Hemvändarna har anlänt

Pojkarna är hemma igen. De kom i fredags kväll. Med en timmes mellanrum. Först kom äldste sonen från Malmö. Hans tåg var en timma försenat och anslutningståget från Alvesta till Värnamo var inställt. Han var lite åksjuk när han kom fram efter att ha åkt ersättningsbuss. Det var inte lönt att åka hem innan den andre sonen anlänt så vi tog en hamburgare på Burger King medan vi väntade på honom. Hans tåg var bara drygt tio minuter försenat. Det var bistert att stå på perrongen och vänta i den isande blåsten. 

Det kanske inte är så många minusgrader, men de känns fast de är få. Mycket snö har det kommit i helgen. Inte så mycket på en gång, men om det dalar lite flingor hela tiden, blir det så småningom decimetrar av det. Dessutom yr flingorna i luften. De piskar i ansiktet när vi är ute på våra promenader. De driver ihop snön till djupa drivor så man får ta bra fart med bilen om man ska ta sig igenom utan att fastna. Det är tur att man har många års erfarenhet av bilkörning på landet. Fast det är inte så lätt att ta sig fram i stan heller. Speciellt inte på parkeringar som inte plogats. Där blir det moddigt och halt.

Sonen testar julens gotter

Lördagen ägnade vi åt köket. Det behövdes en hel dag för att städa det efter höstens bristande underhåll. Ingen av oss har orkat städa alltför noggrant. Då gror det igen, speciellt om man har både hund och katter som vi. En rejäl sanering behövdes. Det är skönt att få ordning igen. Sedan kan man få inspiration till andra aktiviteter. Diverse julgodis har tillverkats den här helgen. Knäck och snickersbitar gjorde jag tidigare i veckan. Nu blev det mozartkulor, tryfflar och praliner. Mozartkulorna är det bara jag som gillar, men de är ett måste. De påminner mig om min tid i Österrike. Jag bodde där två år på sjuttiotalet. Mozartkulor, Sachertårta och Eiskaffee hör till minnena därifrån. Käsesahnekuchen var en annan favorit.

Fjärde Advent är inne. Det betyder att det är mindre än en vecka till julens inträde. Maken och jag åkte till gudstjänsten i misionskyrkan. De andra orkade inte upp. Budskapet som vi möttes av var att Gud älskar oss alla så oändligt mycket. Det var därför han sände sin son till jorden. Det är det julen handlar om. Kärlek med stort K. Mötesledaren berättade om en flicka som fick om hur hon visste att Gud älskade henne. Hon svarade att det hörde hon på rösten. Ibland kan vi uppleva att Gud är tyst, men vid jul hör vi hans röst i det lilla barnets jollrande. Stallet med krubban, änglarna och herdarna, de vise männen, alla berättar de om Guds stora kärlek till oss. Visst hör vi på rösten att han älskar oss.