Rond Fyra

Nu är jag mitt inne i den fjärde kuren med cellgifter eller som jag brukar kalla den mitt i rond fyra. Den andra veckan är alltid den jobbigaste. Det kanske är för att jag har som mest cellgifter i kroppen då med både sprutor och kapslar. Nästa vecka slipper jag sprutorna och då lättar det. Men bästa veckan är den sista för då har jag en paus med cellgifterna. Sen börjar nästa rond.

Det har också varit ganska jobbigt ett tag sedan de senaste beskeden. Det är en sak att förstå och acceptera det man hör med huvudet, men det är svårare att ta in det och låta det landa i hjärtat. Det är många känslor som behöver bearbetas. Jag vet ju att detta förmodligen är min sista match och att det är en kamp jag inte kan vinna. Gradvis ramlar det väl ner. De flesta vill ju inte dö, inte jag heller. För att fortsätta på temat med ord på bokstaven H, min håg står till livet. Därför kämpar jag på. Därför hittar jag på olika saker och försöker aktivera mig även om jag har dagar då jag sedan måste vila. Jag tror det är viktigt även för huvudet, hjärtat och hågen att handen är med så att det händer något. Om ingen annan gör något, får man handla själv. Idag fick jag ett nytt geocachingevent publicerat. Det är kul att träffa lite andra geocachare då och då och det blir ett enkelt fikaevent här i Rannässkogarna.

Den här veckan var det förmiddagskaffe i Missionskyrkan. Det brukar vara det en gång i månaden. Jag har inte varit på det för tidigare. Förut jobbade jag ju på onsdagsförmiddagarna. Nu har jag oftast inte orkat, men den här gången åkte jag dit.

Det var riktigt många som samlats i festvåningen. Personalen från äldreboendena tar med sig de som bor där. De får lite hjälp av församlingsmedlemmar med alla rullstolar. Sen kommer det pensionärer och daglediga från trakterna runtomkring. Det var trevligt att se att det var uppskattat.

Vår pastor Ingela inledde med en andakt och sjöng några sånger innan det var dags för kaffet. Goda hembakade kakor och bullar fick vi. Jag ser fram emot lite hembakade bullar idag också. Maken har satt till en bulldeg.

Dagens gäst var Bernt Antonsson från Jönköping som berättade om sitt liv. Han har också varit med om mycket i livet och det är intressant att lyssna till människor med livserfarenhet. Det blir en sån kontrast till all ytlighet som visas på TV. Programmet behöver varieras, men ibland blir det lite väl mycket trams.

Den här veckan var det dessutom tjejträff i Rydaholm. Till slut bestämde jag mig för att åka. Det är alltid så roligt att träffas, prata en stund med de andra och äta något tillsammans. Vi blev bjudna på en god kycklingrätt med pressad potatis. Efteråt fick vi en pecannötpaj som var ljuvligt god. Detblev en trevlig kväll, men jag var rejält trött dagen efter. Jag måste alltid planera in vilodagar när jag gör något, en ett besök på sjukhuset var inbokat för sista sprutan i den här kuren. Så jag fick vila sen.

Här hemma försöker jag pyssla lite och plocka i ordning. Det är inte klokt hur mycket som samlar sig när man inte håller efter det. Det går sådär lagom bra med plockandet för mig men lite då och då så händer det. Jag försöker också laga mat så gott som varje dag. Ibland blir det en matlåda med rester, men de ska också ätas upp. När man är hemma kan man ju satsa på långkok och husmanskost från grunden om man vill. En dag gjorde jag köttsoppa som fick koka länge så att köttet blev riktigt mört. Det blev chokladmousse till efterrätt. Det är inte så ofta jag gör desserter men man kan ju lyxa till det ibland.

En annan dag blev det lax med ost-och örttäcke. Den blev lite torr men ganska god ändå. Resterna hamnade på tallriken dagen efter tillsammans med couscous och romsås. Till det wokade jag lite grönsaker, purjo, squash och mungbönsgroddar med lite örtkryddor. Jag har fått en massa groddar av min svägerska som hon groddat åt mig. Hon tycker jag ska äta mycket sådant. Det är gott men jag får nog inte ner allt. Det var väldigt mycket och de håller inte så länge.

Tranorna kommer på besök varje dag. De samsas om utrymmet tillsammans med rådjuren. Det är roligt att titta på dem där de spatserar runt på sina långa ben och letar föda. Naturen vaknar till liv och det börjar faktiskt lysa lite grönt mellan allt det bruna fjolårsgräset. Det är en härlig tid som väntar framöver. Jag tänker njuta av den.