Äventyr i rymd och skog

Veckan har varit full av olika aktiviteter och äventyr. En stor händelse, åtminstone i Groundspeaks värld, inträffade natten mellan onsdag och torsdag. Groundspeak är det företag i Seattle som ligger bakom geocaching.com. Tidigt på morgonen i torsdags sköts en raket upp med astronauter som ska bemanna rymdstationen däruppe ovanför våra huvuden. En av astronauterna är geocachare och han ska väl upp dit för att logga geocachen som finns där och placera en TB i den. Det kanske inte är hans huvudsyfte med resan, men det har slagits upp stort i olika forum.

Med anledning av denna uppskjutning ordnades det mängder av event runtom i världen. Alla som deltog i ett event antingen på onsdagen eller på torsdagen fick en souvenir. Det är den översta bilden. Vi valde att åka till Växjö i torsdags kväll. Jag jobbade ända till halv fem, men sen stack vi. Jag plockade upp 1000sjöar vid macken i Forsheda. Sen bytte vi bil i Värnamo. Pjf70 var kvällens chaufför. Han och klokare väntade på oss. Sen bar det raka vägen till Strandbjörket vid Växjösjön.

Där fanns redan ett stort gäng geocachare på plats. Eventet började 17.00 och vi kom väl framåt sextiden. Vi kände igen en del av deltagarna. Andra var nya bekantskaper. Arrangör av eventet var ett tyskt par som stannat till här på hemvägen från sin semester. Vi pratade med dem en stund och jag fick bland annat lite tips till mystlösningar. Sådant tar jag tacksamt emot.

Sen plockade jag fram mina wienergrillkorvar från Vaggeryd och la dem på gallret. Det höll uppe medan vi var där men lite småkyligt var det i alla fall. Då smakar en korv med bröd gott. Sen tackade vi för oss och fortsatte till andra äventyr.

På andra sidan parken fanns en lekplats. Det var dit vi begav oss för att leta siffror. Så här dags var det som tur var inga barn på lekplatsen. Vi fick leka själva. I rutschkanans rör kunde vi hitta siffror som skulle leda oss till multifinalen för Rena barnleken? Vi åtog oss lite olika uppgifter i teamet. klokare och jag skötte gpsknapparna, de andra letade upp siffrorna.

Efter en stund kom det några fler geocachare från eventet och började leta de också. Vi hade fått tag på det vi ville och gav oss av mot målet. Jag hittade gömman utan problem och vi kunde logga remsan innan det andra gänget anlände. Sen skildes vi åt igen och for på olika håll.

Vi fortsatte vår kvällscachingtur i Växjö. Det blev nästan som ett mini-FAD. Vi fumlade runt i mörkret vid Bokhultet. Vi konstaterade att hit får vi nog återvända i dagsljus för här är säkert väldigt vackert. Vi gick på stigar genom en bokskog. marken täcktes av boklöv och kvistar från stormen så det var svårt att se skillnad på stig och skog. Men det gick lätt att gå där ändå.

Det fanns tre gömmor i en serie, som vi hittade enkelt plus en gömma ur en julkalenderserie. Det var inte alltför svåra gömmor att hitta i mörkret med pannlampornas hjälp.
Biskopsgraven #1
Biskopsgraven #2
Biskopsgraven #3
Växjö Julcachelender 2010 #7

Några av de mysteriecacher, som vi har på vår lista över lösta, fanns här i närheten. Den ena hittade vi längst ut på en udde. Det var tur att teamet var med för den hade jag nog inte loggat på egen hand så här års i alla fall. Det båda mystarna vi loggade var:
Cachenöt #6
Cachenöt #2

1000sjöar lyckades få fatt i burken så att vi kunde logga den. Sen hängde han tillbaka den igen och vi kunde fortsätta till nästa.

Här fick vi vika av på stigen mot minnesplatsen. Vi undrade förstås vad för sorts minnesplats det var, men det visade sig vara en minnesplats för husdjur.

Där fanns en stor minnessten. Någon hade hängt upp ett koppel som förmodligen tillhört en älskad hund. Vi såg några bänkar skymta i mörkret. Förmodligen var det en vacker plats med fin utsikt här vid Bergundasjöns kant. Hit vill vi också återvända.

