Vintersol och julmusik

Nyfallen pudersnö ger fröställningarna mössor

 Ibland är det skönt med en riktig sovmorgon. Idag var en sådan dag. Det blev frukost och fika i ett innan vi gav oss ut i det soliga vintervädret. Det hade kommit lite mer snö och lagt sig som mössor på vinterståndarna och andra växter. Vintersolen spred sina bleka strålar, men det var skönt att komma ut och inte så kallt som tidigare.

Frusen stig över fälten

 Vi gick vår vanliga runda. Ni känner nog igen vyerna. Det är samma gamla träd, samma fält som jag brukar fotografera. Men det är lika vackert ändå.

Solig promenad med hunden

 Maken åkte till stan men det var tur att jag stannade för han kom inte tillbaka förrän precis när jag skulle åka. Jag tog det lugnt, slängde in lite tvätt i maskinen, lagade lite mat och tittade lite på TV.

Vintersol mellan granarna

 När det började bli dags att göra sig i ordning, gick jag ut och kollade pannan för att se så att det fanns duschvatten. Då visade det sig att fläkten stannat och pannan slocknat. Så jag fick tända igen och vänta lite på varmt vatten. Tumlaren hade stannat och jag fick inte igång den. Så det blev till att torka det jag behövde med hårfönen. När varmvattnet var någorlunda uppe i temperatur, ställde jag mig i duschen. Då var det stopp i avloppet så jag stod i vatten som inte ville rinna undan. Mycket strul var det innan jag äntligen kom iväg till körsamlingen. Halvvägs till Forsheda kom jag på att jag glömt mina skor och fick åka tillbaka hem och hämta dem. Därför blev jag lite sen, men jag kom fram i alla fall.

Uppladdning inför julkonserten

 Vi övade lite på intåg och uttåg. Några låtar hann vi dra igenom. Sen laddade vi upp med lite fika medan konsertbesökarna anlände till kyrkan. jag lyckades hitta en kollega som tog hand om min kamera och tog lite bilder från första föreställningen. Tack, Sandra, för att du tog alla fina bilder åt mig! Här följer en liten kavalkad av bilder.

Mellan föreställningarna var det fika för alla besökare. Det ingick i biljettpriset. Vi hann prata lite med de som kom och lyssnade. Sen var det dags för nästa föreställning. Den gick lika bra som den första. Behållningen från konserterna går till Hela Människans arbete med De Glömda Barnen. Det finns många barn i Sverige som lever i familjer med missbruk eller psykisk ohälsa. De behöver en plats att gå till där man bryr sig om dem och ordnar bra aktiviteter och möjlighet att samtala om sin situation med någon som förstår. När allt var över kunde vi pusta ut. Det var lika roligt som det brukar vara och nu kan det kännas lite tomt. Men julen är inte över än och det blir ju fler tillfällen att sjunga julsånger tillsammans. Imorgon ska jag inte göra så mycket. Man behöver vila ibland.

Sigge visar rätta stilen

Sigge håller stilen

Solen sken över det kalla vinterlandskapet, när jag åkte hem från skolan  eftermiddags. Jag passade förstås på att gå en runda med hunden. Utanför garaget låg vår största hankatt Sigge och tryckte i en driva. Han visste hur man håller värmen utomhus i det här vädret. Det gäller att burra upp sig så mycket som möjligt. Ju rundare former desto bättre varmhållning. De andra katterna låg hemma på kökssoffan och hade det gott i stugvärmen. Idag var det lite varmare när jag kom hem.

Sol och snö

 Takko ville gärna ta en promenad i det härliga vädret. Det var inte så kallt och nysnön låg som fluffigt dun över den andra snön. Solen lyste på de snöklädda träden. Då är det vackert.

Vintervägar

 Ingen hade plogat vägen till skogen, men det hade gått både bilar och människor. Vi traskade på i spåren efter de andra.

