Tänk så olika man kan se på saker och ting. Vi ser samma sak men vi uppfattar det så olika. Det kanske är som med bilderna i detta inlägg. De är tagna med min mobilkamera under hundpromenaden i eftermiddags. Alla bilder fotades på samma plats, men jag använde olika effekter. Den första bilden tog jag utan effekt. Solen gick ner bakom talltopparna. Molnen vid horisonten färgades svagt rosa, men över oss var molntäcket grått. Det var en skön promenad. Istäcket på vägen började luckras upp av det milda vädret. Jag är ingen vän av slask och tö, men vi måste igenom den fasen innan våren är här.
Nästa bild är oskarp i kanterna. Det är bara i mitten som det finns skärpa. Man får ett slags tunnelseende. Ibland får vi nog det lite till mans. Om vi bara har fokus på detaljerna i mitten, tappar vi det som finns i periferin. Då förlorar vi kanske helheten. När vi bara har blick för dem som alltid står i centrum, uppmärksammar vi inte de människor som döljer sig i utkanten. Det kan vara bra att fokusera och koncentrera sig, men vi får inte tappa helhetsperspektivet.
Sedan blev det två bilder i olika vintagestil, den ena lite varmare än den andra. Jag gillar vintage. Ganska mycket här hemma skulle nog kunna hamna i den kategorin, speciellt nu när det kryllar av ärvda saker från makens föräldrahem. Genom åren har jag nog också samlat på mig många vintageprylar. Jag gillar gamla saker. Jag hör inte till dem som bara vill ha nytt. Men med åren kan det bli lite för mycket prylar. Då behöver man rensa ut en del ur sitt liv. Kanske ge dem till andra som kan ha nytta av dem. Ibland vill jag rensa och skala av onödigheter. Det känns som att det är dags nu för en sådan aktion. Men att rensa tar tid och det har jag inte så gott om just nu.
Till sist blev det en bild i posterize. Färger och former blev då lite förvrängda. Jag tänker mig att det skulle kunna ha varit en affisch av Andy Warhol. Men då kanske den skulle se ut så här:
Ibland tror jag vi ser på världen och på andra människor med förvrängd blick. Vi ser dem inte som de verkligen är. Vi ser genom ett filter som förvanskar det vi tittar på. Vi kan ha förutfattade meningar om så mycket i vår omgivning. Men ibland lyfts filtren bort och vi kan se med nya ögon på världen runt omkring.
"Ännu ser vi en gåtfull spegelbild; då skall vi se ansikte mot ansikte. Ännu är min kunskap begränsad; då skall den bli fullständig som Guds kunskap om mig." 1 Kor 13:12
Längesedan du skrev dina kloka tankar. Roligt -. och värdefullt att läsa dem. Jo, vi är nog kanske tunnelseende vi människor. Ett svart-vitt foto borde du också haft med... för sådan r verkligheten för en del ... och även för mig periodvis. Mycket beror ju på hur man mår och under vilken stress man lever.
SvaraRaderaBlir lite enklare att ta tillvaron för vad den är, när man blir äldre, tycker jag.....
Tack för dina tänkvärdheter!
Ja, det fanns fler effekter att pröva. Ångrade, när jag kom hem, att jag inte tog mig tid att göra det. Visst ser vi med de svartvita glasögonen ibland eller de sepiabruna. Hoppas kunna dela med mig fler tankar fortsättningen, men tankar tar tid, som Bodil Jönsson sa.
SvaraRadera