Vintersol

Tröttheten breder ut sig mer och mer för varje dag. Att jag släpade mig till jobbet idag var inte så konstigt eftersom jag inte sovit så bra i natt. Men jag tror att många är trötta så års. Hösten har visserligen passerat ovanligt snabbt, men arbetsbelastningen har varit enorm. Vi var alla glada idag att vår kvällskonferens blev inställd. Frågan är om vi hade orkat.

Jag utnyttjade friheten till att kompa ut några timmar och åkte hem. På så sätt kom jag hem ett bra tag innan en blå timmen. Jag hängde kameran om halsen och greppade hundkopplet. För en gångs skull visade sig solen. Hunden och jag njöt av vintersolen och de otroligt vackra vyerna. Träden är så vackra med all snön på grenar och stammar. Det blev inte sämre av att solen belyste en del av dem. Det kändes lite kallare i luften

När vi gått en bit uppåt skogen, kom jag på att jag glömt plocka upp matvarorna jag handlade på vägen hem. De stod kvar i kassen på köksgolvet. Därför vände vi hemåt lite tidigare än vi egentligen ville. Det fanns ett paket glass som behövde ställas in i frysen. Dessutom var vi ganska hungriga. Jag hade bara med mig en mycket enkel lunchlåda idag. En pastasallad med lax och ägg går snabbt att laga till. Gott var det också. Men innan dess tänkte jag tända i pannan för det började kännas lite kyligare inomhus också. Så tänkte jag, men inte fläkten till pannan. Den startade snällt när jag vred på ratten, men stannade så fort jag släppte den. Efter ett tag ville den inte ens starta. Då gav jag upp och inväntade makens hemkomst. Det blev ett antal timmar med koftor, sjalar och värmeljus.

Nu är han hemma och värmen börjar återvända till huset. Den knäppa fläkten hade tydligen hoppat igång av sig själv när jag gått från pannrummet. När maken kom dit, gick den för fullt. Jag borde kanske kollat den efter ett tag, men nu är det så att jag mycket litet tålamod med tekniska prylar som inte funkar. Detta gäller även skolans datorer. Det laptop som jag använder mest är helt hopplös. Varannan dag kan jag inte logga in alls i den. Fast när vår dataansvarig kollar den så funkar den helt perfekt. Seg och trög är den också. Men det är alla datorer i skolan och det har IT-avdelningen lovat fixa till på jullovet. En annan sak som irriterar med skolans datorer är att alla program är så gamla. Det ställer till problem när man ska öppna något som man jobbat med hemma. Det är ju inte alltid man kommer ihåg att spara i ett gammalt mossigt format. Tyvärr är det ju pengarna som styr. Alla nya versioner kostar skjortan. Helst ska vi bara använda gratisprogram, verkar det som. Jag har bara inte lärt mig gilla Open Office.

Mycket i livet är gratis. Men även det som är gratis har sina kostnader. Om det inte kostar pengar, så kanske det kostar tid eller engagemang. Det finns alltid en gräns för vad vi är beredda att betala vare sig det gäller pengar, tid eller engagemang. Det kan man tydligt se på en auktion. När taket är nått, ger vi oss och den som är beredd att betala mer, får auktionsföremålet. Ibland måste vi även erkänna att vi nått taket för hur mycket tid och ork vi är beredda att lägga ner på något. Allt har sitt pris. Om vi inte sätter stopp, dränerar det vår kraft och energi och äventyrar vår hälsa. Och den ska ingen behöva offra. Till alla som går på knäna vill jag sända värmande tankar och nytt mod.

"Han ger den trötte kraft, den svage får ny styrka." (Jes 40:29)