#20-28 Skåneresan

Varning för älg!

Det var en trött lärare som stapplade in på skolan i morse. Som tur var skulle vi bara städa idag. Igår kom jag inte hem förrän kvart över elva. Hemresan tog några timmar. Men vi tar väl det från början.

Malmösonen och jag gav oss av mot Malmö i söndags eftermiddag. Han skulle hem till lägenheten och jobbet. Jag skulle på en workshop. På vägen ner stannade vi på några ställen och loggade några cacher. Till er som tycker att blivit för mycket om geocaching på sistone kan jag bara säga: Sluta läsa! Det kommer mera. Men om ni står ut med cachesnacket, kanske ni får läsa något om spännande platser som ni aldrig besökt eller ens hört talas om. Tre geocacher hann vi hitta på nervägen. Den första fanns vid Sjöboda rastplats. Vi fick ta oss förbi ett blött och lite rastplatssunkigt område innan vi kom ner till lLagans strand där cachen fanns gömd. Cache nr 2 var superenkel. Vi behövde inte ens plocka fram GPS:n. Vi tog den på ledtråden. Den fanns vid Strömsnäs-Traryd där den stora älgen står och blickat ut över motorvägen. Den sista cachen letade vi fram på ett fyndigt ställe vid Skåneportens rastplats. Därefter åkte vi raka vägen till Blekingsborgsgatan i Malmö.

Webbstjärnan och itmamman visar hur man använder Wordpress

 Nästa morgon åkte jag till Pedagogiska centralen för att delta i en workshop om webbpublicering i skolan som Webbstjärnan ordnar. Det var intressant och jag fick många idéer om hur vi skulle kunna jobba till hösten med detta. Christina Löfving, itmamman, presenterade Wordpress och visade hur man skapar webbsidor och bloggar. Mycket var bekant från arbetet med den här bloggen, men man kan alltid prova nya saker. Deltagarna kom från Malmö, Lund och Ystad. Det var bara Anna-Lena och jag som kom längre ifrån, Västergötland resp. Småland. Det var trevligt att träffas på samma kurs.

A-L loggar en microcache i Malmö

 Nu blir det mera geocaching för Anna-Lena har också börjat. Så efter kursen letade vi reda på en cache i närheten. Det var hon som plockade fram den bakom en stor skylt. De flesta cacher i Malmö är microcacher eller de ännu mindre nanocacherna. Efter att vi loggat denna skildes vi åt för att åka hem till våra respektive barn. Vi har båda barn i Malmö.

Sonen studerar Eskilstorps saltängar

 Hemma hos sonen bytte jag om till cacheletarvänligare mundering. Vi hade nämligen sett ut ett intressant område nere i Vellinge där det finns en earthcache. Den typen av cacher är virttuella. Det finns ingen burk på platsen, men platsen är väldigt speciell. Uppgiften är oftast att ta reda på olika saker som man bara kan veta om man har varit på platsen. Dessutom brukar det krävas fotobevis. Man skickar in uppgifterna till cacheägaren och får loggningen godkänd. Den här platsen heter Eskilstorps saltängar. Här finns speciella s k skonor, gropar i gräsängen som ibland svämmas över av saltvatten. Det växer speciella växter här och det fanns gott om fåglar t ex tofsvipo och ängspiplärkor. Vi utförde alla uppgifterna och antecknade för senare redovisning.

Vackra blommor vid vägkanten

 Det finns gott om cacher i Malmöområdet men, som sagt, är det flesta av microtyp. I dem kan man inte lämna saker. Det finns bara plats för en loggremsa och en penna. Jag ville hitta en lite större cache för att kunna lämna en travel bug i den. Därför åkte vi tillbaka till Malmö stad och Svågertorp. Det finns en eller har funnits en vid IKEA, men de senaste loggarna antyder att den inte finns kvar. Så den hoppade vi över. I stället letade vi reda på en häftig cache i ett grönområde mittemot Svågertorps station. Där fanns en rad gamla ihåliga pilträd. Jag sa till sonen att den nog ligger i ett av träden. Mycket riktigt kunde han plocka fram den ur ett av träden.

