Älmåsrundan med grillfinal

En hel vecka utan rapporter. Ja, så kan det bli, när jobbet kallar och förkylningen är seg att lämna kroppen. Jag blir väl gradvis bättre och bättre även om det tar tid. Trots det har jag lyckats fortsätta augustiutmaningen in i september. Det har blivit åtminstone någon cache varje dag. Ibland får man ju hjälp av andra som lägger ut nya på lämpliga dagar och ställen.

I fredags hade vi planerat in et cachingrunda till Grimsås. Det var förstås klokare, pjf70 och jag, som gav oss av, när jag slutat jobba. Först besökte vi Roberts stenmur, en gömma som vi inte lyckades hitta första gången vi var där. Nu var det inga som helst problem. Jag kunde gå rakt på och plocka fram den.

Sen åkte vi till den första gömman i Älmåsrundan, i Moghult. Det är en mycket trevlig promenadrunda med tio gömmor, som min bloggvän och cachingkollega Anna-Lena lagt ut tillsammans med sin man C-E.

Tess var förstås med och hon älskade att springa runt i skogen och hålla koll på oss andra. Det var fina vägar och stigar att gå på. Ett ställe hette Duttes. Man kan undra vem Dutte var.

Man förstår att det finns jaktintresserade människor här också. Vi såg flera jaktstugor längs rutten. Den här låg vid Toråsen.

Den här gömman var fiffig och klurig, ett gott hantverk, som smälte väl in i omgivningen. Men jag hittade den ändå.

Vädret var ju underbart den här helgen. Solen sken från klarblå himmel. Det fläktade lite lagom ibland. Ändå blev vi stundom lite svettiga av promenaden.

Det fanns gott om stora fina flyttblock. Här skulle det också finnas en gömma. Vi letade ett bra tag innan jag kunde avslöja var den fanns.

Vid ett av flyttblocken växte en tall som verkligen hade anpassat sig till miljön. Den nästan omfamnade stenen.

Efter ett tag kom vi ut på en grusväg som ledde till Ryda. Här bland granarna fanns en av gömmorna. Här fick vi leta en stund innan pjf70 kunde ropa hittad.

Tess älskar ju att bada. Hon hittade en lerig bäck, men här var det mycket bättre badvatten vid Görans damm.  Gömman hittade vi ganska enkelt. Sen studerade vi dammen. Vi tror att det fanns fisk i den. Det slog lite och de gillade nog hundgodiset som vi kastade i.

Vid Kvistarydet fanns nästa jaktstuga. Det är nog de långbenta jägarna som håller till här för trappstegen var höga. Jag hittade gömman med hjälp av en eminent hint. En sak visste vi om rundan och det var att det skulle finnas hintar till alla cacherna. Det vill Anna-Lena ha så det ger hon på alla sina.

Det hade funnits ett torp här och någon hade satt upp en skylt som berättade lite om vilka som bott här. Det är alltid intressant med gamla torpställen. Vi studerar gärna sådana skyltar.

Det första riktiga huset vi kom fram till var nog ett fritidshus numera. Stället hette Allmänningen. Gamla brunnar har man ju sett och pumpar också. De flesta brukar vara gröna, men här var pumpen lila.

Husens dörrar var målade i en läcker turkos färg. Den stack verkligen ut mot sten och falurödfärg.

Vi snokade runt och det var pjf70 som kunde plocka fram cachen och logga den åt oss. Cacherna var bra och lite omväxlande i modellerna.

Från Allmänningen tog vi lite olika vägar. Jag och pjf70 prövade en skogsväg, men den ledde efter ett tag åt fel håll. Så vi gick rakt genom skogen. klokare gick tillbaka och tog vägen som var lite längre. Men hon fram innan vi hittade den kluriga gömman vid bäcken.

Det var än en gång pjf70 som fick syn på ett öga där inne i mörkret. Vi andra tackade honom för de vassa spanarögonen.

