Efter en fullspäckad helg på motorcykel var det så dags att förflytta sonen tillbaka ner till Karlskrona. Han hade ju bott hemma en och en halv månad mellan lägenheterna. Nu skulle nycklarna till studentlyan på Campus hämtas ch sonen installera sig inför femte året i staden. Vi åkte hemifrån redan vid åttatiden, båda sönerna, hunden och jag. Vid Ingelstad tyckte vi at det var dags för fika. Jag tänkte dessutom ägna dagen åt att logga några väl utvalda gömmor. Vid Inglinge hög fanns en multi som verkade intressant så då passade vi på att fika på parkeringen innan vi besökte högen.
Efter fikat gick vi vägen upp mot Inglinge hög för att ta reda på det vi behövde för uträkningen av slutkoordinaterna. Hunden var väldigt intresserad av alla spännande dofter.
Vi knatade uppför backen till toppen på gravhögen. Samtidigt räknade vi trappsteg till uträkningen. Det var inte så svårt och uträkningen gick också snabbt att utföra. Vi är ju lite av mattenördar alla tre.
På toppen fanns en spetsig sten och en alldeles rund sten med mönster på. Vi hade fin utsikt över omgivningarna där uppe.
Nedanför kullen fanns en kopia av den runda stenen med lite tydligare mönster. Den var vacker. Det fanns flera informationsskyltar som berättade om stenarna och gravhögen.
Vi hade fått reda på vad vi behövde så vi traskade vidare mot slutgömman. Det var en bra bit att gå. Framme vid platsen stämde inte koordinaterna riktigt tyckte vi, men det fanns en tydlig hint så vi gick på den i stället. Där letade vi utan att hitta någon burk. När jag kollade loggarna, upptäckte jag att den nog var borta. lite snöpligt slut på en annars fin upplevelse.
Vi gick tillbaka till bilen i stället för att åka vidare. Det fanns ju fler multicacher i Karlskrona som vi kunde leta upp. Hästarna i hagen var intresserade av oss och följde oss längs vägen.
Det roliga var att sonen, som oftast har ögonen med sig, hittade ett delsteg till en okänd cache. Han spanade in något avvikande och plockade fram burken. Jag har inte lyckats lista ut vilken gömma den tillhör. Den kanske inte är publicerad än. På pappret i burken fanns ett chiffer som man behöver lösa för att få fram koordinaterna till nästa steg. Spännande att se om vi kan lösa det och om vi lyckas lista ut vilken cache det tillhör.
Färden gick vidare, men den tog sin tid. Det var mycket trafik på vägarna och dessutom vägarbeten med vakter och lotsbil en lång sträcka. Vi insåg att vi inte skulle hinna ner innan tolv då kontoret där sonen skulle höämta sina nycklar stängde för lunchrasten. Vi valde att åka till Campus och beställa lite indisk hämtmat. Sen åt vi lunch vid bänkarna på gräsplanen utanför högskolans lokaler.
Vi fick mycket mat för en billig peng, men så hade ju sonen studentrabatt. Det goda brödet med vitlök och ost var alldeles nybakat och varmt. Kycklingcurryn var stark och god. Snart var vi mätta och belåtna och då var klockan nästan ett. Vi kunde åka in till centrum och hämta sonens nycklar.
Sen var det dags att lasta ur bilen och bära in flyttkartongerna. jag kom på att det gick bra att lyfta in sakerna genom fönstret i stället för att gå runt huset och genom flera korridorer.
Det såg lite tomt och ödsligt ut även om de viktigaste möblerna fanns på plats. Sängen var kanske inte den bekvämaste. Madrassen var lite tunn. Därför åkte vi till ett köpcentrum och inhandlade en extramadrass på Jysks rea. Den kan man lägga på den andra madrassen så blir det lite mjukare och skönare. Dessutom kan den användas till besökare som kan sova på golvet på madrassen.
För sonen är förstås datorn viktigare än något annat. Det är ju hans arbetsredskap i allra högsta grad. När vi hade åkt, skulle han möblera om lite, sa han. Skrivbordet var lite väl litet men han kanske kan komplettera med något annat bord och en lådhurts. Skrivbordsstolen och sackosäcken har han magasinerat hos en kompis, men han kommer inte dit förrän på fredag så det blir till att vänta på de sakerna.
