Jordgömmedagen 2014

Söndagen var det Internationella Earthcachedagen. Då kan man få en digital souvenir om man loggar en earthcache just den dagen. Den typen av geocacher är ju inte så vanliga, så då får man ge sig ut på en lite längre tur för att hitta en som man inte loggat förut. 1000sjöar frågade i FB-gruppen efter intresserade, men det var inga andra än jag som nappade. Vid niotiden gav vi oss av ner åt kronobergshållet.

Det kunde ju bli några andra gömmor loggade längs vägen. En PQ hade laddats in i GPS:erna och regnkläderna var med ifall det skulle regna hela dagen. Det regnade när vi körde söderut, men sen tittade faktiskt solen fram och vi slapp bli blöta. Där hade vi tur med vädret.

Vi hamnade på lite småvägar som inte var riktigt inplanerade i rutten, men vi kom rätt till slut. I Hallaryd stannade vi och letade upp den första av dagens gömmor, Välkomment till familjen Sten. Vi letade efter några andra gömmor, men de verkade vara borta. Efter två DNF:er fortsatte vi resan, mne det var en acker plats vi hittade trots att gömmorna var mugglade.

I Delary har 1000sjöar en gömma, te´ fabriken, som jag inte hade loggat. Han ville kolla upp den och jag letade gärna fram den. Han visste ju var den skulle finnas, men där var den inte. Jag hittade den i stället på en mycket lättare plats. Nu är den återställd på rätt plats.

I Älmhult körde vi förbi en gömma som jag redan loggat och sen passerade vi Vattentornet med ett spännande konstverk. Tornet syntes verkligen som ett landmärke på långt håll. Där fanns en liten nano som vi kunde logga.

Nu var det dags att åka raka vägen till dagens huvudmål, Taxås klint. Det var där Earthcachen fanns. En sådan gömma har ju ingen burk med loggbok. I stället ska man svara på frågor om geologiska företeelser på platsen.

Vi studerade anslagstavlan vid parkeringen, men de flesta svaren hittade vi på Wikipedia. Det var enbart till en fråga som svaret bara fanns på platsen.

Vi togden övre stigen upp till klinten. Den var täckt av höstens löv. Träden har verkligen fått höstfärgerna nu. Det bar uppför i ca 500 meter innan vi kom upp till utsikten.

Längs vägen hittade vi många imponerande gamla träd. Vi diskuterade detta fantastiska lövträd och undrade vilken art det kunde vara. Jag gissade på en lind med tanke på bladens utseende, men helt säker var jag inte. Lindar kan ju bli stora och gamla.

Uppe på klinten var utsikten helt fantastisk. När vi åkte hemifrån trodde jag nog att det skulle vara mest grått och mulet, men nu kunde vi se långt ut över sjön Möckeln.

Det fanns många öar. Skogarna lyste i höstfärger varvat med barrskogsgrönt. Det var en fantastisk vy, som vi studerade innan vi gav oss i kast med uppgiften att räkna trappsteg. Det skulle finnas fem trappor ner till strandkanten. Vi hade svårt att hitta var de började. Till slut fann vi en stig nerför den branta sluttningen, men där var det bara två trappor. Vi räknade de trappsteg vi hittade och hoppades att det skulle räcka. Den frågan var väl inte den viktigaste av dem.

Nere vid stranden fanns det gott om stora kantiga stenblock. Här hade man förr brutit sten. Det var diabas so fanns här. Det såg ut som om man byggt en pir eller en liten hamn.

Nu passade det bra med lite fika så vi satte oss på några av stenblocken och plockade fram termosarna och mackorna. Sämre utsikt kunde man ha vid fikapausen.

Tillbaka till parkeringe tog vi den nedre stigen som förde oss genom lövskoh med spännande natur. Den branta väggen hade vi till vänster om oss.

Det fanns gott om nedfallna träd och murkna stubbar som förmodligen kryllade av liv. Allt var täckt av grön mossa och spännande svampar.

En el träd hade trolska former. Man kunde nästan se trollen gömda i trädstammarna. Det var nog riktigt gamla träd som var så knotiga.

