Vintervägar och snögömmor

Vintern håller i sig, men det är ändå rätt skönt ute. Jag mår mycket bättre i luftrören nu än när det var regnigt och grått. Grått var det väl även idag, men snön som kommit lyser upp i allt det gråa. Dessutom märks det att vi går mot ljusare tider. Det januarigråa är aldrig lika trist som det novembergråa.

Denna lördag hade jag en hel del på programmet. Jag behövde handla lite ingredienser. Min uppgift tills morgondagens födelsedagsfest i Kolvarp är att baka en tårta. Dessutom behövde jag göra klart andaktsboken för kopiering. Vår församling har nämligen än en gång lyckats få till en andaktsbok inför satsningen 40 dagar. Sen vill jag ju kunna umgås med familjen. Malmösonen kom hem igår kväll. Han liftade med syrran upp.

Efter morgonpromenad med hunden och liten förmiddagsfika drog jag mot stan för inköpsrundan. Allat hittades och sen var det bara dagens cache att fixa också. Frågan var åt vilket håll jag skulle åka. Det blev söderut. För några dagar sedan kom en ny gömma vid södra änden av Bolmen. Där finns ruinerna av en gammal medeltidsborg. Där har funnits en cache men den är arkiverad. Tyvärr hann jag aldrig logga den.

Borgkullen var snötäckt. Det såg jag när jag klev ur bilen på parkeringen. Den sista vägbiten fick jag spåra själv. Ingen hade varit framme här sedan snön senast föll.

På en grindstolpe satt en rostig skylt. Den omskrivna grinden var borta liksom järnvägsspåret. Numera fick man promenera på banvallen.

Men stationshuset fanns kvar och det verkade vara i bra skick. De andra huset såg också ut att tas om hand. Det kommer säkert en hel del turister hit sommartid, men nu var det tomt och öde. Jag såg bara några fotspår i snön.

Jag följde banvallen bortåt den gamla järnvägsbron. Gömman fanns nästan ända framme vid bron, som går över ett smalt sund i Bolmen. Gömman var tillägnad en man heter Paul och som verkar gå i pension för att i stället ge sig ut och geocacha. Det tycker jag verkar vara bra. Jag ser fram emot detta byte av jobb om några år. Burken hittade jag utan problem och logga gick också bra även om fingrarna var lite stelfrusna.

Därefter gick jag tillbaka mot borgruinerna. Det fanns trappor upp, men jag gick inte hela vägen upp. När det blir ljusare och varmare och kanske lte grönare, ska jag komma tillbaka och ha en picknick här. jag vill gärna uppleva platsen vid en annan årstid.

I stället följde jag vallgraven en bit bort mot den arkiverade gömman Piksborg. Man kan ju alltid kolla platsen. Ibland finns burkarna kvar även om gömman är arkiverad. Då kan man logga den ändå. Det är nästan exakt två år sedan den arkiverades. Jag hittade ingen burk, men där nollan fanns var det ganska mycket snö. Så den kan finnas ändå.

Det fanns lite is vid kanten av sjön. Vassen hade dekorationer av is några centimeter ovanför vattenytan. Det blåste lite så det gick lite vågor på ytan. När vattnet steg mörknade isprismorna och när det sjönk ljusnade de igen. Det såg riktigt häftigt ut.

Jag återvände till bilen och körde hemåt. Färden gick norrut på vägarna öster om Bolmen. jag passerade några platser där jag letat burkar förut. När jag kom hem lagade sonen och jag middag. Det blev fläskytterfilé i grönpepparsås och pasta. Köttet var riktigt mört och fint.

Sen var det dags att baka tårtbottnarna. Det blev budapestvarianten för den tycker de flesta om. Tårta är inte alltid så enkelt för alla gillar inte alla sorter. En del ska bara ha gräddtårta med jordgubbar. Andra avskyr marsipan eller kan inte äta choklad. Jag hoppas bara att ingen är allergisk mot nötter. Nu står bottnarna i skafferiet med grädde och mandarinklyftor emellan. Precis som det ska vara. Då blir de nog saftiga och goda imorgon. Då ska dekoren komma på innan vi avsmakar hela härligheten. Vi blir nog nästan 20 personer på kalaset i Kolvarp.

Under veckan som gått har jag mest jobbat eller varit på besök i vårdsektorn. På måndagsmorgonen fick jag rusa bort till vårdcentralen för att ta prover. I torsdags var det sen dags för återbesök hos läkaren. Där fick jag vänta en bra stund, men proverna visade inget nytt. Så länge värderna håller sig på låga nivåer får man vara glad.

Några små turer har jag hunnit med ändå. Jag måste ju försöka logga någon burk de dagar jag har blankt i kalendern. Just nu har jag loggat 330 av årets 366 dagar. Det blev ett par resor norrut. På tjugondag Knut tyckte jag att det passade att logga en gömma som hette Korkad julgransplundring. jag hittade den i kvällsmörkret, men hade inte kameran med. GPS:ens kamera tar inga bra mörkerbilder. Så dagen efter åkte jag förbi och gjorde ett återbesök i dagsljus för att kunna föreviga denna gran. Det finns rätt många trevliga cacher i vaggerydstrakterna, men det blev även en del ohittade. Det fanns en cache vid högstubben på förra bilden, men jag orkade inte leta upp den. Det krävdes förmodligen stege och den tar vi en annan gång. Tredje vändan till Vaggeryd loggade jag en väldigt enkel cache som hette Geodogs. Tyvärr kunde inte min hund följa med då. jag hade andra ärenden på vägen och det var lite för kallt för honom att vänta i bilen. Det är skönare att vara hemma i stugvärmen.

När jag inte letar burkar, brukar jag sticka sockar. Det har blivit en hel del på sistone. De är varma och sköna när det är kallt ute. Något får man ju göra av allt garn som finns i skåpet.