|
Småblommig klematis täcker den knotiga gamla ginstbusken |
Sommaren äventyr har ju inte inneburit någon längre semesterresa. Egentligen saknar jag inte det. På sommaren trivs jag så bra hemma. Ibland kan jag tycka att resor bara innebär en massa jobb och besvär. Hemma har man allt. Det är här jag kan koppla av allra bäst.
|
Hallsjö kyrkoruin |
Men det är aldrig fel med lite dagsutflykter och det har jag ju gjort ett antal. Den här veckan skulle maken vara ledig, men de ringde in honom att köra lite färdtjänst ett par kvällar. Så igår åkte han vid tvåtiden. Då passade jag på att ta en liten roadtrip med geocaching. I planerna hade det funnits med en tur till Halland och nu kunde jag ge mig av. Hunden fick vara hemma för det skulle bli väl varmt i bilen för honom. På vägen åkte jag till Hallsjö kyrkoruin. Där har jag varit och letat efter gömman utan att hitta den. Den här gången gick jag rakt på en. Jag såg den på långt håll. Undrar om den fanns där förra gången. Inne i ruinen var det andaktsfullt, men när jag kom tillbaka efter loggningen var där tivoli. En familj med små barn, som hoppade och klättrade bland bänkarna, hade kommit dit.
|
Bokskog i Halland |
Sedan drog jag mig ner mot Halland och Simlångsdalen. Därifrån går flera mindre vägar genom det vackra halländska landskapet. I februari körde jag en runda. Nu tänkte jag följa en annan väg ner mot kusten. Längs vägarna fanns det gott om cacher som ingår i den s k Inlandstrailen. Då var det inte mycket trafik, nu var det betydligt fler bilar, några av dem var nog befolkade med geocachare.
|
Forsande bäckar |
Vägarna gick nere i ravinerna och dalgångarna. Där forsade också små bäckar fram så det fanns gott om broar och räcken att gömma petrör i. Alla cacher var dock inte så enkla.
|
Raviner och broar |
På sidorna höjde sig ibland branta sluttningar. De var bevuxna med omväxlande bokskog, trollskog och täta lövskogar. Här fanns inte de stora åkrarna man är van att förknippa med Halland. De finns närmare kusten.
|
Murkna stammar och gröna löv |
Det blev många stopp längs vägen. Jag hade mobilen monterad framme på vindrutan och kunde se en bit framåt på livekartan i c:geo. I GPS:en plockade jag fram den närmaste gömman och sen körde jag mot den. Oftast fanns det något ställe att parkera vid gömmorna, men ibland fick jag antingen slarvparkera eller gå en liten bit.
|
Klippor med avsatser för en cachegömma |
Även om de flesta gömmorna var väldigt enkla så fanns det lite svårare gömmor. För att komma till en gömma fick jag först klättra ner i en ravin, sen fick jag klättra upp på en sten där det fanns en liten avsats med en cachegömma.
|
Högt upp i tallen - en cache |
Några cacher satt uppe i träd. Om det är något jag inte gör, när jag cachar på egen hand, är att klättra i träd. Här fanns dessutom inga grenar att klättra på. Tallar brukar ju ha långa kala stammar. Jag såg cachen, men jag åker inte omkring med stege i bagaget på min lilla bil.
|
Vackra små sjöar |
Här och där fanns det små vackra skogssjöar. Solen sken och inget regn föll på mig. Jag hade lagt upp en rutt som tog mig från Simlångsdalen ner till Tönnersjö kyrka. Där avslutade jag den delen av resan. Jag hade lagt in några fler cacher i GPS:en bl a några i Gullbranna.
|
Gullbrannagården |
Vid Gullbrannagården var det gott om campare. Här var jag på läger redan på 60-talet. Då såg det helt annorlunda ut. Jag gick en liten runda, men jag mötte ingen av mina bekanta som brukar vara här. jag hittade cachen, men det var inte mycket till gömma. Jag undrar om den skulle ligga på det stället. Jag hade nog gömt den på något lite finare ställe.
|
Kattegatt vid Laxvik |
Efter Gullbranna fortsatte jag uppåt kusten till Laxvik. Här såg jag havet. Vågorna vällde in med skum på topparna för det blåste ganska rejält nere vid Kattegatt.
|
Laxvik Rocks |
Här fick jag klättra bland klippor igen. Laxvik Rocks hette en cache som var gömd bland stenar och enar ovanför badplatsen. Fin utsikt var det från toppen.
|
Burken hittad bland klippor och enar |
Burken var en vanlig L&L av Biltemas modell. Den var inte så lätt att se under de krypande enarnas grenar bland stenarna. Detta blev den sista fysiska cachen för dagen. Hele 37 burkar lyckades jag logga på min roadtrip.
|
Laholmsbukten |
Kameran strejkade den här dagen. Jag hade väl glömt att ladda batteriet. Därför fick jag ta alla bilder med mobilkameran eller med kameran i GPS:en.
|
Slyngestenen i solnedgång |
Slutmålet för resan var Slyngestenen, ett stort flyttblock som ligger på klipphällarna ute vid havet. En bit utanför vattnet fanns ett rev ller en liten fågelö. Dit fick man inte gå så här års. Cachen därute var inte tillgänglig förrän i september.
|
Slyngestenen, GPS:en och jag |
Vid Slyngestenen fanns ingen vanlig burk att leta efter. Cachen var en Earth cache. Det innebär att man måste ta reda på svaret på några frågor och skicka in dem till cacheägaren innan man får logga den. ibland vill de att man ska ta ett foto av sig själv framför föremålet. Frågorna här var inte så svåra. Man skulle uppskatta stenens höjd och omkrets. Jag hade plockat med mig mitt måttband så omkretsen var enkel att få fram. Höjden var lite svårare, men det gick bra och jag har fått svaren godkända.
|
Solnedgång över Kattegatt |
Solen gick ner i havet och det var dags att vända hemåt igen. Jag körde nissastigen hem utan uppehåll. Hunden blev förstås glad när jag dök upp därhemma. Magen knorrade lite och en kopp te med en macka satt fint efter denna trevliga roadtrip till Halland.
Det var en härlig tripp du varit ute på. Lite smått och gott, känt och okänt. Tack för tips på nya platser att upptäcka. Än är ju inte sommar-utflyckterna slut.
SvaraRadera