Spårsnö

 Uppe vid vägkrysset forstsatte bara fotspåren och spåren efter djur rakt upp. Idag vände vi i stället för att ta hela rundan. Vi var hungriga och ville komma tillbaka till värmen. Innan vi åt tände jag i pannan för värmepumpen står där fortfarande utan att kunna användas. Nu har vi tröttnat på att vänta och idag sa maken att det kommer en annan installatör nästa vecka. Det hoppas jag verkligen så vi slipper det ständiga eldandet. Fast har vi otur slår vargavintern till och temperaturen sjunker. Då får vi ändå stödelda.

Snötyngda toppar

 Jag lyssnade lite på debatten på TV om snökaoset i mellansverige. Det är samma sak varje år. Det verkar ibland som om många tror att det är mänsklig rättighet att kunna ta sig vart man vill i vilket väder som helst. Jag kan bara tycka att då har man kommit långt ifrån verkligheten. Trots all utveckling och urbanisering så är vi ändå i händerna på naturens krafter. Ibland får vi bara acceptera det. Det kanske är lättare för oss som bor på landet och har naturen nära inpå. Det konstgjorda livet i stan invaggar många i falsk trygghet. Visst ska plogbilarna ge sig ut och röja, men har man kört efter en plogbil i snöstorm så vet man att det ibland är helt meningslöst att ploga innan stormen bedarrat. Då får man vänta och kanske avstå från att ge sig ut.

Vita kronor

 Vi tog oss i alla fall hem från skogen och kunde ta oss en lite fika framför TV:n innan det var dags att sätta sig vid bordet och läsa elevtexter och matteprov. Det känns fortfarande svårt att göra rättvisa bedömningar så att eleverna får det betyg de förtjänar. Alltför många elever visar inte sina rätta förmågor. De tar den enkla vägen och berättar alldeles för kortfattat. Jag tror att många kan mycket mer än vad de skriver. Jag skulle önska att jag kunde intervjua varje elev en lång stund, men den tiden har vi inte. De skulle kunna gå i några ämnen men inte i alla. Jag tänker i alla fall fråga ut några elever där jag är lite mera tveksam. Imorgon ska min kollega och jag sitta hela förmiddagen och sambedöma. Det känns bra att ha någon att diskutera med.

Hem till stugvärmen

 Imorgon är det också dags för genrepet inför lördagens julkonsert. De ska bli kul att sjunga. Det brukar bli så bra och jag tror inte att årets upplaga är något undantag. Det blir en blandning av nya och gamla julsånger, gamla och unga sångare och musiker, dramatisering och textläsning. Hittills har vi bara övat våra delar. Nu ska vi sätta ihop hela konserten från början till slut.

Dagen är kort, kvällen kommer tidigt

 I skolan övar eleverna inför luciafirandet nästa vecka. Det är sexorna som har hand om luciatåget tillsammans med förskoleklassen. Vi har inte behövt öva med dem. Det sköter förskoleklassens lärare och de säger att det går så bra. Det känns ju betryggande. Då har vi ännu en traditionell samling att se fram emot.

Pyssel i skolan = Vi närmar oss jul

Igår var det dags för traditionellt julpyssel i sexan. Vi gjorde mina granar i gips och papper. Det blev granar i alla olika färgkombinationer som vi ställde upp till en skog på bordet i korridoren. I vanliga fall brukar vi ha en hel dag med pyssel i tvärgrupper på mellanstadiet, men i år får vi inte ihop det. Så varje klass får pyssla för sig så mycket de vill. Mina granar har jag tagit hem. De står på en liten metallbricka på mitt bord så att vi kan njuta av dem.

Hundväder och kattmys

Snö, snö, snö

 De fortsatte att snöa i natt. Så i morse vaknade vi upp till ett snötyngt landskap. Vi fick pulsa genom drivorna på morgonpromenaden. Den blev inte så lång för det var jobbigt att gå både för hunden och mig. Jag tog mig upp på vägen med bilen. Vår lilla väg var förstås inte plogad än, men Torskingevägen hade de kört.

