Hur Mors dag även blev Fars dag

Idag har många mödrar blivit firade. Jag kan inte säga att de andra i min familj är så bra på att fira. Men jag har i alla fall firat min mamma. Det skedde traditionsenligt med en bukett liljekonvaljer och en dubbeltrisslott. Min egen bukett fick jag plocka själv. Och min trisslott fick jag köpa själv också. Jag har glömt att skrapa den, så det har jag att se fram emot.

Dagen började annars med årets första gudstjänst på sommarhemmet. Vi lyssnade på Olof Hjälmefjord som talade om "Varför i hela världen mission?" Det var intressanta tankar han förde fram. Man kan sammanfatta vad han kom fram till i fyra ord: Gud älskar alla människor. Det känns bra att veta och det behöver vi säga till varandra. Efter gudstjänsten var det kyrkkaffe eller snarare sommarhemskaffe. Vi satt ute på verandan och fikade.

Efter en promenad med hunden åkte jag hem till min mamma. Där blev det fika en gång till tillsammans med mamma, min syster och en av systerdöttrarna. Min bror ringde och sa att han var på väg, men han kom inte innan jag åkte. Alla vill fira mor.

Den pampiga kyrkan i Rydaholm med sina tvenne torn

När jag skulle åka hem, bad mamma att jag skulle ta vägen över kyrkogården vid Rydaholms kyrka för att sätta dit en kruka åt henne på farmors och farfars grav. Det var längesedan jag var där. Det är inte så ofta jag har vägarna förbi.

Här vilar min far

Kyrkogårdar kan vara rofyllda att gå på. Jag placerade krukan där den skulle vara. Sedan gick jag till min pappas grav. Min pappa dog redan 1978. Det har gått många år sedan dess, men visst minns jag honom väl. varken min man eller mina barn fick träffa honom. Den yngste sonen bär hans namn som andranamn. Pappa var mycket sjuk de sista åren. Han hade svår astma och tillbringade mycket tid på sjukhuset. Även om han fick lida mycket av sin sjukdom, hade han hela tiden ett hopp om något bättre. Bibelordet, som står på gravstenen, talar om detta. "Jag menar att våra lidanden i denna tid ingenting betyder mot den härlighet som skall uppenbaras och bli vår." (Rom 8:18) Pappa blev bara 60 år. Om två år är jag där. Det är helt ofattbart.

Södra porten

Rydaholms kyrka är en pampig byggnad med sina två tornspiror. En gång i tiden hängde riksalnen här, den aln som Gustav Vasa ville att alla svenskar skulle använda. Innan jag gick tillbaka till bilen gick jag ett varv runt kyrkan. Vid den södra porten finns det häftiga stenfigurer. Pampigast är nog kyrkan sedd från stora ingången. Jag har ingen gudstjänstrelation till kyrkan men en skolavslutningsrelation. Det var här vi avslutade varje läsår. Det var på planen framför sockenstugan vi fick våra betyg. Vi fick ju betyg redan på mellanstadiet på min tid och bokstavsbetyg var det. Nu är de på väg tillbaka. Om två år har vi bokstavsbetyg i sexan igen.

Så satte jag mig i bilen och åkte hem för att laga middag. Det var gott med grönpepparfil´e och pasta efter alla bullar och kakor. Resten av kvällen har jag suttit vid datorn. Äntligen har jag skrivit klart alla 30 kunskapsprofilerna i engelska för femmorna. Skönt att kunna stryka det på attgöra-listan.

Så blev den här dagen inte bara Mors dag. Far fick vara med på ett hörn. Det är ju från båda jag kommer. Utan dem skulle jag inte finnas.