I morse vaknade vi med frost på marken. De gula löven dalade från björkarna, men ekarna håller hårt i sina. Det var vackert men kallt. Varken Takko eller jag ville vara ute så långe. Jag stod på verandan medan han gick en bit bort. Sen gick vi in i värmen igen.
Varje dag gör vi väl alla upp planer för vad man ska hinna göra under dagen. För min del får det inte vara för mycket på den listan. Jag måste ju hinna vila också. Idag hann jag med allt på agendan och lite till. Jag vattnade blommor och betalade räkningar. Sen cyklade jag en kort stund på motionscykeln. Träning är viktigt och jag behöver verkligen komma igång.
På eftermiddagen sken en svag sol och då tog vi en liten promenad, hunden och jag. Jag kände mig ganska pigg och stark nog att pröva etapp 1 på hundrundan. Vi gick över kullen under alla ekarna. Det prasslade lite i löven på marken. Takko gillade promenaden och drog på.
När vi kom ut på vägen, ville han gå vidare, men jag tyckte att det räckte för idag. Vi skulle ju gå tillbaka också.
Solen bleknade mer och mer och då var det dags att gå in igen. Efter lite vila var det hög tid att fixa lite mat. Det fick bli köttbullar och pasta, enkelt och mättande. Det är fortfarande jobbigt att stå vid spisen för länge. Jag parkerar rumpan på en köksstol ibland. Imorgon kanske jag kan börja lite styrketräning igen. Ryggens muskler behöver definitivt bli starkare.
Gratulationerna ramlar in även idag både via nätet och med den vanliga posten. Det är trevligt att så många tänker på mig. Tack, alla vänner! Jag känner mig rik.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar