Flyttsöndag och tårtonsdag

Flyttfåglarna drar söderut men sonen drar tillbaka åt norr. Det blev några dagars mellanlandning i barndomshemmet. I söndags var det så dags att dra mot sydost. Maken och jag skjutsade honom till Växjö. Först tog vi det lite lugnt på förmiddagen. Jag sov förstås lite längre efter lördagens äventyr och maken bevistade gudstjänsten. Efter fikat åkte vi iväg och installerade sonen i rummet där han ska bo till att börja med. Han blir inneboende hos min bror och svägerska. De var inte hemma för de hade gjort som flyttfåglarna dragit söderut mot Egypten med hela familjen för att fira min svägerskas 50-årsdag. Men sonen hade fått en nyckel så han kunde komma in och packa upp sina prylar på rummet.

Sen drog vi ut på stan. Vi promenerade samma väg som sonen kommer att gå till jobbet på sjukhuset. Det tog inte så lång stund ner till centrum. Det var inte så kallt även om det blåste lite och var väldigt grått och dystert som november kan vara.

Vi gick in på sjukhuset och kollade runt lite. Vi såg vilken gång han kommer att ta till jobbet på labbet. Nu hoppas vi att han kommer att trivas med jobbet och att han får stanna efter provanställningen.

Sen ortsatte vi genom stan. Vi gick ner mot Växjösjön och vidare upp mot gågatorna. Vi började bli ganska hungriga och letade efter ett matställe. Vi hitta ett Steakhouse som såg hyfsat ut och gick in. Det var en trevlig tjej som tog emot våra beställningar. Det stod en gitarr och ljudanläggning i ett hörn, men tyvärr var det ingen liveunderhållning medan vi var där.

Maten var riktigt god. Maken och jag tog pepparbiff och sonen prövade lammkotletterna. Såsen var smakrik och god. Mätta blev vi i alla fall och kunde fortsätta fotvandringen. Vi klev in på en ICA-hall och provianterade lite åt sonen så han klarar sig ett tag.

Vi vandrade så vidare längs Storgatan. På gatstenarna kunde vi läsa citat från småländska författare. Här var det Pär Lagerkvists ord som jag stannade vid och läste.

De andra fortsatte att traska på, men jag hade sett att det fanns en intressant cache mitt på ströget. Den hette WWW Cache. Namnet var en förkortning för Wish I Was a Webcam Cache. Den typen av cacher, webcamcachen, är inte så vanlig längre. Man får inte längre skapa några nya och de gamla försvinner och arkiveras. De kräver ju en aktiv webbkamera. Meningen är att man ska ställa sig så att man syns på kamerans emsida och sedan göra en skärmdump. Här fanns en webbkamera, men cachen var en vanlig tradd, som jag hittade med en gång och kunde signera.

Det tog lite längre tid att fixa skärmdumpen för mobilen ville inte göra någon sådan. Webbkamerans bild uppdaterades var 15 sekund och den httade jag lätt i mobilen. Till slut fick jag plocka fram den vanliga kameran och ta ett kort på mobilen med bilden. jag står till höger i bilen inringad i rött.

Därefter promenerade jag ifatt de andra som bar de tunga kassarna och hade stannat för att pusta lite. Vi kom tillbaka till brorsans residens och där lämnade vi sonenför att åka hem igen. Han fick kvällen på sig att pyssla lite och göra sig hemmastadd. Vi återvände till våra domäner och välomnades av hunden. Med mig hade jag en av mina julfavoriter som de börjat sälja på ICA nu, de skumma tomtarna.

Idag blev det firande med jordgubbstårta hemma hos svärfar. Det var hans födelsedag och vi åkte dit efter att maken kommit från jobbet tillsammans med hans syster och svåger. Jordgubbstårta är aldrig fel. Den förgyller en gråmulen dag i november likaväl som vid midsommartid. Det dröjer tills vi får uppleva den tiden igen. Nu varnas det för snöblandat regn under natten. Eländet har börjat.