#9-12(13) Fiffiga fynd

Vad gör gullregnet här?

 Man kan hinna med mycket på en dag. Jag började med att ta hunden med på en promenad. Därefter blev det både frukost och fika. Jag städade och lagade en god lunch som vi avnjöt med svärfar som är med och klyver ved. När allt detta var gjort kunde jag packa ryggsäcken och ge mig av. Det var dags för en ny geocachingtur.

Färden gick först till Hign Chaparall. Idag var det inte lika mycket folk som sist. Jag kunde stanna till vid vägkanten och leta reda på en av cacherna som jag fick strunta i förra gången. Det var en riktigt fyndig gömma, som jag inte kan berätta så mycket om utan att avslöja för mycket. Man vill ju inte vara en "spoiler", en som förstör nöjet för andra genom att avslöja alldeles för mycket.

Gungflyet och Kävsjön

 Nästa stopp var Store Mosse, denna underbara plats. Idag var det betydligt svalare men riktigt skönt att promenera här. Först gick jag till Naturum. Jag ville hämta en ny karta och lite informationsmaterial. De gamla dräller omkring hemma, men när man behöver dem är de borta. Vid Store Mosse finns en Earthcache. Det är inte en vanlig låda. Det är ingen låda alls. En Earthcache handlar om att lösa olika uppgifter som visar att man varit vid platsen och tagit reda på fakta. Därför behövde jag både gå till Wibecksplatsen och upp i fågeltornet.

Wibecksplatsen

 På båda ställena finns vanliga cacher. Jag hittade den ena, den vid fågeltornet. Den andra missade jag. Vid fågeltornet fick jag vänta lite på att ett äldre par skulle ge sig av igen. De ville prata, men till slut gick de upp i tornet. Då kunde jag passa på. Med ledtrådens hjälp var det ganska enkelt att logga den.

Jag utanför Naturum

 En av uppgifterna till Earthcachen är att ta ett foto av sig själv utanför Naturum. Nu fanns det ingen annan så ja fick göra armarna riktigt långa och försöka fånga in mig själv på bild. Naturum var öppet och det kom lite folk trots att stängningsdags närmade sig. Jag pratade lite med killen som jobbar där. Han blev intresserad när jag sa att jag sett orkidéerna blomma vid Björnakullakärret. Det var tidigt tyckte han. Han berättade också om ett nytt fynd de hade gjort. De hade upptäckt att det fanns ytterligare en orkidé i området. Den var mycket oansenlig och hette Korallrot. Han beskrev hur jag skulle komma dit.

Korallrot

 Jag åkte vidare och hittade fyndplatsen. Det fanns ganska många vid vägkanten. Roligt att hitta något nytt och spännande. Sedan fortsatte jag min resa till nästa cache. Den fanns i närheten av örngömslet, där örnarna matas på vintern. Denna cache var riktigt fiffig. GPS:n var ganska exakt den här gången. Jag tänkte mest på skoj att cachen kunde vara där, men letade på platser runtomkring innan jag kollade. Jag hade rätt från början fast jag mest trodde det på skoj. En sådan gömma skulle vara kul att göra själv. Jag kommer nog snart att placera ut egna geocacher här i närheten. Rannäs är ju en vit fläck på geocachekartan. Jag har redan tänkt ut några platser. Nu får jag gå dit och leta efter bra gömställen.

Örngömslet

När jag lämnade örngömslet och gick tillbaka till bilen, fick jag syn på en något konstigt på andra sidan vägen. Mitt ute bland tallarna blommade ett gullregn. Hur har det hamnat där? Det kan man undra. Ibland hittar man växter på de mest konstiga ställen där man inte alls förväntar sig det. Det kan för övrigt gälla människor också. Det här gullregnet lyste  i alla fall upp platsen där det stod med sina gula klasar av blommor. Det finns sådana människor också som förgyller tillvaron för sin omgivning.

Örngömslet var inte den sista cachen jag plockade idag. Jag lämnade Store Mosse i alla fall och åkte mot Värnamo. Vår lokala ICA-affär stängde tidigare idag så det fick bli Kvantum i Värnamo. Man behöver ju mjölk och lite annat gott i kylskåpet.

Efter inköpsrundan bestämde jag mig för att försöka logga en cache mitt i stan. Jag var där i tisdag i ett annat ärende, men då kom det ett skyfall. Dessutom var det lite väl mycket folk runtomkring. En lördagskväll gick inte så mycket folk förbi. Bara några stycken. Jag visste var cachen låg för jag hade sett den till och med. Det vara bara att gå in och hämta den. Det var en microcache och den var alldeles blöt inuti. Det kanske var tisdagens skyfall som orsakat vätan. Jag tog med den till bilen för att försöka torka av den lite. Det gick knappt att skriva på loggremsan. Pennan var borta, men jag har alltid med en egen. Jag signerade loggremsan och stoppade därefter tillbaka cachen på samma ställe.

Tre timmar gick det mellan första och sista cachen. Trött men nöjd styrde jag hemåt. Jag börjar få lite bätrte grepp om det här med geocaching. Jag gillar det verkligen. Det ger mig  bra upplevelser ute i naturen. Jag får röra på mig och samtidigt ha lite äventyr och klurigheter att lösa. Detta skulle många fler syssla med. Det är bra både för hjärnan och kroppen.