Skåne on wheels del 2

Samling vid Skåneporten i Örkelljunga

 Här fortsätter berättelsen om helgens upplevelser. Carlssons MC-klubb samlades vid Skåneporten i Örkelljunga. Vi var först på plats och kunde köpa en latte på McDonald´s innan de andra började anlända från olika håll. Arrangörerna, syster och svåger, kom från Malmö. Syster och systerdotter anlände från hemmet i Kolvarp. Andra systerdottern med man hade åkt från Helsingborg. Brodern på nyinbytt motorcykel dök upp från Växjö. Då var alla på plats, sex motorcyklar och nio personer.

Roadtrip på skånska vägar

Över Söderåsen

 Första delen av dagens tur gick över Söderåsen. Här fanns lummiga lövskogar och täta bokskogar, som bildade tak över vägen. Vägarna var lagom kurviga och roliga att köra.

Fikastopp hos Lotta på åsen

 Första stoppet blev hos Lotta på åsen, som är ett trevligt fikaställe nedanför Söderåsen sluttningar. Hit skulle några fler i släkten anlända med bil. Min yngste bror kom och hade hämtat upp vår mor och systersonen. Därmed var alla mina syskon på plats.

Nästan hela gänget samlat

 Vi beställde goda smörrebröd och våfflor, som serverades i den lummiga trädgården. Det smakade gott efter färden. Det är inte bara motorcyklarna som behöver tankas då och då.

Det är klart att mamma ska vara med

 Det var roligt att vår mor kunde komma med över dagen. Efter fikat fortsatte de direkt ner till Malmö, medan vi andra gav oss ut på nya roliga vägsträckor.

Dags att fortsätta färden

Vi fortsatte ner mot kusten vid Öresund. Skåne är inte bara platt. Det finns många backar och åsar att passera. Vägarna går inte spikrakt även om landskapet är platt.

Mellan böljande mogna sädesfält

 Överallt mognade sädesfälten. Jag såg säd av all de fyra vanliga sorterna och även några mindre vanliga. Kornvallmon blommade vid åkerkanterna.

Under gamla alléer

 Vägarna kantades ofta av gamla knotiga pilalléer eller andra lövträd. De gav skugga och fångade upp vinden. Solen sken hela dagen och inte en droppe regn föll på oss.

Små pauser vid skånska slott

 Det blev några bensträckarpauser vid några skånska slott, Trolleholm och Trollenäs. Vi avstod dock från broderns förslag att köra en runda på gräsmattorna.

Ner mot kusten och de moderna möllorna

Fina slingrande motorcykelvägar

Gammal mölla och nyplanterad allé

 Vi närmade oss kusten och det öppnare landskapet. Här fanns de stora fälten och både gamla och nya vindmöllor.

Kors och tvärs genom Skåne

Från åsarna ner mot slätterna

Milsvida vyer

Här och där var vyerna milsvida och då såg man de platta slätterna med åkrar och samhällen. Resan gick ner till Bjärred där svågern har sin butik. Den här gången blev det inget stopp för att prova glasögon. Vi fortsatte ner till vattnet.

Långa bryggan i Bjärred

 I Bjärred finns Skånes längsta brygga, Långa bryggan, och här kan man bada i Öresund. Det var verkligen långgrunt här. Bryggan var drygt 500 mter lång. Längst ut fanns en restaurang och ett soldäck där man kunde hoppa i vattnet. Det var nog bara en meter djupt därute.

De tuffa badflickorna och badpojkarna

 Medan maken och jag tog en promenad ut på bryggan, passade en del andra på att svalka sig i vattnet. Det blev inte mycket geocachat denna helgen, men här fanns det några cacher. Jag berättar mer om dem i ett särskilt geocachinginlägg senare.

Grillkväll i Malmö

 Efter badet åkte vi sista etappen på dagens tur. Den slutade hemma hos syster och svåger där vi bjöds på grillfest i deras trädgård. Bilen var redan på plats och efter ett tag kom också sonen med bussen från andra sidan Malmö.

Mums för grillade laxpaket

 Det var inte dumt med grillade laxpaket, couscous och sallad i trevligt sällskap. Som avslutning fick vi kladdkaka med kokostäcke, fruktsallad och glass, som helsingborgsstudenterna fixat. De ingår ju numera också i södra sektionen av Carlssons MC-klubb.

Mumsig efterrätt som avslutning

Motorcykeln fick stå kvar hemma hos syster och svåger. Vi lånade deras bil när vi åkte tillbaka till sonens lägenhet för att övernatta där. Vi skulle ju snart tillbaka för att äta frukost tillsammans innan vi gav oss av på nästa dagsetapp. Alla skulle inte stanna kvar. Några åkte tillbaka till Småland. Men vi andra stannade i Skåne för ytterligare en dag på två hjul med motor.