Vinterståndare

 Tisdagar slutar jag lite tidigare. Solen sken när jag gick från skolan mot parkeringen. Innan jag åkte hemåt besökte jag den lokal handlaren för lite proviantering. När jag sen körde söderut, hade solen försvunnit bakom molnen. Jag hade hoppats på en solig promenad med hunden. Promenad blev det i alla fall. Hunden var överlycklig och hoppade och skuttade glatt i snön.

Ingen fotomodell precis

 Jag hade kameran med för att försöka ta lite bilder på hunden, men det är inte det lättaste. När vi går i byn har jag honom kopplad. Om jag stannar för att ta kort, vänder han sig framåt och stretar i kopplet. Han vill inte stanna. Så för det mesta får jag bara bilder på honom bakifrån.

OK, ta bilden snabbt!

 Idag var jag till slut tvungen att binda honom i en stolpe. Först då kunde jag få bilder framifrån. Han stod där otåligt och väntade på att jag skulle bli klar. Med den vita pälsen smälter han in bra i omgivningen. Det är väl dags att leta reda på reflexvästen så att han syns.

Varför stannar du, matte?

Jag vill gå igen!

Vad var det  buskarna?

Full fart igen

 När vi fortsatte runt byn, blev det fart på de små benen igen. Han nosade överallt och nästan rullade runt i snön. Snön fastnade i pälsen, men han bara skakade lite på sig. Det var i alla fall skönt att gå en runda även om man fick pulsa på genom drivorna.

Snö i pälsen

Kvällssol

 Solen tittade fram ovanför trädtopparna, när vi gick våran väg hemåt. Vinterlandskapet är vackert. Det var inte så kallt. Bara minus fem. Men det blev lite kallare framåt kvällen. Vi eldade i morse, men inomhustemperaturen var inte så hög när jag kom hem. Så kvällen har fått ägnas åt vedeldning. Vi väntar fortfarande på att installatören av värmepumpen ska komma, så vi slipper elda så ofta.

Gyllene himmel

Snöiga ekar

Det verkar vara snö i hela Sverige. Jag kontaktade både Malmö och Karlskrona ikväll för att få en rapport om läget. I Malmö var det snö på marken, men Karlkrona slaskade det. pojkarna hade det i alla fall bra. Nu ser vi fram emot jullovet då de kommer hem igen.

Gulliver

  Katterna vet i alla fall hur man klarar vinterkylan. De söker sig inomhus och kurar ihop sig i köket. De lägger sig gärna på golvet. Det är varmt och skönt med golvvärmen. Men det går åt en hel del kattmat för de äter bra och lägger på sig lite skyddande fettlager. Jag värmer mig med te och en varm pläd.

Sammy

Snö i Rannäs

 Visst var det kallt i morse, men et var bara lite lite snö på marken. Vid halv elva har jag rast innan jag ska äta med klass 4. Då åkte jag hem för att ta ut hunden en liten runda. Jag skulle jobba länge idag och då behöver han ut nån gång mitt på dagen också. Då var det bara lite lite snöflingor i luften. Annat var det när jag skulle åka hem efter klockan sex på kvällen. Då var bilen täckt av snö så jag fick borsta fram den. Vägarna var täckta av flera centimeter snö. Jag körde sakta hemåt och det kändes bra när jag väl kunde parkera hemma på gårdsplanen.

