Doftande vår

Regndroppar i japansk spirea

 Det doftar vår. Efter det lilla vårregnet i eftermiddag doftar det svagt av grönt och friskt. Visserligen är det kyligare och både koftan och vantarna åker fram igen, men vårens dofter är sköna. Ändå har inte de skönaste dofterna kommit än. Jag tänker på liljekonvaljerna och doftolvonet som jag köpte förra veckan. Konvaljernas arme av gröna spjut växer sig starkare och större för varje dag. Snart kommer hela kullen vara intagen och doften sprider sig vida omkring. Då kan jag gå ut på verandan och bara andas in den, min favoritdoft. Doftolvonet står fortfarande kvar i sin kruka och måste planteras de närmaste dagarna. Det kanske inte hinner blomma i år, men kommande år hoppas jag doften ska förgylla atmosfären i vår trädgård. Jag kände den förra året hos en väninna och visste redan då att den skulle jag ha.

Blåbärsblom

 Skogen doftade friskt när vi tog vår kvällspromenad, hunden och jag. Vi upptäckte att blåbärsriset hade blommor. Jag hoppas de inte ska frysa bort utan att det blir mycket blåbär att plocka och spara i frysen.

Det finns förstås vårdofter som inte är lika angenäma. När gödselspridarna kommer fram och beströr både åkrar och vägar, är det inte lika välkommet som naturens andra dofter. Vi vet att gödseln behövs och därför står vi ut.

Ledsna vitsippor

 Egentligen har vi människor inte så bra luktsinne. Hunden känner mycket mer när vi är ute och går. Han märker om det har varit andra hundar före honom. Idag ville han jaga de stora feta hararna som skuttade över vägen framför oss.

Ibland tycker jag vi går till överdrift när det gäller dofter. Det gäller väl speciellt de dofter vi sprider omkring oss. Det har blivit fult att lukta svett. Vi försöker ta bort den naturliga doften från människokroppen genom att duscha i tid och otid eller kamouflera den med deodoranter och parfymer. Jag menar inte att vi ska strunta i att duscha eller bojkotta parfymerade produkter, men lite överdrivet nitiska är vi väl. Svett är en naturlig doft som berättar att här finns en person som ansträngt sig. Det är väl bara i idrottshallarnas omklädningsrum det är tillåtet att lukta svett numera. Åtminstone en liten stund. Sen ska vi duscha bort den lukten från kroppen och tvätta bort den från kläderna.

Gulliver tar igen sig och sover hela dagen

Våra hem får inte heller lukta naturligt. Nästan alla rengöringsprodukter marknadsförs med konstgjorda dofter. Vi vädrar och sprejar så att det ska dofta friskt av citron eller jasmin eller havsbris eller skogsdoft. Det finns kulor att hälla i dammsugaren så att den ska sprida dofter omkring sig. För den som inte tål dessa parfymerade dofter måste det vara stora problem.

Samtidigt som vi rynkar på näsan åt lukter använder vi inte samma näsa till att känna efter om maten i kylskåpet fortfarande går att använda. Då litar vi inte på vårt luktsinne utan förlitar oss på bästföredatumet på förpackningen. Det borde vi kanske inte göra så mycket som det fuskas med det.

Även husdjuren luktar. Hunden luktade efter promenaden idag. Han hoppade ner i ett dike när han ville förfölja en hare. Upp kom en rejält smutsig drypande våt hund. Det blev raka vägen till duschen när vi kom hem.

Livet är fullt av dofter, sköna såväl som osköna. Precis som med mycket annat i livet. Det finns både positivt och negativt. Vi får ta det ena med det andra. För tänk om alla dofter skulle försvinna. Vad mycket vi skulle sakna då.