Skåne on wheels del 1

Skintaby i Halland

 Det är väl dags att börja sammanfatta helgens aktiviteter. Det blev en rolig helg med motorcykelåkning på sköna vägar, gott fika och god mat, trevligt sällskap och vackra vyer. Alla mina syskon och jag kör eller har kört motorcykel. Även nästa generation är intresserade av detta fortskaffnngsmedel, men kanske inte alla respektive. För ett par år sedan gjorde vi om den traditionella grillfesten i augusti till en MC-träff. I år var det södra sektionens tur att anordna den, dvs de som bor i Skåne. Det betydde att vi andra fick ta oss dit.

Nytt hus

 Maken och jag tjuvstartade lite och åkte redan på fredagen. Efter att ha lämnat hunden hos hundvakten, tog vi nissastigen ner till Halland. Där har makens familj haft sommarstuga ute på landet sedan 70-talet. Idag är det hans syster och hennes pojkar som äger den. Föra året revs den gamla stugan och nu finns ett nytt hus på plats. Maken har hjälpt till en del bl a med att rita och konstruera, mn varken han eller jag hade varit där och sett det nya. Så vi tog omvägen om Skintaby.

Sol och värme

 Det nya huset var mycket trevligt. Det påminde en del om det gamla, men är mycket bättre planerat och lite större. På baksidan finns ett härligt soldäck. Vi såg oss omkring och sedan fick vi fika innan vi åkte vidare.

Lite av det gamla

 En del av det gamla huset finns kvar. Den gamla muren tittar fram ur väggen. Det ska väl bli en liten kamin bredvid den så småningom. På väggen kan man se ett foto på det gamla huset.

Blommande paradis

 Min svägerska är en storodlare med gröna fingrar. I Halland frodas både blommor och grönsaker. Mellan huset och den gamla ladugården har hon sina odlingsbäddar.

Ett överflöd av blommor

Bi på rosa vitklöver

 I en fläck på gräsmattan växte det rosa vitklöver. Det har vi aldrig sett förut, men bina gillade dem.

Luktärter

Blå raritet

I Hallands klimat kan man odla andra växter än i Småland. Jag kommer inte ihåg vad den blå rariteten heter, men den går nog inte så bra här hemma hos oss.

Röda dahlior

 Från Skintaby, som ligger mellan Harplinge, Rävinge och Steninge, mitt ute på landet, åkte vi vidare söderut.  Det är inte så kul att tuffa på motorvägarna, men de slukar snabbt några mil om man vill komma fortare fram till målet. Vi stannade till för att sträcka lite på benen och tanka. Mitt högerknä gör lite ont hela tiden. jag vet inte varför eller hur det började. Jag hoppas det går över, men jag blir stel av att sitta många mil på bönpallen. Då är det skönt att sträcka ut skankarna och skutta lite.

Hos sonen

 Framåt kvällen anlände vi till sonens residens. Han har en liten etta på 19,5 kvadratmeter. Det var där vi skulle sova den här helgen. Vi hämtade upp madrasserna från förrådet och så var golvet fullt. Men vi skulle ju inte hålla till här hela tiden så då går det.

Hos greken

 Vi var hungriga så vi tog bussen inåt stan och gick till vår favoritrestaurang på Södra förstadsgatan. Vi kallar den bara för Greken, men den heter egentligen Plaka. Även om den gamla greken lämnat över restaurangen till yngre krafter, smakar grillspetten lika gott varje gång.

Souvlaki med goda tillbehör

Sedan återvände vi till lägenheten. Nästa dag var det dags för MC-träffen och vi skulle ses upp i Örkelljunga vid klockan 11. Tyvärr lyckades vi inte hitta en plats åt sonen. Man kan ju bara åka två på hojen. Han var nog lite besviken, men det ordnade sig till söndagen, som tur var. Men det berättar jag mer om i ett annat inlägg.

Roadtrip till havet

Småblommig klematis täcker den knotiga gamla ginstbusken

Sommaren äventyr har ju inte inneburit någon längre semesterresa. Egentligen saknar jag inte det. På sommaren trivs jag så bra hemma. Ibland kan jag tycka att resor bara innebär en massa jobb och besvär. Hemma har man allt. Det är här jag kan koppla av allra bäst.

Hallsjö kyrkoruin

Men det är aldrig fel med lite dagsutflykter och det har jag ju gjort ett antal. Den här veckan skulle maken vara ledig, men de ringde in honom att köra lite färdtjänst ett par kvällar. Så igår åkte han vid tvåtiden. Då passade jag på att ta en liten roadtrip med geocaching. I planerna hade det funnits med en tur till Halland och nu kunde jag ge mig av. Hunden fick vara hemma för det skulle bli väl varmt i bilen för honom. På vägen åkte jag till Hallsjö kyrkoruin. Där har jag varit och letat efter gömman utan att hitta den. Den här gången gick jag rakt på en. Jag såg den på långt håll. Undrar om den fanns där förra gången. Inne i ruinen var det andaktsfullt, men när jag kom tillbaka efter loggningen var där tivoli. En familj med små barn, som hoppade och klättrade bland bänkarna, hade kommit dit.