 Hunden ville förstås ut efter en lång dag inomhus, i varje fall sen elvatiden. Han skuttade glatt omkring i snön.  Jag lufsade efter i snöfallet och mörkret. Ficklampan lyste upp bra och snön gör att det blir lite ljusare än vanligt. Vi gick byarundan och skyndade oss sedan in i huset. Jag kan inte säga in i värmen för det var verkligen inte varmt inne. Maken hade nyss kommit hem han med. När han ätit, fick han gå ut och elda i pannan. Trots det har jag inte lyckats få upp värmen och ut ända ut i tårna. Vi har köpt en värmepump som ska kunna ge lite jämnare temperatur i huset, men han som ska installera den har inte behagat komma än. Vi har väntat i snart en månad på honom. Kanske imorgon eller på onsdag. Det finns ändå ett ställe i huset med skön värme. Det är på toaletten för där har vi ett elektriskt element. Inte det bekvämaste, men det går att värma upp frusna fingrar och tår där.

 Anledningen till den sena arbetsdagen var att vi hade kvällskonferens/arbetsplatsträff. Det var en hel del på agendan, men inte alltid så trevliga besked. Det känns lite surt att få köpstopp när vi precis skulle handla upp vara sista slantar. Extra surt eftersom det inte är vi som går back utan andra områden i kommunen. Det har väl lärt oss att inte spara på slantarna utan köp, köp köp i varje fall innan november. Ett annat oroande besked är att det ska bli en ny timplan. Eleverna ska ha fler timmar, men vi ska inte få fler är det sagt. Då undrar vi förstås om det kommer att anställas fler lärare eller hur får vi hop det hela. Det verkar ändå som att vi ska få lite avlastning vi som ska genomföra nationella prov under våren. Och det förs samtal om lärarnas arbetsbelastning. Återstår bara att se hur det blir i praktiken. Just nu är i alla fall vi ganska så hårt belastade. Jag tog i alla fall inte med mig något arbete hem idag. jag har gjort mina nio timmar och lite drygt det idag.

 Katterna söker sig också inomhus i det här vädret. De kurar ihop sig på kökssoffan och spinner. Det får de gärna göra. De håller alla möss borta. Jag har inte sett en mus inomhus på hela hösten. De sköter sitt jobb med bravur.

 Det har snöat hela kvällen så det kan bli spännande att vakna upp imorgon. Då har jag kort arbetsdag, men det blir nog en korg med jobb som får följa med hem. Nu gäller det att ligga i med bedömning och betyg så man slipper stressa innan deadline nästa vecka. Mitt mål är att vara klar denna veckan.

Nu ska jag värma en vetekudde, ta på flannellpyjamasen och krypa ner mellan flannellakanen i sängen. Några filtar får också följa med och hunden får gärna lägga sig vid fötterna. I natt behövs hela batteriet av varma attiraljer.

Adventsmys(t) i vinterkylan

Då var det Advent igen. Vi har kommit in i årets sista månad, december. Det är då vi dammar av alla gamla traditioner och firar som vi alltid har gjort. I fredags blev det adventssamling i kyrkan med hela skolan. Det val lika stämningsfullt som det brukar vara. Vi sjöng de traditionella psalmerna och kyrkoherden talade om hur värdefull var och en av oss är. Så berättade han varför vi firar advent. Jag tror inte att Skolverket kan anmärka på den samlingen, men man vet aldrig. Den smått infekterade debatten har nått orimliga proportioner, tycker jag. De flesta vill ha kvar samlingarna i kyrkan. Det är bara några fanatiska humanister som gapar om propaganda, men jag tror de ser spöken mitt på ljusa dan. Egentligen är det en ganska underlig debatt. I de allra flesta fall är det inte kyrkan som ber skolan att komma utan tvärtom skolan so ber kyrkan om att få komma. Det kändes inte svårt att be om detta eftersom vi har en plan för våra besök i närsamhället. I den planen finns kyrkobesök med vid några olika tillfällen. Vi har också ett syfte med besöken. Vid det här tillfället handlar det om att förklara och att uppleva en svensk tradition. Nog om detta.

