Hemma till sommarvärmen

Det känns som om jag missat våren och hamnat mitt i sommaren. Jag kom hem i onsdags eftermiddag. Maken hämtade mig. Det fick bli rullstol ut till bilen. Mina ben var som gelé efter tre veckor på sjukhus.

Takko blev förstås glad när han väl förstod att matte var hemma igen. Han buffade och gnydde medan svansen viftade för fullt.

Det var varmt och skönt att sitta på verandan. Det har jag längtat efter. Maken passade på att idka lite trädgårdsarbete.

Sen fixade han mat till oss. Det är härligt när man kan äta middag ute i värmen på verandan med lite lagom fläktar så det inte blir för varmt.

Det blev korv med pasta. Skönt att slippa alla kokta potatisar som jag ätit på sjukhuset. En gång fick jag ris till köttgrytan men annars var det kokt potatis.

Igår och idag har jag haft egen kock som lagat lunch till mig. Maken hade ringt sin syster och bett henne titta till mig. Jag är ju själv på dagarna här hemma. Hon fixade lunch till mig av vad som fanns i kylskåpet.

Igår blev det soppa och idag gjorde vi en pastapytt. Jag försöker äta mer och mer men det är svårt ibland. Jag blir inte hungrig och magen blir fort mätt. Men jag gör vissa framsteg. Jag försöker också röra på mig mer, men jag kan fortfarande känna gelébenen, när jag reser mig. Ibland rinner all ork ur mig och jag måste sätta mig ner eller till och med lägga mig en stund. Det var likadant i höstas efter den långa sjukhusvistelsen. Då tog det ett par veckor att någorlunda komma igen..

Idag har det varit för varmt för min smak. Jag blir alldeles orkeslös när värmen når 25 grader och idag var det nog en bit över. Det fläktade inte heller så mycket. Maken fixade hem isglassar så jag kan kyla ner mig. Det palliativa teamet var och hälsade på mitt på dagen. Nu hittar de hit. De kommer tillbaka när det blir dags för provtagning.

På kvällen var det lite svalare på verandan. Då var det skönt att sitta där. Katterna var väldigt intresserade av gräsklipparen som smög runt på gräsmattan.

Det hände mycket idag. Lönnen hade bara blommor på morgonen men nu är löven gröna. Ekarna har också slagit ut sin blad. Det är bara asken kvar som alltid är sist att visa sina blad. Fåglarna underhöll. Jag hörde flera bofinkar som tävlade i skönsång. Koltrasten och staren hoppade runt på gräsmattan och pickade. Nu blommar häggen och den bästa tiden är här.