Långa bryggan och konst(igheter)

Playan i Bjärred

 Helgens MC-träff i Skåne resulterade inte i så många loggade geocacher. Det blir så när fokus är på något annat och när sällskapet inte alls är intresserat av geocaching. Men det blev trots allt två multicacher, en på lördagen och på söndagen.

Utsikt mot Malmö och Turning Torso

 När vi på lördagseftermiddagen anlände till Bjärred och Långa byggan, ville några ta sig ett svalkande doppa. Maken och jag gick i stället ut på den långa bryggan. Dn skulle vara drygt 500 m lång och det verkade stämma. GPS:en visade att så var fallet.

Långgrunt under Långa bryggan

 Vi traskade ut på bryggan med mycket folk som promenerade eller badade. Det skulle finnas två cacher på platsen. Halvvägs ut fanns första steget i en multi, längst ut fanns en traditionell. När vi närmade oss multins första steg, upptäckte jag att platsen var upptagen av ett par som satt vilade på en bänk. Det var baraatt fortsätta ut mot den andra cachen.

Badliv i Öresund

 Där längst ut fanns en restaurang och ett soldäck där många badande och soldyrkande människor höll till i det fina vädret. Vi gick runt och kollade lite, hittade nollpunkten för GPS:en, men gömman var lite svår att lokalisera. Vi förstod av ledtråden att den skulle synas bättre nerifrån vattnet, men vi ville inte bada. Så den avstod vi från. Det hade nog sett misstänkt ut om två motorcyklister hade lagt sig ner rotat under bryggan.

500 m brygga

 Vi gick tillbaka in mot land och hoppades att det vilande paret gett sig av. Det hade de, men nu fanns där en barnfamilj i stället. Som tur var, flyttade de på sig med en gång när vi kom. Jag började genast att diskret undersöka bänken och räcket, men där fanns ingen burk av något slag. Maken fortsatte in mot land. Han är ju bara måttligt intresserad. Jag anade att det bara skulle vara typ en bricka med koordiaterna till slutgömman. Så var det också. Plötsligt känner jag att det sitter en metallbricka fastskruvad under räcket.

 För att inte verka smått galen och för att inte behöva vrida nacken ur led, tog jag fram kameran och fotograferade av brickan. Sen kunde jag lätt se siffrorna och knappa in dem i GPS:en. Jag visste att slutgömman skulle finnas på land. Den fanns inte så många meter från parkeringen. Så när vi kom tillbaka dit, skyndade jag mig att leta upp den. Det var en liten blå bison, väl gömd, men jag hittade den och kunde logga remsan. Sen fick jag rusa tillbaka till parkeringen där de andra väntade otåligt på att få köra vidare. Fast de var ändå nyfikna på om jag hittade den.

Wanås slott

 Slutmålet för söndagens roadtrip var Wanås slott, där vi åt lunch. Sedan åkte alla åt olika håll. Jag fck vara kvar där några timmar medan maken skjutsade hem sonen till Malmö.  De andra tyckte att jag kunde ju geocacha medan jag väntade. Jag valde mellan att bli körd in till Hässleholm eller stanna kvar. Så här i efterhand kanske jag ångrar att jag inte valde Hässleholm, men då hade det nog tagit längre tid för dit var det 22 km.

Yoko Ono´s Wish Trees for Wanås

 På slottet finns en konsthall och en massa konstverk och installationer i slottsparken. Förra året var Yoko Ono där och skapade önsketräd. Nu fanns en rad äppelträd med önskelappar där man kunde skriva sina önskningar. Många hade gjort det så träden var översållade med lappar.

Konst(igheter) i parkens träd

 Jag gick inte runt hela parken. Eftersom jag inte ville släpa på min hjälm och mc-stället, lämnade jag in det på konsthallen, men de stängde redan kl 17. Så jag hade knappt en timme på mig. Jag valde att skynda mig runt till de koordinater där det skulle finnas ledtrådar till slutkoordinaterna i en multicache, The Art Stroll. Ändå fick jag rusa runt.

The Diningroom

 Jag hann se några andra verk längs vägen. En del var bara konstiga, andra var fina. Jag tror jag gillade klotet, som hette Sprungen Ur, bäst. Jag hittade tre av fem ledtrådar innan jag var tvungen att gå tillbaka och hämta ut mina grejer. Jag kom i sista minuten. Sedan gick jag tillbaka till ett ställe och kollade upp en fjärde ledtråd. Den sista besökte jag aldrig. Jag räknade ut vilken det var med hjälp av kartan över parkens konstverk och GPS:ens karta. Därmed hade jag slutkoordinaterna klara.

Sprungen Ur

 Så långt var det helt okej, men nu började det tråkiga med cachen. Slutgömman fanns ungefär 1 km från slottet. Om jag hade läst loggarna lite noggrannare, hade jag kanske avstått från att leta överhuvudtaget. Först tänkte jag ge upp och satte mig ner en stund, men sen ilsknade jag till och traskade iväg. Halvvägs till gömman tröttnade jag på att bära på utrustningen och dumpade den bakom några stora stenar. Sen fortsatte jag till en märklig plats för en gömma. Det hade funnit hundratals bättre ställen längs vägen. Slutet var en stor besvikelse och det var många fler än jag som tyckte det. Gömman var gammal. Den lades ut redan 2002, men var nu adopterad av några andra än de som lade ut den. Det roliga var att de som nu sköter om den loggade en av mina gömmor dagen efter, alltså igår.

Trädkonst

Jag hann gå tillbaka till slottet, slänga mig under en stor lind för att vila en stund, innan maken kom tillbaka. Det var ganska jobbigt att gå hela rundan, totalt ca 3 km. Slottspersonalen åkte hem, turisterna lämnade stället i sina husbilar, kvar satt jag under trädet och lyssnade efter en motorcykel. Det hann komma några stycken innan den rätta motorcykeln anlände. Då hade jag börjat frysa lite och var precis på väg att klä på mig. Det passade ju bra för vi gav oss rask iväg hemåt. Vi körde via Osby, Älmhult och Ljungby. Sedan var det välkända vägar över Vittaryd och Dannäs hem till Forsheda, där vi hämtade hunden. Det blev alltså en multihelg, dels i form av två loggade multicacher, dels i form av multiaktiviteter som geocaching, motorcykelåkning och släktträff.