Det var fler besökare på klinten, men vi såg inte så mycket av dem. En yngre man hade en enhjuling med sig. Undrar om han cyklade uppför berget. Vi satte oss i bilen och vände tillbaka ut mot den större vägen. Då upptäckte vi att det fanns ytterligare en gömma i Taxås. Vi hade inte sett den på kartan i GPS:en för den dolde sig uner en parkeringskoordinat. Vi vände tillbaka och loggade den också.

Det blev ytterligare några andra gömmor längs hemvägen. I Diö stannade vi till vid en liten park intill Möbelfabriken. Fabriksbyggnaden skymtade bakom växtligheten. Gömman var enkelt loggad.

Vi var ju i IKEA:s ursprungstrakter och vi gjorde en liten avstickare till Agunnaryd. Där fanns en kyrkcache som hette Agunnaryds två kyrkor. Den nyaste och tredje kyrkan på orten hittade vi lätt. Det var den vanliga tegnerladan som finns på de flesta kyrkorter i landet. Den allra äldsta kyrkan var visst borta, men den andra fanns i form av en ruin. Vi gick aldrig fram så långt som till den för gömman fanns halvvägs mellan de båda kyrkorna.

Vi gick utanför kyrkogårdsmurarna. Träden lyste guldgula i solskenet. Muren på gaveln till det lilla huset utanför murarna var rätt spännande. Om man tittar noga, kanske man kan upptäka ett par ansikten skymta fam bland stenarna.

De gula lönnlöven hade fått intressanta svarta prickar som dekoration. Jag undrar vad som gett dem dessa. Det är säkert någon insekt eller parasit.

Ljungby blev nästa stopp på vägen. Vi letade upp en Spökgömma. Det lät som en nattcache,men det var en vanlig tradd. Kartan i GPS:en hade inte med den nybyggda vägen så vi fick ta oss uppför en gräsbevuxen vägbank, ner på andra sidan, över vägen och uppför slänten på motsatta sidan. Däruppe hittade vi ett stenahie. Det är inget favoritobjekt att söka bland för någon av oss. Vi var nära att ge upp som tidigare besökare gjort, men då hittade min medcachare den lilla medicinburken. När vi gick därifrån, hörde jag röster i skogsdungen. Uppe på vägbanken på andra sidan had vi utsikt över en pappa och två smågrabbar som också var på cachejakt. Vi väntade inte på att se om de hittade gömman, men smågrbbar kan vara riktigt kluriga.

Det blev även några återbesök på gömmor jag loggat tidigare bl a hos tomten i Tomtebo. det var nog terdje gången jag besökte honom. Först loggade jag den gömman själv en mörk kväll i sällskap av hunden. Sen var nog Team Tess där en annan gång. Nu blev det ett tredje besök.

Dagens sista gömma för min del hittade vi nere vid Lagans strand. Trochilidae var namnet på den. Vi gick över ett stort fält med blött gräs för att komma dit ner till strandkanten.

Min chaufför trodde först att gömman fanns på andra sidan ett liten vattendrag som rann ut i Lagan här, men jag tog några kliv ner mot ån och vände mig om. Då satt den där i blickfånget. Det var en modell som vi numera kände väl igen från denne CO: andra burkar.

Den allra sista gömman inne i Ljungby var Innergården. Där var Team Tess och loggade en gång så jag kunde snart lokalisera den lilla burken åt min medcachare. Cykelskjulet hade ett intressant och vackert innertak. Sen åkte vi hemåt Värnamo. Där blev det ytterligare ett stopp. I lördags publicerades minsenaste gömma där. Det var en ny fotomyst, som Katrin och Fredrik tog FF på. Nu passade det bra att min chaufför letade upp steg 1 på den medan jag hämtade ut lite bensinpengar åt honom i bankomaten. Finalen hittade han också snabbt. Sen gick färden raka vägen hem.

Efter lite vila och en dusch åkte jag till kvällsgudstjänsten i missionskyrkan. Det var bön och lovsång med nattvardsfirande, en skön stund i härlig atmosfär.