Det brann ett litet ljus vid stenens fot. Där låg några dekorationer och en bitleksak. En sån här minnesplats borde det finnas på alla orter. Folk sörjer sina bortgångna husdjur också och kan behöva en plats att gå till. Innan vi vände hemåt loggade vi en cache till som fanns i närheten. I min GPS kunde jag bara läsa första delen av namnet så jag trodde först det handlade om Carl von Linné. Det gjore det inte utan om Linnéa Andrén, som skrev texten till Smålandssången. Den kunde vi tralla på medan vi gick tillbaka till bilen. "Röd lyser stugan...."
Vem var Linnéa Andrén?

Det var dags att vända tillbaka mot hemorterna igen. Vi stannade till i Rydaholm för att logga några burkar till. 1000sjöar hade inte loggat Home Sweet Home, så vi gjorde ett snabbstopp där. Sen fortsatte vi till de tre nya gömmorna som uvscouterna lagt ut tillsammans med Sandolf. De var inte så svåra. Det var bara den sista vi fick leta en stund vid.
UV-cache #1
UV-cache #2
UV-cache #3
Sen åkte vi över på andra sidan RV27. Där fanns Spanska sparven. Den var det bara jag som loggat så vi letade upp den också åt de andra innan vi åkte hemåt. Det blev en bra kväll och ganska många cacher loggade. Jag slutade på #2600, ett jämnt och bra tal.

På eftermiddagen hade karlskronasonen anlänt till hemmet för en helgvisit. Han tog sig hem på egen hand. Så jag träffade inte honom förrän sent eftersom vi åkte direkt till Växjö efter jobbet. Fredagen fick han roa sig själv eftersom vi jobbade både maken och jag, men jag slutade ju ganska tidigt. Han hade ju hunden och katterna som sällskap.

Det blev några cachingturer tillsammans med sonen den här helgen. Det är roligt när de vill följa med. Här följer några "otäcka" bilder. Känsliga läsare varnas.

Vi var bland annat i Vaggeryd. Vid Halloween kom några lite småläskiga gömmor där. Den ena hette Ratpack. Vi körde på en liten väg genom skogen och parkerade vid en stig. En bit in skymtade jag en låda på ett träd. I den fanns det som syns på bilden. Det läskigaste var nog att den gav ljud ifrån sig.

Den andra gömman kallades Alla helgons blodiga natt. Den satt också i ett skåp inne i en annan skog. Här var det inga ljud men det fanns belysning. Nu var det ljust när vi kom, men i mörker kan det nog vara lite läskigt att hitta denna gömma.

Det blev en cache loggad idag också trots regnvädret. Sonen behövde nya gympaskor så vi gav oss ut för att leta efter sådana. Vi hittade dem på Smålänningen. Sen åkte vi vidare till Skillingaryd. Där finns också ett antal Cachenötter. Jag hade redan loggat de fyra första. En av dem var den allra första mysten jag loggade tillsammans med mina söner. Då hade vi bara appen i mobilen att gå efter. Den sista har jag löst och letat efter flera gånger utan att hitta. Igår såg jag att Ardbeg10 hade hittat den. Så jag bad om en liten ledtråd och det fick jag. Han fick en annan ledtråd i gengäld. Idag hittade vi den lilla burken. Jag såg den och sonen plockade ner den till mig. Vi åkte också förbi den andra mysten som jag löste igår, Ola Salo. Tidigare har jag inte fattat något av den, men nu plötsligt förstod jag. På andra försöket fick jag grönt ljus i geocheckern. Det var lite svårt att ta sig dit bara så vi sparade den till en bättre dag.

Mörka, regniga höstkvällar är det gott att krypa upp i soffan och läsa eller sticka på sockarna. Nu är den första nemesissocken klar. Det är dags att börja på nummer två. Annars blir det svårt att använda den. Det är tunt garn och lite mönster att hålla reda på. Så ibland stickar jag på något annat emellan. Men fina blir de när de är färdiga.