Mycket fyndig gömma

 Cachen var verkligen fyndig. Det var en plåtlåda med snäpplås som målats brun för att smälta in bland barkbitarna i trädets hål. Dessutom fanns det barkbitar limmade på utsidan. I den fanns loggboken och lite saker. Vi loggade och stoppade ner vår travel bug för vidare transport.

Urgamla ihåliga pilträd

 Nästa hållplats blev stationen i Svågertorp. Den är numera nerlagd och övergiven. Den var nästan spöklik. Allt fanns kvar men inte en människa på perrongerna. Vi fick gå längst bort på perrongen för att hitta microcachen, en svart filmburk som satt fast på en stolpe med en magnet.

Spökstationen i Svågertorp

 Loggremsan innehöll många namn och snart fanns även mitt alias med på listan. I geocachingsammanhang och även på Twitter heter jag forjoi. Sedan var vi både trötta och lite hungriga. Vi tog bilen upp till Möllevången och gick till vårt favoritställe på Södra Förstadsgatan, den grekiska restaurangen Plaka. De har fantastiska souvlaki, grillspett som serveras med friterad klyftpotatis, tsatziki och grekisk sallad. Det har blivit lite dyrare sedan den gamle greken slutat och flyttat tillbaka till Grekland, men yngre släktingar driver stället vidare och maten är värt vad det kostar.

Jag loggar en microcache

 När vi inte orkade mera, skjutsade jag hem sonen och fortsatte sedan färden norröver. Det blev förstås några stopp för geocaching även på hemfärden. jag stannade vid Glumslövs backar. Där blommade flädern för fullt.

Flädern blommar

 Utsikten över Öresund var bedårande. Jag klättrade upp på den stora gravhögen och hade en fantastisk vy åt alla håll. Jag såg långt bort till Danmark, Malmö och Öresundsbron liksom Ven mitt ute i sundet. Långtradarna dundrade förbi ute på motorvägen. Cachen hittade jag dock inte.

Kvällssol över Öresund

Gravhögen

 Det ganska fina skånevädret övergick så småningom i regn. Genom norra Skåne fick jag köra i stundom kraftigt regnväder. Men regnbågarna visade sig vid sidan av vägen, två stycken till och med.

Dubbla regnbågar

Långtradarna radade upp sig som ett pärlband. En del försökte köra om varandra med både lyckat och misslyckat resultat. De kunde förstås ta flera kilometer då jag snällt fick ligga bakom och vänta på min tur.

 Vid Ljungby hade jag fått nog av de stora vägarna. Här svängde jag av och loggade några cacher. Den ena fanns vid den stora tvättmaskinen. Tänk om man hade en så här stor tvättmaskin hemma. Då behövde man inte tvätta så ofta. Vilken stor garderob man skulle behöva då.

Den sista cachen för dagen fanns i den "gula faran". I båda cacherna låg det en travel bug som fick följa med hem till mig. Det är intressant att gå in på nätet och kolla var de kommer från och var de har varit. Sedan får jag lämna dem vidare. Jag försökte visserligen hitta en cache till i Myreborondellen, men den gick jag bet på.

Från Ljungby körde jag de mindre vägarna över Lagan och Vittaryd. Det började mörkna och här gällde det att se upp för älgarna. Två stycken sprang över vägen framför bilen. Det kändes skönt att närma sig hemtrakterna. När jag kom hem var det tyst och mörkt i huset. Maken skulle upp tidigt och hade redan lagt sig.  Jag var också trött, men det tar en stund att varva ner så att man kan somna. Det var väl anledningen till att jag var så trött idag.

Säsongens första kantareller

Kvällspromenaden kröntes ändå med fyndet av årets första "gulingar". De brukar dyka upp i midsommarveckan, men i år var de riktigt stora och många. Den härliga svampsäsongen har börjat.