När jag kom hem, var det dags att adventspynta hemma. Det blev lite städning och sedan fram med adventslådan. Vissa saker hör till traditionen som att ställa fram fyra ljusstakar i de två söderfönstren i vårt stora rum. Där har jag alltid traditionella ljusstakar. Några dekorationer går söner varje år och får ersättas av andra. Jag tog en tur till Smålänningen en dag. Där hittade jag en mysig lampa med lysande stjärnor. Jag blev så förtjust i den att den fick följa med hem. Därför fick min gamla näverstjärna maka på dig och flytta ut i köket. Liten rockad skadar inte. Egentligen var det en ny ljuskrans till balkongdörren jag var ute efter. Det hittade jag också. Jag gör inte så jättemycket till första söndagen i advent. Lite lampor, ljusstakar och några dukar. Sedan är det klart.

 Första söndagen i Advent går vi alltid tll kyrkan som många andra gör. I missionskyrkan var det en liten musikkår som spelade till psalmerna. Äventyret (söndagsskolan) hade sin avslutning och vi fick besöka Allans Allehanda och se vad som hände där. Efter gudstjänsten var det kyrkkaffe. Sen åkte vi hem. Jag gick en runda med hunden. Det sved om kinderna i kylan och blåsten. Solen gick ner tidigt och färgade västerhimlen röd.

 På många håll har man julskyltning den här helgen. I Forsheda har vi julmarknad i hembygdsparken. Där är de olika föreningarna och affärerna med och säljer saker och lotter.

 UV-scouterna hade en marknadsbod där de sålde tomtar och tändsticksaskar. man kunde köpa lotter och vinna ett pepparkakshus.

 Tonår skötte chokladhjulet. Där var det många som ville satsa en krona för att vinna lite godis. Det var ganska mycket folk i hembygdsparken trots det kalla vädret.

 Vi kunde värma oss med glögg och sträcka fram våra frusna fingrar mot elden i fyrfatet. Den värmde skönt i vinterkylan.

 Vi scouter är ju vana vid att laga mat över öppen eld. Så det var inga problem att värma glöggen.

För dem som föredrog kylan hade vi också ordnat en curlingbana. Det gällde att få iväg isstenen lagom långt. Då kunde man vinna en tablettask eller en klubba.

Tomten gjorde också ett lite för tidigt besök som gladde alla barnen. De fick godispåsar av honom. När barnen fått sitt, var det vår tur att sjunga. Delar av kören, som ska sjunga på julkonserten nästa lördag, gav ett litet smakprov från repertoaren. Vi sjöng fyra sånger om julen. Nästa vecka blir det betydligt fler och drama och textläsning.

Efteråt gick jag tillbaka till skolan där jag parkerat bilen. Jag tänkte jobba några timmar med att packa NTA-lådor som ska gå iväg imorgon eller på tisdag. Det var tomt i skolan och snart hade jag städat undan och packat ihop alltihopa. Det gick snabbare än jag trodde så jag var hemma i god tid för Allt för Sverige. Lite varmt att dricka och en stund framför TV:n med en stickning i händerna var inte helt fel så här på söndagskvällen.

För att fira Advent ordentligt har jag knåpat ihop några mysteriecacher till alla trevliga geocachare. Förra helgen var jag ute och gömde burkarna. Sedan har jag skrivit lite kluriga beskrivningar och skickat in. Det var inga problem alls med att få dem publicerade. Den första i serien Adventsmys(t) kom idag. På något sätt hade en mening försvunnit i beskrivningen, men det kunde jag snabbt ordna till. Dessutom fixade jag på begäran en geochecker så att de kunde veta om det var de rätta koordinaterna de kommit fram till. Några stycken har löst problemet och tre har loggat burken som fanns på perfekta koordinater, sa de. Det är förstås mina närmsta grannar och medcachare 1000sjöar, klokare och pjf70 som varit först på plan. Nu får de vänta tills nästa söndag. Då dyker nästa Adventsmys(t) upp. Fram tills dess får vi mysa vid våra ljus och dricka glögg och äta pepparkakor.