Bokskog i Halland

Sedan drog jag mig ner mot Halland och Simlångsdalen. Därifrån går flera mindre vägar genom det vackra halländska landskapet. I februari körde jag en runda. Nu tänkte jag följa en annan väg ner mot kusten. Längs vägarna fanns det gott om cacher som ingår i den s k Inlandstrailen. Då var det inte mycket trafik, nu var det betydligt fler bilar, några av dem var nog befolkade med geocachare.

Forsande bäckar

Vägarna gick nere i ravinerna och dalgångarna. Där forsade också små bäckar fram så det fanns gott om broar och räcken att gömma petrör i. Alla cacher var dock inte så enkla.

Raviner och broar

På sidorna höjde sig ibland branta sluttningar. De var bevuxna med omväxlande bokskog, trollskog och täta lövskogar. Här fanns inte de stora åkrarna man är van att förknippa med Halland. De finns närmare kusten.

Murkna stammar och gröna löv

Det blev många stopp längs vägen. Jag hade mobilen monterad framme på vindrutan och kunde se en bit framåt på livekartan i c:geo. I GPS:en plockade jag fram den närmaste gömman och sen körde jag mot den. Oftast fanns det något ställe att parkera vid gömmorna, men ibland fick jag antingen slarvparkera eller gå en liten bit.

Klippor med avsatser för en cachegömma

Även om de flesta gömmorna var väldigt enkla så fanns det lite svårare gömmor. För att komma till en gömma fick jag först klättra ner i en ravin, sen fick jag klättra upp på en sten där det fanns en liten avsats med en cachegömma.

Högt upp i tallen - en cache

Några cacher satt uppe i träd. Om det är något jag inte gör, när jag cachar på egen hand, är att klättra i träd. Här fanns dessutom inga grenar att klättra på. Tallar brukar ju ha långa kala stammar. Jag såg cachen, men jag åker inte omkring med stege i bagaget på min lilla bil.

Vackra små sjöar

Här och där fanns det små vackra skogssjöar. Solen sken och inget regn föll på mig. Jag hade lagt upp en rutt som tog mig från Simlångsdalen ner till Tönnersjö kyrka. Där avslutade jag den delen av resan. Jag hade lagt in några fler cacher i GPS:en bl a  några i Gullbranna.

Gullbrannagården

Vid Gullbrannagården var det gott om campare. Här var jag på läger redan på 60-talet. Då såg det helt annorlunda ut. Jag gick en liten runda, men jag mötte ingen av mina bekanta som brukar vara här. jag hittade cachen, men det var inte mycket till gömma. Jag undrar om den skulle ligga på det stället. Jag hade nog gömt den på något lite finare ställe.

Kattegatt vid Laxvik

Efter Gullbranna fortsatte jag uppåt kusten till Laxvik. Här såg jag havet. Vågorna vällde in med skum på topparna för det blåste ganska rejält nere vid Kattegatt.

Laxvik Rocks

Här fick jag klättra bland klippor igen. Laxvik Rocks hette en cache som var gömd bland stenar och enar ovanför badplatsen. Fin utsikt var det från toppen.

Burken hittad bland klippor och enar

Burken var en vanlig L&L av Biltemas modell. Den var inte så lätt att se under de krypande enarnas grenar bland stenarna. Detta blev den sista fysiska cachen för dagen. Hele 37 burkar lyckades jag logga på min roadtrip.

Laholmsbukten

Kameran strejkade den här dagen. Jag hade väl glömt att ladda batteriet. Därför fick jag ta alla bilder med mobilkameran eller med kameran i GPS:en.

Slyngestenen i solnedgång

Slutmålet för resan var Slyngestenen, ett stort flyttblock som ligger på klipphällarna ute vid havet. En bit utanför vattnet fanns ett rev ller en liten fågelö. Dit fick man inte gå så här års. Cachen därute var inte tillgänglig förrän i september.

Slyngestenen, GPS:en och jag

Vid Slyngestenen fanns ingen vanlig burk att leta efter. Cachen var en Earth cache. Det innebär att man måste ta reda på svaret på några frågor och skicka in dem till cacheägaren innan man får logga den. ibland vill de att man ska ta ett foto av sig själv framför föremålet. Frågorna här var inte så svåra. Man skulle uppskatta stenens höjd och omkrets. Jag hade plockat med mig mitt måttband så omkretsen var enkel att få fram. Höjden var lite svårare, men det gick bra och jag har fått svaren godkända.

Solnedgång över Kattegatt

Solen gick ner i havet och det var dags att vända hemåt igen. Jag körde nissastigen hem utan uppehåll. Hunden blev förstås glad när jag dök upp därhemma. Magen knorrade lite och en kopp te med en macka satt fint efter denna trevliga roadtrip till Halland.