Det fanns ett pentry på rummet och ganska gott om skåp. Vi handlade lite basvaror till skafferiet, kyl och frys när vi var på shoppingrundan. I duschrummet fanns det en liten tvättmaskin, så det mest nödvändiga fanns.
När vi var klara i studentlyan, åkte vi tillbaka till trossö och Karlskrona centrum. Nu var vi sugna på lite glass. Pojkarna ställde sig i den långa kön in till Glassiären medan Takko och jag väntade utanför på en parkbänk. Det började blåsa upp lite och vi satt i skuggan så det blev lite kyligt. Kön ringlade sig sakta, sakta, men till slut var de framme.
Jag fick mina favoritsmaker, viol och citron. De andra hittadde andra favoriter, men god var glassen. den var värd att vänta på. Våfflorna var också goda, lite sega och smakrika, till skillnad från andra strutar man köper. Vi satt på bänken och njöt av skapelserna en bra stund. Takko fick några smakbitar han också. Han var annars mest intresserad av att jaga duvor, kajor och måsar och skälla på andra hundar. Fåglarna hoppade omkring och flög förbi på lagom retligt håll. Takko gjorde sina utfall och då flydde de en bit bort för att strax återkomma. De var väl också sugna på glass, men det blev inga smulor över när vi var klara.
Sen var det dags att ta sig an dagens utvalda gömmor. De var speciellt utvalda för att passa i augustiutmaningen. Förra året bestod utmaningen i att logga minst en om dagen. Det slipper vi i år. Det cvar lite stressigt. Fast jag fortsatte ju i 125 dagar i rad och var inte klar förrän i början av december. I år ska vi logga sex olika typer av cacher. Om vi klarar det, får vi en souvenir för varje plus en bonussouvenir. Därför kallas årets utmaning för 7 Souvenirs of August.
Den första gömman vi gav oss på fanns på Trossö och ingick i serien Trossö Runt. Den fanns inte förra året. Den är ersättare för två arkiverade cacher i serien. Man skulle besöka två platser, men jag lyckades google fram svaren och hade de korrigerade koordinaterna till slutgömman i min GPS, trodde jag. Det var bara det att min vanliga GPS inte vill hosta igång. Därför använder jag den lilla versionen, Dakotan, och den ville inte visa några cacher alls. Det berodde på att jag lyckats ladda in för många gömmor så den klarade inte av att visa några. Det blev till att använda mobilappen och att knappa koordinater i stället.
Gömman fanns på ett klassiskt ställe vid Blekinge Museum. Vi gick rakt fram till den och jag kunde böja mig ner och fånga burken direkt. Vi loggade snabbt och så hade jag en av dagens planerade souvenirer i min hand. Souveniren kallades The Sightseer och det var väl det vi var.
Det var vackert här nere vid vattnet. Solen sken och vi kände oss varma igen. Nu gick vi tillbaka till torget där bilen stod parkerad och åkte vidare. Det var mycket folk ute i centrum den här kvällen.
Nästa cache som jag hade på listan var en mysteriecache. När jag letade på kartan över Karlskrona efter mystar, hittade jag denna som jag redan löst för längesen men inte loggat. Den hette Filateli och handlade om frimärken. Sonen visste precis vart vi skulle när jag förklarade lite om gömman och vad jag hittat på Google Streetview. Vi åkte till platsen och parkerade precis intill. Burken hittade jag snabbt på förväntad plats med tanke på hinten. Jag loggade och skulle placera tillbaka den. Då kom det bil efter bil och stannade till för att lägga på brev på lådan intill. Klockan var strax efter fyra så det var nog post från företag som skulle läggas på lådan. Dessutom kom det en man på cykel med en liten flicka på dito och postade ett brev. Jag fick vänta ut alla och sedan snabbt återställa burken. Precis när jag var klar kom nästa bil, men souveniren The Puzzler var i alla fall bärgad.
I närheten fanns det en fin utkiksplats vid vatten tornet uppe på Bryggareberget. Sonen sa att det fanns en stig upp men vi tog bilen upp till parkeringen.
Där hade vi en fantastisk utsikt över öarna i Karlskrona. Det var så vackert med det storslagna panoramat framför oss. Här förstod man att staden verkligen bestod av olika öar.
Det skulle finnas åtminstone fyra gömmor på berget, men vi avstod från att leta efter dem. Det fanns ingen precis intill utan vi hade fått gå en bit. Vi återvände i stället till Campus för att lämna av sonen där. Vi andra skulle ge oss av hemåt för klockan började bli mycket och vi hade en bit att köra.
Malmösonen, hunden och jag åkte norrut, men vi tänkte försöka logga ett par gömmor till för att få ytterligare två souvenirer. För att få The Nature Lover var man tvungen att antingen besöka ett CITO-event eller logga en Earthcache. Det fanns ett CITO i Jönköping i lördags men då hade jag ju annat för mig. Så det fick bli en earthcache och det passade mig bra.
Earthcachen hette Johannishusåsen och fanns vid Johannishus. Där fanns långa åsar som bildats när inlandsisen drog sig tillbaka. Vi fick ta reda på bl a hur snabbt detta gick till och också hitta två fridlysta växter på åsen. Vi behövde inte hitta dem rent fysiskt utan i texten på infotavlan. Om man ville kunde man ladda upp en bild på sig själv framför tavlan med GPS:en i handen. Sonen fick fixa bilden.
Det var en vacker plats. Om det inte hade varit så sent och vi inte skulle åka så långt, hade jag gärna stannat en stund och vandrat omkring där bland ekarna på kullarna. Åsen var långsträckt och det fanns många små områden som hörde till naturreservatet.
När jag sedan kollade på kartan i mobilappen, såg jag att det fanns en vanlig tradd bara 50 meter bort. Den souveniren, The Explorer, hade jag redan fått när jag loggade en cache i lördags, men det vore ju synd att missa en när den låg så nära.
Vi traskade iväg längs vägen och hittade GZ. Sen var det sonen som fann gömman där jag trodde den skulle finnas. Gömman hette Kasa kulle och det var nog namnet på den delen av åsen som vi just besökt. Vi loggade den enkelt och återplacerade den innan vi vände tillbaka till bilen för att fortsätta hemåt.
Den sista av dagens fyra suvenirer vi siktade på var The Collector. För att få den måste man logga antingen en whereigo eller en webcam eller en letterbox eller en virtuell cache. Jag valde en letterbox också av den anledningen att jag behövde just en letterbox till för att få badgen för letterboxar i min statistik. Det fanns en enkel letterbox strax utanför Växjö som vi siktade på. Från Johannishus fortsatte vi på mindre vägar norrut. Vi åkte över Tving , Eringsboda och Rävamåla upp till Tingsryd. Den vägen var betydligt roligare och mindre trafikerad än den andra.
När vi närmade oss letterboxen fick vi svänga av in mot Skirs by. Vi parkerade vid en mötesplatsskylt och gick en liten bit upp i skogen. Det var Blue Suede som lagt ut en "lätter" box i serien Wexio Mailboxes. Den var enkel att hitta och lika enkel att logga.
Jag stämplade loggboken med min egen stämpel och satte letterboxens stämpel i min egen bok som jag har med mig. Det är så man gör med letterboxar. Man kunde ha lämnat ett vykort men jag hade tyvärr inget med mig.
Då var dagens mål avklarat. Vi hittade fem olika sorters gömmor och fick fyra nya souvenirer. Därmed fattas det bara en souvenir och det är The Socializer. Den hoppas jag kunna få på fredag när det är ett event i Smålandsstenar.
Sonen och jag körde vidare hemåt i kvällningen. Hunden låg i baksätet och snarkade. Han var riktigt trött efter dagens intensiva upplevelser. Vi var också trötta men vi kunde hålla oss vakna hela vägen hem i alla fall.
Idag åkte sonen tillbaka till Malmö och jag gav mig ut på en trevlig cachingtur medan hunden fick vara hemma och vila. Dagens runda berättar jag väl mer om en annan gång för den var verkligen något extra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar