Från jord till bord

Vissa skoldagar blir annorlunda. I tisdags var det en sådan. Då följde jag med klass 5 till Segerstad. Det var Naturbruksgymnasiet och Hushållningssällskapet som inbjöd oss till en dag på Segerstad. Vi åkte från skolan vid klockan åtta. Föräldrarna ställde upp med bilar så vi kom dit och hem igen. Några föräldrar var med hela dagen.

dagens tema var "Från jord till bord". Vi fick träffa en del djur och lära oss mycket om. En av de fyra stationerna handlade om Kon. Där fick vi veta en hel om kons magar, om kalvar och kvigor. Vi fick göra smör och ett mellanmål på smoothie.

En annan station hette Djur och maskiner. Där blev det mer om kor och kalvar, men först kastade vi hästskor. Sen fick vi träffa kalvarna och klappa dem.

Vi fick också provsitta några av traktorerna. Det fanns ganska många traktorer i olika modeller. En av skördetröskorna fick också provsittas. Sen fick vi lunch i matsalen. Det var potatis- och broccolisoppa, som var jättegod.

Efter lunch var det ytterligare två stationer. Vi lärde oss om sädesslagen och sen bakade vi tunnbröd som stektes på en häll. Där fick vi också besök av lärare från England som var på studiebesök på Segerstad den dagen.

Vår sista station handlade om Fåren. Där fick vi karda ull och tvinna snören. Några elever fick laga till en wok med lammkött och grönsaker. Sen provsmakade vi den goda woken.

Fåren brukar gå ute, men den här dagen var några av dem intagna så att vi kunde träffa dem. När alla eleverna kom, klämde de ihop sig i ett hörn. Får är verkligen flockdjur.

Det var en mycket trevlig dag som uppskattades av eleverna. De fick gå lite längre den dagen, men i torsdags fick de i gengäld sluta tidigare. Jag tror de var ganska trötta, när föräldrarna hämtade dem. det är många intryck man får en sådan dag.

Lite senare framåt kvällen återvände jag åt det hållet. Jag gav mig ut på en liten geocachingtur till Smålandsstenar. Först besökte jag en ny gömma i närheten av Tre Björkar. Öppna din dörr var namnet. Solen sken när jag promenerade från parkeringen och över ett nyslaget fält.

Det var en lite annorlunda gömma med en annorlunda loggbok. Storleken var Large och några besökare hade gömman fått före mig. Den är värd fler besökare. Sen åkte jag en kort sträcka till en av AU13-gömmorna som jag inte loggat. Jag anade vad som väntade mig vid Scoutstigen. Här gällde det att vara klurig och fingerfärdig för att få tag på loggboken. Den här typen av gömma är Katrins specialitet. Det är hon som har löst den när vi hittat den modellen tidigare. men den här gången var jag själv och fick lösa den på egen hand. Det gick ju det med innan tålamodet tröt.

Kvällens sista cache fanns vid ett vindskydd eller rättare sagt under. Jag letade ett tag utan lycka. När jag låg där och krälade hörde jag röster som närmade sig. Så dök det upp två tjejer i högstadieåldern. De undrade förstås vad jag gjorde. Jag berätta om geocachingen och det hade de aldrig hört talas om tidigare. Från ett annat håll kom en hel scoutpatrull med ledare. En av ledarna förstod vad jag gjorde där och visste också var burken fanns. Så jag fick lite hjälp att hitta den och logga den. Jag lämnade scouterna, som skulle lära sig göra upp eld, och gick tillbaka ut mot vägen.

Vindskyddet låg vid ett gammalt torpställe. Jag såg gamla stenmurar och torpväxter, men inget fanns kvar av bebyggelsen. Det fanns en skylt som visade var det hade funnits. Det var en intressant och vacker plats.

Solen gick ner och målade himlen i varma färger, när jag promenerade tillbaka till bilen, som jag ställt vid vägen. Det var dags att åka hemåt igen och avsluta den innehållsrika dagen med en kopp te.