Vintern är här

Nu är väl vintern här på riktigt. Man får pälsa på sig en del innan man går ut. Hunden och jag tar våra små promenader varje dag. ibland blir det en kortare runda, ibland går vi lite längre. Idag blev det en längre tur.

Det har inte kommit lika stora mängder snö här som på andra håll i landet. Jag är tacksam för det. Då slipper vi pulsa fram i drivorna. Här och där är marken fortfarande grön. Rådjuren är också glada för det. De kommer fram varje dag för att äta.

Min bil fick vinterdäck för ett tag sedan. I måndags kväll var det dags för maken att byta till vinterdäck på sin bil. Han har mest kört min bil, men igår behövde jag den själv. Det var inget roligt jobb i kylan, men han fixade en värmekälla att värma sig vid. Några grillkol i grillen och så kunde han tina fingrarna där emellanåt.

Jag behövde bilen för att åka in till vårdcentralen i stan.Egentligen var det ett enkelt blodprov som skulle tas, men jag ville passa på och handla lite också. Efter blodprovet blev det en andra frukost på Espresso House. Jag satt där en bra stund och vilade innan jag for vidare till Rusta. När jag kom hem var jag trött, men det blev ändå en gulaschgryta tillagad. Idag blev det kålpudding. Nu börjar jag kunna laga lite mer mat även om jag får ont i ryggen av att stå vid spisen för länge.

Den senaste veckan har jag sovit lite bättre och framför allt längre sammanhängande perioder. Det kanske är därför jag orkar mer nu. Men i natt kollade jag på valvakan i det amerikanska presidentvalet. Jag somnade innan något var klart, men sen vaknade jag och kollade. Då verkade det som om Trump hade ett övertag. På morgonen vaknade jag igen tidigt och då var det klart att han vann. Vi var många som hoppades och trodde annorlunda. Vi är också många som är oroliga för vad detta ska betyda för framtiden. Jag är orolig för att valen numera inte verkar handla om att rösta för utan att rösta emot. Problemet med det förfarandet är ju att man oftast får något annat än det man egentligen vill. Men viktigast av allt just nu är att politikerna börjar lyssna på vad väljarna vill nu och inte bara en gång var fjärde år. En aktuell fråga i Sverige är frågan om vinsttak i välfärden. En majoritet av väljarna är för detta, men frågan är om politikerna kommer att lyssna eller om de fortsätter i sina invanda hjulspår. I så fall är jag rädd att det bäddar för de populistiska partiernas frammarsch.

Ännu mera trevligt besök

Allhelgonadagen tänder vi ljus för dem som vi saknar ibland oss. Det är så vackert att passera kyrkogårdarna ikväll, när alla ljusen är tända. Vi får hopps att regnet och blåsten inte släcker dem utan att de får lysa i natten och påminna oss om våra kära. Idag har det regnat rejält. Hunden och jag gick ändå en bra bit på hundrundan. På hemvägen hade vi vind och regn mot oss. Vi kom hem huttrande och skyndade oss in i stugvärmen. Just nu avundas jag inte dem som är ute i FAD-skogen och letar cacher, men visst har jag kollat lite bilder på Facebook. Det har visst börjat snöa däruppe. Igår låg det snö på marken, men det var snöblask som försvann efter ett tag.

Vi fick ju trevligt besök i stället. Det var Isak, vår fosterson, som kom och hälsade på oss tillsammans med fru och son, som jag kan kalla mig bonusfarmor till. Det var flera år sedan vi sågs sist, så det var riktigt roligt att träffa dem och höra hur de  har det. De hade med sig  en fin azalea i en kruka. Vi bjöd förstås på äkta småländsk ostkaka med grädde och hjortronsylt.

Ett spännande paket fick vi också. jag blev förstås nyfiken och måste öppna för att se vad som fanns inuti.

Där fanns goda praliner. Dem måste vi ju smaka på sen. Nu är jag för mätt. Det har varit en trevlig dag, som går mot sitt slut.

Mera trevligt besök och utflykt till bokskogen

Det är roligt att få besök. Nu orkar jag ju med att prata och försöka vara trevlig. Idag var det dags igen. På förmiddagen kom min bloggkompis Anna-Lena. Efter några dagars fortbildning med programmerbart Lego, hade hon nu fått lov och då ville hon hälsa på mig. En fin blomma hade hon med sig också. Nu har jag gott om blommor att titta på.