Den sista gömman fanns vid en damm i Älmås. Tess gick först och jag kom strax efter. Det var roligt att se när hon fick syn på dammen. Hon stelnade till och sen stack hon rakt in till vänster om vägen. Då förstod jag att det var där dammen fanns. Gömman hittade jag enkelt och därmed var alla tio burkarna loggade.

Sen tog vi vägen tillbaka mot bilen. Det kändes i benen och nu var vi både törstiga och svettiga. Anna-Lena och hennes man hade lovat oss grillkorv efter rundan. Det såg vi fram emot.

Vi såg många olika sorters svampar längs vägen. Två små kantareller plockade jag också. De andra fick vara kvar och dekorera vägarna.

När vi kom fram till Stockremma, hade våra värdar ordnat en riktig grillfest. Det fanns goda korvar med bröd och olika tillbehör som coleslaw. C-E var grillmästare.

Vi smakade gärna på korvarna. Vi var rätt hungriga efter rundan trots allt. Efter de goda korvarna fick vi kaffe och en riktigt smarrig kaka med vispgrädde. Ett riktigt kalas var det vi kom till.

Fredrik låg borta vid växthuset och betraktade oss, men det gick alldeles utmärkt att klappa honom. Tess hade älskat katterna, men hon fick vila i bilen. Sen fick vi tacka för oss och åka vidare hemåt. Våra värdar är ju fotbollsintresserade till skillnad från oss. Så de skulle titta på VM-kvalmatchen mot Irland. Vi ville hellre leta upp några gömmor till.

När vi satt oss i bilen och vänt den hemåt, kollade jag mejlen i mobilen och såg att det kommit en ny gömma åt det här hållet. Den visade sig vara i Smålandstenar. Det var en bit dit, men det skulle ju bara bli en liten omväg. Sagt och gjort, vi åkte mot Smålandsstenar.

Vi förstod ungefär var den skulle vara. Vi hade varit i de här trakterna tidigare och letat gömmor. Vi körde till Sommarhemmet Tre Björkar och fortsatte nedför en skogsväg tills vi var tvungna att stanna. Sen gick vi vidare på en stig innan vi vek av in i skogen. Jag hittade gömman med namnet Någon hemma? uppsatt på ett träd. Den såg faktiskt klurigare ut än den var. Jag pillade runt lite och hittade loggboken. När jag rullade ut remsan, kunde vi se ett välbekant namn på ett smålandsstenarteam. De hade varit där ungefär en timme tidigare. De måste ha varit snabba, men vi var i alla fall goda tvåor.

Vi gick tillbaka mot bilen och på vägen plingade det till i mobilen. När jag kollade var det en cache med namnet Tre Björkar. Det måste ju vara här, sa jag. Jag klickade fram cachebeskrivningen och såg att gömman fanns bara 90 meter bort. Då blev det fart på oss. Denna kunde vi väl inte missa. Vi vände bilen och körde snabbt tillbaka till sommarhemmet.

Jag hoppade ur bilen och tog några steg in på lekplatsen. Det var där den skulle finnas. På bra koordinater hittade jag lätt burken. Jag rullade ut remsan och den var tom. Så det blev en FTF som avslutning på denna roliga geocachingdag. Sen hade vi en fotosession bland gungor och klätterställningar.

Vi bestämde oss för att fira genom att leta upp ytterligare en gömma i Smålandsstenar. Den låg på Industrigatan och visade sig vara riktigt klurig. Vi letade överallt, högt och lågt, och av loggarna förstod vi att vi var på rätt ställe. Till slut kontaktade klokare vår geocoach i Bryd, men han tyckte att vi skulle ge oss på de båda nya. Vi meddelade att det hade vi redan gjort och FTF:at den sista. Då veknade han och gav oss ett tips eller så ville han bara få sova ifred. Klockan var nu mycket. med hjälp av tipset letade vi vidare och det blev jag som kunde pilla fram den lilla gömman. Den var klurig och fiffig. Sen var vi nöjda med dagens upplevelser och åkte hem. Det var en riktigt trevlig cachingtur med roliga gömmor och trevligt sällskap. Det är ju inte alla gånger vi blir bjudna på kalas på våra turer.