Öster om Rusken

Igår bestämde Katrin och jag att om det inte ösregnar idag så skulle vi ge oss ut på en geocachingtur. Inget regn var i sikte när hunden och jag tog en promenad på förmiddagen. Jag gav mig av mot stan för att plocka upp Katrin. Sen fortsatte vi med henne vid ratten och Zack i baksätet mot Nydala. Där svängde vi in på vägen som går på östra sidan om Rusken. Där fanns ett antal gömmor som vi inte hade loggat. De släpptes i samband med ett event i Ohs i slutet av augusti då det var Rusken Runt-dagarna. Då loggade vi västra sidan och sparade dessa. På flera ställen har man vacker utsikt över sjön.

Vägen är ju en gammal pilgrimsled. Det finns många pilgrimsleder som går kors och tvärs genom landet. Jag har vandrat delar av några. Nu vandrar jag inte så långa sträckor som jag gjorde förr. Idag var det bilen som gällde för transporten. Här stannade vi bilen och promenerade fram till gömman Pilgrimsled. Vi förstod att den måste finnas där men var. Sen skymtade jag gömstället och Katrin kunde pilla fram den och logga åt oss. Idag loggade vi som Team Zack.

Nästa gömma hette Anslagstavlan. Där fanns en hel del information av olika slag. Vi hittade en plats att backa in bilen på mitt i krysset. Sen var det nära till tavlan. Burken hittade jag snabbt. Alla har vi väl minnen av Anslagstavlan på TV. Många kan nog fortfarande gnola på vinjetten. Vi gnolade vidare mot nästa gömma.

Nu hamnade vi vid en Fördämning som ganska ny ut. Jag har sett den när jag passerat förut. Här kunde vi köra ända fram till avspärrningen med stenar. Där kunde vi vända bilen och hoppa ur för att leta efter gömman.

Zack fick också slippa ut ur bilen och skuttade runt. Han ville nog att vi skulle ta en liten promenad på vallen, men det ville inte vi.

Det var mycket spring i de fyra benen, men ibland stod han still och tittade. Han höll full koll på oss andra i alla fall.

Det var vackert nere vid vattnet även om dagen var lite gråmulen. Solen lyckades inte tränga igenom molntäcket, men än höll det uppe.

Vid kanten fann vi en annorlunda fågelholk. Det var en ihålig stolpe med en sten som tak. Det syntes rester efter ett fågelbo inuti. Fåglarna hittar bon på de konstigaste ställena.

Vi fortsatte söderut längs vägen och kom fram till kraftstationen. Det fanns en hel del vatten ovanför bron, men det var mest stenar nedanför.

Vi kunde parkera alldeles intill räcket och gömman Kraft fanns alldeles intill. Jag såg burken från vägen och Katrin kunde enkelt logga den innan vi fortsatte.

Vid utsiktsplatsen finns en gammal gömma som vi loggat för längesen. Idag stannade vi inte för att logga utan för att fika. Här uppe har man en fantastisk utsikt över sjön. Idag var det grått och lite kyligt när det blåste.

Vi delade på en macka, några lussekatter och lite pärondricka. Det var inte helt fel att fylla på lite energi igen. Sen kunde vi orka leta efter lite fler gömmor.

Zack fick lite hundgodis och strövade sen runt på platsen för att nosa och undersöka. Som tur var kom det ingen trafik på vägen.

Det fick bli en liten selfie innan vi åkte därifrån. Det är härligt med vänner som hänger med på äventyr ibland.

trots att jag åkt den här sträckan många gånger, har jag inte observerat den här gamla linden. Det var ett magnifikt träd. Här intill fanns nästa gömma som hette just Lind.

Vi förstod var burken fanns och jag tyckte att jag skymtade locket på den, men vi hade inte riktigt längden inne. Det fattades några centimetrar. Katrin fick hämta en pall i bilens bagage. Sen var det inga problem.

Den sjätte och sista gömman på östra sidan av Rusken hette Linbastu vid Ruskens strand. I många byar finns det en gammal linbasta. Så finns det även här i vår by. Båda är nog i ungefär samma skick. Vi stannade förstås på platsen och eftersom vi är historieintresserade kollade vi in linbastan.

Zack rusade före oss ner till stranden. Han tog till och med ett dopp fast det stod på en skylt att hundbad var förbjudet. Fast det fanns ingen där som kunde protestera. Det var nog bara han som ville bada idag.

Jag skymtade burken i dess gömställe. Vi kallade på Zack och lät honom leta upp den. Han är ju en riktig geohund och börjar bli duktig på att hitta burkar.

Ute i sjön fanns det en del fåglar. Alla har inte flyttat söderut. På en sten stod ett gäng skarvar och viftade med vingarna. En flock sjöfåglar lyfte och flög en sväng över sjön. Kvar satt en ensam mås på en sten.

Rusken är en stenig sjö, men det var vackert vid sjökanten. Vi drog oss så småningom tillbaka mot bilen för att fortsätta färden hemåt. Vid Kalvsjön fanns en gömma som jag inte loggat, men som Katrin hittat. Vi stannade till vid Fiskelycka så att jag kunde leta upp burken och logga också.

I Ohs fanns ytterligare en gömma från eventssläppet i augusti. Den kallades GC-bro. GC kan ju stå för GeoCaching men det kan också betyda Gång- och Cykelbro. Våra GPS:er nollade vid skylten men det kändes inte som om det skulle stämma med beskrivningen. Vi utvidgade sökområdet åt olika håll. Katrin gick en bit bort och lyste med sin ficklampa. Då fick hon syn på burken och ropade att den fanns vid min ena sko. Det var precis där jag trodde att den kunde vara. Jag kunde plocka fram den och logga utan problem. Samarbete är bra.

Det var inte så mycket vatten i ån trots att det regnat en del. Åbottnen är stenig. Det vet jag för vi har paddlat här för ett antal år sedan. nu började det bli lite skummare så vi drog vidare hemåt.

Vid Ulåsvägen stannade för att kolla in en av Fobigömmorna, Mykofobi. Vi letade en stund utan att hitta den välgömda gömman. Kanske låg den under allt granris och sly som fanns på marken. Det hade skett avverkning på platsen. Vi gav upp och åkte hem i stället. Vi hade ju hittat en hel del gömmor trots allt. Det blev en riktigt bra geocachingtur i trevligt sällskap.

När jag kom hem ville förstås hunden ut. Vi gick en runda och då kom regnet. Som tur var blev det inget ösregn men det strilade ner på oss så vi blev lite blöta. Det var skönt att komma in i värmen och torka upp. Jag var hungrig så det fick bli lite stekt falukorv med rotfruktsgratäng.