Hon hade också med sig fika. Först blev det frallor till kaffet och sedan en smarrig bakelse. Det var nog tur att det blev en liten promenad senare. Annars kommer jag nog att gå upp i vikt om detta fortsätter. Vi gick en liten runda med Takko över kullen. Han ville gärna fortsätta, men vi hade ju andra planer som inte involverade honom. Han fick stanna hemma med ett tuggben som tröst.

Anna-Lena ville ta en tur genom bokskogarna runt Källundasjön. Vi åkte via Forsheda mot Scchedingsnäs. Solen sken på de vackra bokarna längs vägen så de lyste i guld och brons. Det är så vackert vid den här tiden i bokskogen.

Det kom ett tunt lager snö igår eftermiddag och kväll. I morse var vitt på marken, men solen smälte snön där den kom åt. I skuggan låg den kvar.

Himlen var blå med lite fluffiga vita moln. Det var en härlig dag för en utflykt. Vi såg en svart bil som stod parkerad på ett misstänkt ställe. Jag gissar att det var två jönköpingsbor som var här för att logga mina mystar och letterboxar. Jag pratade med en av dem igår. Han var lite orolig för vädret. I Jönköping hade det ju varit snökaos igår, men jag kunde lugna dem med att vi inte hade mycket snö här. Av de loggar jag fått förstår jag att de hade en fin dag i trakterna.

Vi stannade vid Oktobergömman så att Anna-Lena kunde logga den. Hon hade löst den och då ska man ju leta upp burken också. Den hade klarat sig bra trots vildsvinens framfart.

Sen fortsatte vi färden mot Gamla Åminne. Där stannade vi till vid dovhjortshägnet. Idag var det många hjortar i flocken.

De tittade lite på oss och drog sig sedan sakta en bit bortåt sjön. En del av dem hade stora ståtliga horn. Det är vackra djur.

Vi gjorde en avstickare mot Bestorpasjön, men vi gick inte ner till sjön. Vi stannade på vägkanten i bokskogen där marken var täckt av bruna boklöv. Här hade nog fler löv fallit, men det fanns även träd med gröna löv.

Sen vände vi tillbaka och fortsatte vägen mot Kärda. Nu såg man verkligen hur mycket bokskog det finns här. Det fanns även en del lärkskog som också lyste gul nu. Efter Källunda upp mot Lararp finns det många gamla ekar täckta av mossa och lavar. De är mäktiga. Från Kärda vände vi västerut igen. Anna-lena skjutsade hem mig innan hon åkte vidare mot hemmet i Grimsås. Det var en riktigt trevlig utflykt. Jag är glad att hon ville förlägga ett besök hit på sitt lov. Nu kanske jag kan ge mig ut på lite fler utflykter.

Trevligt besök

Det går verkligen framåt med promenerandet. Igår gick hunden och jag två etapper på hundrundan. Redan idag kunde vi utöka med etapp 3. Fast man vet aldrig om det varar. Imorgon kanske vi inte orkar mer än etapp 1. Det kändes i alla fall riktigt skönt att gå. Det skulle ha regnat idag, men det klarade vi oss ifrån. Vi får väl se hur det blir imorgon. Snö tror jag inte riktigt på än.

På eftermiddagen fick jag trevligt besök. Det var Lennart och Anita som kom och hälsade på. Anita hade bakat en god äppelkaka och fina frallor, som jag smakade på ikväll. Men de ville inte ha något kaffe. Vi satt och pratade i stället och det var också trevligt. Takko slocknade i soffan av allt prat.

Fina blommor hade gästerna också med sig. Jag blir ju alldeles bortskämd. Tack, Lennart och Anita, för att ni kom och för blommor och bakat!

Till helgen är det åter dags för Mega Sweden FAD, det årliga megaeventet för geocachare. I år är det i Linköping. Jag har varit på FAD fem gånger, faktiskt varje år sedan jag började geocacha. Så det är med sorg jag måste avstå från årets event. Jag hade förstås hoppats på att vara fit for fight inför FAD, men nu går det inte eftersom jag fortfarande inte kan träffa så mycket folk på ett ställe. Jag får sikta på nästa år i stället.

En liten tröst i eländet är att vi får kärt besök i helgen. I söndags ringde vår fosterson och ville hälsa på oss i helgen tillsammans med fru och son. Han kommer ner till Småland från Stockholm för att träffa gamla kompisar och sin svenska familj. Det är synd att inte pojkarna är hemma bara, men man kan inte få allt.

Höstsol och Haunted Hides

Det har varit några fina dagar nu. Solen har tittat fram och då lyser hela naturen upp. Hunden och jag har tagit en promenad över kullen ut på vägen tre gånger den här veckan. Dessutom har jag cyklat lite på motionscykeln och tränat lite med gummibandet. Det tar sig alltså.

Man kan tycka att det går väldigt sakta framåt, men det går ändå åt rätt håll. Ibland blir jag förstås rätt trött och då får jag vila en stund. Det är svårt att planera något för jag vet aldrig hur dagsformen är. Igår körde jag i alla fall till Bredaryd och handlade på Smålänningen. Visserligen var jag helt slut efteråt. Jag fick sitta fem minuter i bilen innan jag körde hem igen. Men jag kom ut en liten runda och det funkade att köra bil.

Idag var det lite kyligt om öronen när hunden och jag gick vår promenad. Nästa vecka måste vi gå lite mer. Eva har fått jobb så hon kan inte ta med Takko ut på dagarna. Vi får försöka själva. Det kanske är bra att jag tvingas gå ut lite mer.

Nu är det jättelängesen jag var ute på något geocachingäventyr. Katrin och jag pratade lite om nån tur när hon var här. Idag fanns ett event i Ljungby som man kunde besöka. Det kunde ju vara lämpligt att börja med. Eftersom vi inte visste riktigt om det skulle gå, anmälde vi oss inte förrän igår. Det såg lite dystert ut på besöksfronten. Ingen mer än eventsarrangören Pohacka hade anmält sig. Jag tyckte nästan synd om honom. Men när vi hade anmält oss, kom det tre till som ville vara med, dock ingen från Ljungby. Det verkar som om nästan alla ljungbybor har lagt av.

Idag packade jag ryggan med lite fika. Maken bestämde sig plötsligt för att hänga med. Han fick vara vår chaufför. Vi hämtade upp Katrin i stan och handlade lite kattmat innan vi drog vidare söderut. Vi kom fram några minuter innan utsatt tid och alla anmälda anlände. Vi blev till slut sex geocachare, en mugglare och fyra hundar. Det var trevligt att prata med alla en stund och fika i solskenet. Men vinden var lite kylig. Efter en timme drog vi oss hemåt igen.

Eventet blev min allra första logg på över en och en halv månad och den gav mig också en ny souvenir. Det är ju alltid trevligt. Temat var Haunted Hides. Det handlar förstås om Halloween, som ju är stort i USA. Jag brukar inte fira Halloween, men ett event kan man ju besöka. Vi behövde inte klä ut oss om vi inte ville. I år sammanfaller inte Halloween med Allhelgonahelgen och det tycker jag är bra för det är två helt skilda saker. Jag firar hellre Allhelgonadagen.

När vi kom hem lagade maken mat till oss. Det blev schnitzel med klyftpotatis. Mitt bidrag blev en äppeltzatziki. Det var gott och jag åt en stor portion med mina mått mätt. Det blev en bra dag den här höstlördagen.

Frost, löv och lite träning

I morse vaknade vi med frost på marken. De gula löven dalade från björkarna, men ekarna håller hårt i sina. Det var vackert men kallt. Varken Takko eller jag ville vara ute så långe. Jag stod på verandan medan han gick en bit bort. Sen gick vi in i värmen igen.

Varje dag gör vi väl alla upp planer för vad man ska hinna göra under dagen. För min del får det inte vara för mycket på den listan. Jag måste ju hinna vila också. Idag hann jag med allt på agendan och lite till. Jag vattnade blommor och betalade räkningar. Sen cyklade jag en kort stund på motionscykeln. Träning är viktigt och jag behöver verkligen komma igång.

På eftermiddagen sken en svag sol och då tog vi en liten promenad, hunden och jag. Jag kände mig ganska pigg och stark nog att pröva etapp 1 på hundrundan. Vi gick över kullen under alla ekarna. Det prasslade lite i löven på marken. Takko gillade promenaden och drog på.

När vi kom ut på vägen, ville han gå vidare, men jag tyckte att det räckte för idag. Vi skulle ju gå tillbaka också.

Solen bleknade mer och mer och då var det dags att gå in igen. Efter lite vila var det hög tid att fixa lite mat. Det fick bli köttbullar och pasta, enkelt och mättande. Det är fortfarande jobbigt att stå vid spisen för länge. Jag parkerar rumpan på en köksstol ibland. Imorgon kanske jag kan börja lite styrketräning igen. Ryggens muskler behöver definitivt bli starkare.

Gratulationerna ramlar in även idag både via nätet och med den vanliga posten. Det är trevligt att så många tänker på mig. Tack, alla vänner! Jag känner mig rik.

Happy birthday

Det har verkligen varit en glad födelsedag idag. Solen sken och mycket trevligt har hänt. Maken kom hem ikväll med denna fina bukett med rosor och krysantemum. Den gjorde mig riktigt glad. Annars började dagen med ett besök på vårdcentralen i Forsheda. De ringde från sjukhuset i Värnamo igår och ville att jag lämna ett blodprov. De ville kolla min blodstatus. Det är väl bra att de håller koll på mig. Dessutom fick jag veta att det blir återbesök i vecka 50. Då ska de ta fler blodprov och benmärgsprov så att vi kan se om stamcellstransplantationen blev lyckad. Jag körde själv in till samhället och hem igen. Men sen var jag trött. Jag fick vila en liten stund.

Mina kollegor på skolan skickade en så rolig videohälsning, som verkligen gladde mig. De har inte glömt mig i alla fall. Senare på eftermiddagen ringde chefen också och undrade hur jag mådde. Dessutom har otroligt många skrivit hälsningar på Facebook och skickat sms m.m. Tänk så rik jag är som har så många vänner.

Firandet fortsatte på eftermiddagen. Vår nya pastor, Ingela, ringde och pratade. Sen sa hon att hon kunde komma ut och hälsa och det tyckte jag att hon kunde göra. Jag satte på lite kaffe och sen knackade det på dörren, men det var inte Ingela. Det var min syster som tittade inpå väg hem från jobbet. Hon hade med sig en fin blomsteruppsats och ett hjärta av godis. Det sistnämnda var från min mamma tillsammans med en trisslott som tyvärr inte gav någon vinst. Ingela kom sen också med en present. Vi fikade tillsammans för båda hade fikabröd med sig. Det blev också en väldigt trevlig pratstund. Tack för besök och presenter!

Egentligen började firandet redan igår. Då kom min kompis Katrin på besök. Hon hade med sig en så fin orkidé och en påse med kexchoklad. Hon vet vad jag gillar. Det var roligt att träffa henne igen och prata en stund. Hon hade hade fikabröd med sig. Så det har blivit mycket fika de senaste dagarna, men jag får inte ned så mycket åt gången.

Orkidén hade en ovanlig färg och var riktigt läcker. jag gillar verkligen dessa lite stela blommor. Jag har också en gammal som blommar om just nu. Innan Katrin åkte gjorde vi upp lite lösa planer på kommande utflykter, men jag får ju alltid kolla dagsformen innan något kan bli av. Under dagen kom även min nya månadsmyst Oktoberjakt. Medan vi fikade kom FTF-logg och det var förstås 1000sjöar som var först på plats. Fast den var visst inte så enkel. Då var det väl bra att jag satte svårighetsgraden till en fyra.

På kvällen igår var vi sen riktigt flitiga, maken och jag. Det var dags att ta hand om den egna äppelskörden. Vi tänkte frysa in de flesta äpplena från vårt bästa äppelträd i bitar till äppelkakor. Då använde vi det bästa köksredskap vi köpt nånsin, äppelsvarven. Här är en liten film på hur den funkar.


Svarven både skalar. kärnar ur och skär äpplena i en spiral. Det går riktigt snabbt. Det var makens uppgift att sköta svarven.

Min uppgift var att dela äpplena i bitar och plocka bort de fula delarna. Sen lade jag bitarna i stora zippåsar med lite socker och kanel.

Påsarna frös vi sen in. De ska vi ta fram när det blir vinter och göra goda äppelkakor av. Det gick smidigt, men jag fick lite ont i ryggen av att stå länge vid köksbänken. Det är nog dags att ta tag i träningen igen.

Det var den här sorten vi frös in, men jag sparade några att ätas som de är. För min del måste jag skala dem. Även om en del restriktioner har lättats gäller det att vara försiktig även i fortsättningen. Efter en lång men trevlig dag är det nu dags att krypa ner i sängen och försöka sova. Det borde inte vara så svårt, men man vet aldrig. Ibland dröjer John Blund.