tisdag 17 december 2013
Julstrul i Jönet men Julkul i Kärda
Vilken dag det varit! Både strulig, stressig och rolig! Förmiddagen började som tisdagar brukar börja. Det var NO och matte i femman. Sen skulle de ha juldans i lilla gympasalen. Kulturskolans lärare spelade och ledde oss i juldanser. Det var kul. Sen var det dags att traska upp till expeditionen och skriva på betygskatalogen innan jag fick ta lunch. Därefter var det fyrornas tur att dansa juldanser. Sen kunde jag packa ihop och dra hemåt på en snabbvisit. Hunden behövde ut en liten runda innan jag skulle väg till Jönköping på ett återbesök.
Jag svängde in i Värnamo för att plocka upp Katrin. Hon passade på att följa med när jag ändå åkte. När vi åkt en liten bit på E4:an, ser vi en stor rökpelare lite längre fram. Kraftig, svart rök väller upp över trädtopparna. Det måste vara en bil som brinner, sa vi. Jag skruvade upp volymen på bilradion och genast kom ett trafikmeddelande. Motorvägen skulle vara avstängd i båda riktningarna på grund av en brinnande lastbil. Ajdå, tänkte vi. Men när vi kom fram, var det bara i södergående riktning som trafiken stod still. Vi kunde passera genom röken. Polisen var på plats, men brandbilarna hade nog inte kommit fram än.
Vi fortsatte norrut. Ju längre norrut vi kom, desto finare blev vädret. Solen tittade fram och vi kunde se en blå himmel i stället för den vanliga grå. besöket hos homeopaten gick snabbt och sen kunde vi uträtta lite andra ärenden.
En cache ville vi åtminstone logga. Valet föll på en av Megahampes cacher inte långt från homeopaten. Den hette MR Frog. Det var naturligtvis en liten groda. Vi letade i alla hålor vi kunde hitta men vi hittade honom till slut i gräset på marken. Loggremsan var blöt men vi kunde logga.
Sen skyndade vi vidare mot de östra stadsdelarna. Akademibokhandeln, Clas Ohlson och Indisak fick var sitt besök. Så var det hög tid att bege sig till IKEA. En liten fika hann vi med innan shoppingrundan i det stora varuhuset. Jag fick ihop en kasse trots att jag inte hade någon inköpslista. Egentligen var det Katrin som hade ärende dit. Vi kom ifrån varandra och jag gick mot kassorna. Där var det långa köer. De hade ropat ut att det var lite problem med kortterminalerna och kassaregistren men att vi skulle ha lite överseende om det tog lite längre tid. När jag var halvvägs framme, stängde de snabbkassorna och meddelade att nu gällde bara kontantbetalning. Det blev nästan uppror i köerna. Vem har kontanter i dagens samhälle? Jag ställde min kasse och gick. Under tiden ringde jag Katrin och meddelade läget. Hon behövde verkligen sina grejer och då var det bara att gå till närmsta bankomat och försöka få ut kontanter. Det var fem före henne i kön till automaten. När hon kom fram, strulade den också och ville inte ge henne några prasslande sedlar. Då gick hon tillbaka till IKEA och frågade om det verkligen inte gick att betala med kort. Du kan ju pröva, fick hon till svar och då gick det. Det var verkligen struligt. Olika besked fick vi också så informationen var urkass. Inte ett ord i högtalarna heller. Men nu kunde vi lasta bilen och åka söderut igen.
Det blev en snabb resa tillbaka till Värnamo. Det utbrända lastbilen stod vid vägkanten och höll på att tömmas när vi passerade. jag släppte av Katrin hemma hos henne och fortsatte mot Kärda. Där väntade mina kollegor. Jag var en halvtimma försenad till julfesten, men jag hade meddelat via SMS att de inte behövde vänta på mig.
Vi var tjugo personer som åt jultallrik tillsammans i Kärda klubbstuga. Vi fick lite pengar från vår arbetsgivare men vi fick ordna festen själva. En del beställde maten, andra dukade eller ordnade dricka och julgodis. Det var meningen att jag skulle varit med och dukat, men jag kom ju på att jag skulle till Jönköping den här dagen. Så mitt bidrag blev att fixa servetter. Ett litet bidrag räknas också.
Det var en trevlig stund med mycket prat och god mat. Jag kom sist och gick först. Men jag var riktigt trött och orkade inte stanna längre. Ibland har jag svårt för sorlet som blir när många pratar på en gång. Jag har svårt att höra även om vi sitter nära varandra. Det blir bara ett stort tröttande brus. Då är det lika bra att åka hem. Det har varit en lång dag ändå och vi ses ju imorgon igen på jobbet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar