Vatten, vatten och ett födelsedagsfirande

Visst, vi hade sett och hört att det skulle regna i Malmö, men inte trodde vi att det skulle bli så kaotiskt som det blev. Dagen började tidigt. Hunden hade fått en liten runda och sedan skulle hundvakten komma och ta ut honom mitt på dagen. Vi gav oss iväg ner mot Skåne för att fira sonen som egentligen fyllde år igår, men då var det så mycket annat på gång. Så då fick det bli en dagstur på söndagen i stället.

Det regnade en del hemma också. Sedan ökade det ju längre söderut vi kom. Jag satt och slumrade i bilen medan maken rattade bilen. I början var det mest duggregn. Vi stannade till vid Skåneporten och åt en frukost på McDonalds. Sen fortsatte vi färden.

Ibland kom det riktiga störtskurar. Vi hade lite kontakter med resmålet via sms och telefon. Dessutom lyssnade vi på radion i bilen och kollade på nätet i mobilen. Det såg inte så lovande ut precis. Vi bestämde oss för att pausa vid Glumslövs backar.

Maken hoppade ur bilen och rusade inpå macken för att handla lite. Jag funderade på att komma efter, men då måste jag ju stanna upp och låsa bildörren. I den störtskuren hade jag nog blivit dyngvåt. Så jag stannade i bilen och plockade fram min stickning i stället. Då hade jag lite sysselsättning medan vi väntade ut regnet. Maken inhandlade en tidning att studera och lite choklad och jordnötter. Då var han också nöjd.

Efter en stund lättade det lite och vi fortsatte vår resa. Det kom lite fler häftiga skurar de närmaste minuterna men sen verkade det ljusna framåt. Sonen meddelade att regnet hade upphört hos honom. Frågan var om det var för gott eller bara tillfälligt stopp.

Vi hade tänkt vara med på gudstjänsten i Immanuelskyrkan, men vi insåg att dit skulle vi inte hinna. Senare såg vi en bild  på Köpenhamnsvägen som lagts ut på Facebook. Det är på den gatan kyrkan ligger. Det stod vattnet över hela gatan utanför. Vi fick koncentrera oss på att ta oss till sonen.

När vi närmade oss Malmö, hörde vi att alla stadsbussar var inställda och att båda ringlederna var avstängda vissa delar liksom en del andra gator. Vi kunde inte köra in mot centrum vid norra infarten utan fick fortsätta en bit till på E6:an. Sen blev det att köra av för E6:an var avspärrad längre fram. Polisbilarna stod tvärsöver vägbanorna.

Vi körde av och höll mot Bulltofta. Plötsligt läste jag på gatuskyltarna att vi hade Vattenverksgatan framför oss. Det var ju bra för den brukar vi köra när vi åker till min syster som bor i Kirseberg. Så då bestämde vi oss för att åka till henne först. Det var inga problem att ta sig dit. Hon var ensam hemma den här helgen och ville gärna med ut och fira. När hon gjort sig i ordning, åkte vi vidare mot sonens residens.

Det fanns många alternativa vägar, men alla hade någon undergång att passera och det var där som vattenmassorna samlades. Vi hörde på radio om de som fått simma till torr mark för att bilen fastnat. Bilar och bussar hade fastnat i vattnet på många ställen. Vi tog den vanliga vägen in mot stan, men vid järnvägsundergången var det en sjö. Vi kunde ta oss vidare på smågator mellan de parkerade bilarna och komma ut på den större infartsvägen. Sen var det inga problem att ta sig via Nobelvägen och Dalaplan ner till Mobilia och Stadiongatan. Vi anlände till Eriksfält och hämtade upp sonen. Vi hade tänkt bjuda honom på middag.

Det hade varnats för att ett nytt regnoväder var på väg in från Själland så vi ville inte vänta för länge. Vi skulle ju ta oss tillbaka till Småland innan kvällen. Vi fick leta upp en restaurang som öppnade inte alltför sent. Valet föll på Bambu City inne i stan inte långt från Gustav Adolfs Torg. Vi tog oss in dit och där serverades asiatisk lunchbuffé för 128 kr.

Det var inte mycket gäster när vi kom, men restaurangen fylldes på. Fördelen med att vara tidig är ju att allt är nyupplagt och att inget har tagit slut. Det fanns många olika sortera asiatiska rätter. Sonen, jag och syrran började med några bitar sushi. Sen fanns det kinesisk soppa, som inte smakade så mycket, och koreansk vitkål, kimchi, som var stark. Det fanns dumplings, vårrullar med olika fyllning, sjögräs, olika sorters friterat. Jag provade inte kycklingfötterna, men en hel del andra rätter.

Huvudrätten blev mongolisk barbeque med en massa grönsaker och olika sorters kött. Till efterrätt tog vi friterad banan, olika frukter och glass med kaffe på maten. Sen var vi mätta och belåtna. Efter en trevlig stund med samtal om allt möjligt återvände vi till bilen och körde tillbaka till sonens lägenhet.

På många håll hade det forsat in vatten i källare så vi ville kolla hur det såg ut i sonens källarförråd. I källarnedgången stod det vatten och när vi öppnade dörren utifrån var golvet täckt av 3-4 cm vatten i gångarna. Sonen fick hämta sina nycklar till förrådet så vi kunde titta in där.  Där var också vattenfyllt på golvet.

Det var bara att sätta i gång att tömma förrådet och ösa ur vattnet som stod på betonggolvet. Som tur var hade han inte så mycket i sitt förråd. En gammal madrass kastade vi och de andra tog vi upp till lägenheten. De hade inte blivit blöta men behövde väl luftas. Vi lyfte upp några trädörrar och ställde dem på frigolitskivor så att de inte skulle suga vatten.

Vi höll på en bra stund att bära ut blöta tomkartonger till soprummet för att kasta dem. Då blev det gjort och förrådet rensades på köpet. Maken och sonen sopade ut vattnet längs gångarna och vi öste upp vatten från förrådsgolvet tills det mesta var borta. De andra tre förrådens ägare visade sig inte. De får nog en överraskning när de kommer hem. Till slut ville vi ju åka hemåt och syrran ville också hem till sig. Så vi lämnade sonen med det sista jobbet. Han lyckades få en tvättid nästan direkt så de blöta överkasten han hade haft i förrådet slängde vi in i tvättmaskinen och satte på den. Sen åkte vi.

Nu hade vattnet runnit undan så vi kunde ta den vanliga vägen under järnvägen hem till syrran och lämna av henne där. Sen körde vi norrut mot Småland. Det regnade en del längs vägen men vi stannade inte förrän i Värnamo där vi tankade och handlade lite mjölk. Vi kom hem till hunden vid halv åtta. Han blev förstås glad när vi kom hem och vi var också glada att vara hemma igen efter dagens äventyr.

Vatten är bra till mycket. Vatten är nödvändigt för oss. Men vatten kan också göra stor skada. Den senaste tiden har det lagts ut många videoklipp i sociala medier där folk häller iskallt vatten över sig. Detta gör man för att samla in pengar till ALS-forskning om jag fattat det rätt. Sen utmanar man ett antal personer att göra likadant. Det är väl inte fel att göra insamlingar, men samtidigt känns det lite onödigt med en sån idiotgrej. Vi slösar med vatten. Det kan vi göra för vi har vatten i överflöd, ibland väl mycket. Det märkte vi ju idag. men andra har andra problem med vattentillgången. Varför kan vi inte ge av solidaritet utan dessa jippon och utan att få något tillbaka? Jag ska nog sätta in lite pengar till någon insamling till brunnsgrävning i stället. Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något, något som gör skillnad.