Tredje veckan

  Vi har redan kommit in i tredje skolveckan med eleverna. Det går så fort när man väl kommer igång. Schemat börjar sätta sig även i huvudet. Fast än måste jag kolla varenda gång vi börjar eller slutar en lektion.  Vissa saker tar lite tid att komma in i.

  Idag pratade vi förmågor med eleverna i sexan. Vi utgick från The big five. Vi har pratat om The big five även i engelskan, men då handlade de det om storviltet i Afrika. Vi har nämligen gett oss ut på en ny fiktiv resa till Sydafrika. Som vanligt finns det en del elever som hajar direkt vad vi pratar om och som kan relatera till egna exempel. Men det finns också de som inte reflekterar alls. Så olika de är. så olika bagage de har fått med sig i livet. Vi lyfter ofta upp resonemang när vi samtalar och låter alla vara med och säga vad man tycker eller tänker. Då är det alltid några som svarar "Jag vet inte". Idag konstaterade vi att det inte är något bra svar om man vill visa att man kan reflektera och resonera. Det ska bli spännande att fortsätta arbetet med förmågorna. En gammal elev visade i alla fall sin förmåga i helgen.

Hela dagen har jag varit så trött, men det är inte så konstigt för jag kunde inte somna i natt. Trots att jag var trött, snurrade det i huvudet och kroppen ville inte slappna av. Dessutom värkte mitt onda knä. jag ringde till vårdcentralen för att boka om en tid. Då passade jag på att fråga om värken  knät. Jag blev ordinerad antiinflammatoriska värktabletter i en veckas tid. Om det inte blir bättre, kan jag få träffa en läkare. Så detär väl bara att stå ut.

Det är mycket som ska ske den här veckan. Prio ett är redovisningen av vårt matteprojekt som avslutas nu. Vi har mycket kvar att göra, men pengarna ska handlas upp och genomförandet och resultatet redovisas till Skolverket. Det blir min uppgift. Sen kan vi ta itu med att ställa i ordning matteverkstan. Det är flera från andra skolor som visat intresse och vill komma hit och titta, men de får hia sig lite. Allt har sin tid som Predikaren i Bibeln säger.

Bilderna i dagens lilla inlägg har sonen tagit med min kamera för några kvällar sedan. Han var ensam hemma och blev fascinerad av ljuset och dimmorna vid solnedgången. Det blev fina bilder tycker jag. Imorgon åker han tillbaka till Malmö. Det är roligt när de är hemma och tomt när de åker. Livet går vidare och vi måste alla leva våra egna liv.