länge så vi träffade nog inte alla eventsbesökare, men vi var lite trötta och ville tillbaka till hotellet för att vila en stund innan kvällsaktiviteterna.
Påven hade ju sitt eget event. Vi såg honom i alla fall på storbildsskärm. Så vi kan väl säga att vi deltog i två event samtidigt. Vi tog metron tillbaka till vårt hotell. Där vilade vi ett tag efter allt traskade under dagen.
I Italien äter man middag sent. Vi tänkte ta efter den vanan åtminstone en kväll. Vi hade ju nära till lokala restauranger. Kyparna stod på gatan och bjöd in passerande turister.
Vi valde en riktig biffstek med pommes och grönsaker. Pasta hade vi ju ätit tidigare till lunch. Vi tog också en tallrik grillade grönsaker. Det var gott och biffen var stor. Det blev lite kvar på min tallrik i alla fall.
Det är enkelt att vara vegetarian i Italien. Många pastarätter serveras med vegetariska tillbehör. Man kan alltid beställa grönsaker som squash, aubergine, paprika och tomater till. Vi äter ju kött, men grönsaker är också gott.
Efter detta skrovmål var vi rejält mätta och ännu tröttare. Det blev en kort promenad till hotellet. På rummet fanns förstås TV, men den visade nästan bara kanaler på italienska eller kanaler med dubbade program. Maken hittade en kanal som sände roadracingtävlingar nonstop. Här kunde vi hänga med utan att förstå den italienska speakern. Sen blev det natti-natti så att vi skulle orka med nästa dag. Hittills hade jag klarat av mer än vi trodde att jag skulle göra. Men promenerandet och trapporna hade förstås tagit på krafterna och jag sov gott.
Fortsättning följer...
Etiketter:
blommor,
event,
fåglar,
Geocaching,
gudstjänst,
mat,
motorcyklar,
resor,
Rom,
semester,
utmaning,
våren,
väder
En helg i Rom - del 1
I torsdags bar det av söderut mot solen och värmen. På förmiddagen fick Takko ta sitt pick och pack och åka till sin extrahusse Ambjörn. Vi andra åt en lätt lunch innan vi styrde färden mot Landvetter. Vi kom fram i god tid innan planet skulle lyfta så vi hann ta en fika och hade ändå gott om tid över. Men hellre det än att komma med andan i halsen. Den här resan skulle bli lite av en test för mig för att se vad jag klarade av.
Flygresan gick bra. Vi flög över ett nattsvart Europa med samlingar av lysande punkter här och där. Vi försökte lista ut var vi var, men det var inte lätt. Strax efter kl. 22 landade vi på Fiumicino Airpot i Rom. Vi hittade mötesplatsen där vår chaufför skulle möta oss. Efter ett tag dök han upp, men vi fick vänta in ett plan till med ett annat par. Därför var klockan mycket när vi äntligen kom till hotellet. Jag hade ringt dit och meddelat att vi var på väg så killen i receptionen kom och öppnade för oss. Sen visade han oss till vårt rum. Det var härligt att hitta en riktigt skön säng att sova i. Där sov vi gott tills det blev fredagsmorgon.
Frukost ingick i hotellpriset, men som förväntat var det italiensk frukost och inte svensk. Det bästa var en flaska blodapelsinjuice. Sen fick vi en liten croisant med lufttorkad skinka och lite sallad, tre kakor - en muffin, en mördegskaka med sylt och en chokladcroisant. Kaffe och te kunde vi fixa i kaffemaskinen på rummet. Resten ställdes på en bricka utanför dörren. Den hämtade vi in och åt på rummet. Annars var hotellet mysigt och trevligt.
Efter frukosten gav vi oss ut på stan. Vi bodde nära Piazza di Spagna och Spanska trappan. På piazzan stod hästarna och väntade på turister som ville åka med dem. Vi valde att gå på egna ben. Det gäller ju att utmana sig själv.
På morgonen var det inte så mycket folk vid trappan. Annat var det senare när vi gick nedför trappan. Då var det fullt med turister som tog selfies med trappan i bakgrunden. Selfiepinnar såldes överallt i staden av gatuförsäljare. Mig gav de sig inte på. Systemkameran hängde runt halsen och den passar inte på en selfiepinne.
Nedanför trappan fanns en av stadens alla fontäner, Fontana della Barcaccia. Det betyder Den gamla båtens fontän. Här fanns en Eathcache med namnet Is your boat half full or half empty? Man skulle bland annat uppskatta hur mycket vatten som rinner ur alla rör under ett dygn. Vi studerade alla rör och fontän. Sen diskuterade vi fram ett svar hemma på hotellet. Jag loggade cachen och mejlade svar till ägaren när jag kom hem. Svar kom ganska snabbt från Canada att vi gjort ett bra jobb. Många av Roms Earthcacher hade ägare som inte var från Italien. Det är ju ganska enkelt att adminstrera en Earthcache eftersom man inte behöver underhålla någon burk.
Sedan gav vi oss uppför Spanska trappan. Vi glömde räkna alla trappsteg, men det var många och jag behövde pusta emellanåt. trappor är det jobbigaste för mig, men det är ju bra träning. Benen fick mycket träning i Rom. Vi gick en hel del och det fanns gott om trappor. Senare hittade vi hissen vi kunde ha tagit.
längst upp hade vi fin utsikt över Rom. Precis när vi kom upp, dånade ett stort antal flygplan från italienska flygvapnet förbi. De släppte ut rökmoln i de italienska färgerna efter sig. Jag lyckades inte fånga planen på bild. De var snabbt förbi, men rökmolnen låg kvar ett tag.
Här ovanför hittade jag den första fysiska geocachen i Italien, Riccixxx - From Pincio til Pizza di Spagna. Det var en liten karamellburk av snusdosestorlek gömd i en mur. Vi kollade bakom de tätt parkerade små bilarna längs muren. man kan förstå varför de föredrar vespor eller riktigt små bilar. Trafiken är inte som i Sverige. Efterett tag kunde jag plocka fram burken. Där hittade jag två små spårbara objekt som fick följa med mig.
Denna burk gav mig ett nytt loggat land och en ny souvenir. På bilden ser vi Fontana di Trevi, som vi också besökte, men det gjorde vi en annan dag.
Här och där blommade det vackert i Rom. Vi såg apelsiner på ett träd och apelsinblommor på ett annat. Dessutom blommade många andra växter och träd i stan. På fredagen hade vi sol hela dagen och drygt tjugo grader i luften. Härlig svensk sommar alltså.
målet för dagens första promenad var parken vid Villa Borghese. Här fanns det gott om statyer på kända personer. Archimedes kände vi förstås igen. I parken fanns det även gott om geocacher, men vi siktade bara på att ta ett par av dem.
Jag ville spara min rygg en del och tyckte att vi skulle hyra en dubbelcykel att trampa runt med på parkens vägar. Efteråt tyckte maken att det varit en bra idé. Det var bara hans ratt som funkade när vi skulle svänga, men båda fick trampa för att hjälpa elmotorn igång.
Under tiden vi var i Rom tycker jag att träden började få fler skira gröna löv än när vi kom. De ligger långt före oss när det gäller lövsprickning i alla fall. Vi trampade runt på vägarna. Ibland fick vi vända där vägen spärrades. Vi letade efter en letterbox, men först hamnade vi på fel nivå. Vi fick köra runt. Sista biten fick jag gå genom gräs och buskar på egen hand medan maken vaktade cykeln. Jag hittade den lilla burken och hade snart loggat ytterligare en letterbox, Riccixxx - Letterbox. Vi letade efter ännu en burk men den hittade vi inte och gav den inte nån längre stund innan vi fortsatte.
Den sista gömman vi letade upp i parken innan vi måste lämna tillbaka cykeln var Riccixxx - Villa Borghese TB Hotel. När vi närmade oss GZ, upptäckte vi att en polisbil parkerat alldeles i närheten och en polis satt i. maken stannade vid cykeln medan jag gick nedför trappan och letade upp det fina TB-hotellet.
Hål i muren var ledtråden. Jag letade en stund innan jag hittade luckan bakom all murgröna. Bakom luckan fanns ett litet rör med logglista att signera. Det fanns inga TB i utrymmet men jag lämnade av fyra som vill vidare. En av dem var en egen TB, Pilgrim II. Redan 2011 skickade jag iväg min första TB, Pilgrim. Den reste runt några år. Sedan stannade den och har inte rört på sig sedan dess. Pilgrim II har som mål "From Rome to home (in Sweden)". Det står på en bifogad lapp. Förhoppningsvis kan min TB komma tillbaka hit en dag.
Nu började vi bli hungriga och satsade på en restaurang på vår gata. Det var en smal gata och ännu smalare blev den av alla uteserveringar. Vi hade en brinnande värmekälla alldeles intill vårt bord och det behövdes i skuggan. Nu gällde det att bestämma sig för något som verkade gott.
Till förrätt rekommenderades bruschetta. Vi delade på en tallrik med tre olika sorter, aubergine, squash och tomater. De var goda allihopa.
Huvudrätten bestod av lasagne. Den var också god och serverades riktigt varm. Vi ville ju helst äta italienska mat när vi var i Italien. Mätta blev vi och nya krafter fick vi. Efter ett besök på hotellrummet, fortsatte vi sedan att utforska andra delar av Rom. Mer om det kommer i nästa inlägg.
Fortsättning följer...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


