#3 Mattlabackarna

 Idag hade väderoraklet prickat rätt. Stor sol både i telefonen och på himlen över Rannäs. Jag vaknade tidigt, för tidigt, och somnade om. Det kan man göra när man är ledig. Sommarlovskänsla med den här värmen. Det blev skogspromenad med hunden innan frukost och elvakaffe.

 Det som var kvar av förmiddagen ägnades åt trädgårdsarbete. Sakta men säkert får ogräset lämna plats så att man kan se alla trädgårdsväxer i stället. Än finns det jobb kvar, men efter ett par timmar fick jag nog i solgasset. Trots intagande av flytande medium var det dags att ta det lugnt.

 Jag fixade lite mat. Det blev fisksoppa med gott knäckebröd och glass till efterrätt. Några hallon hittade jag i frysen. Sen vilade vi lite. bara satt i hängstolen på verandan och njöt. Löste lite korsord, läste en bok. Tog kameran med på en rundtur i trädgården. Aklejorna är höga och blommar för fullt. De enkla svarta och de dubbla vita har jag frösått för många år sedan. Nu kommer de varje år. De sprider sina frön och man vet aldrig hur de nya plantorna kommer att se ut för de korsar sig med varandra och nya färger dyker upp. Jag har fått dubbla svarta, blå med ljus kjol och nu dubbla röda. Spännande att ägna sig åt växtförädling.

 Vid femtiden gav vi oss av på dagens geocachtur. Om ni inte vill läsa om geocaching, kan ni sluta läsa nu. Resten handlar om min nya hobby. Det var bara hunden och jag idag också. Det var fortfarande varmt och svettigt så vattenflaskan fylldes. Jag hade nog behövt två. Det finns fem cacher i närheten, två i Torskinge och tre neråt Slättö. Den första vid Torskinge kyrka hoppade vi över för det fanns folk där och på hemvägen var vi trötta. Men nästa letade vi reda på. Den fanns vid Mattlabackarna som ligger på vägen från Torskinge kyrka till Slättö sand.

 Vi parkerade vid vägen och gick in på körvägen. Som tur var fanns det inga djur där nu. Grindarna var öppna.  Vägen var markerad med blått på träd och stolpar. GPS:n skötte sig bra. När vi närmade oss cachen kom vi på fel sida om en stenmur, men när vi förstått det gick det lätt att hitta den. Cachen bestod av en glassburk. Det fanns lite saker i, men vi bytte inte till oss något. Vi bara signerade loggboken och lade tillbaka allt på rätt plats igen. Det var en skön tur och en lagom promenad med skugga på sina ställen.

Nästa försök gick inte så bra. Vi fortsatte till Slättö sand. Där finns två cacher. Trots att vi letade en bra stund hittade vi ingen. Jag är nog inte så bra på att hitta cacher. Det går bra fram till platsen, men sen förstår jag inte alltid hur man ska tänka. Ledtrådarna är inte alltid till så stor hjälp. ibland kan man få tips genom att läsa andras loggar, men inte heller det hjälpte.

 På andra sidan vägen från parkeringen vid naturreservatet finns grusgropar. I de små vattensamlingarna kan man få se vattensalamandrar. Men idag var det nog för varmt även för dem. Vi hittade inga. Så vi fortsatte upp på utkikskullen mitt inne på ökenområdet. Det hade hänt lite sedan förra året. Då var vi här på vår bloggträff. Nu har de huggit ner ännu mer av tallarna närmast vägen. Dessutom fanns en ny grillplats med tak över bord och bänkar. En ny stig hade grusats upp. Det var svettigt att klättra upp på kullen. Både Takko och jag flämtade. Men någon cache hittade vi inte.

Vi fick nöja oss med en cache idag också. Vi var nere vid Slättö kvarn och vände, men där fanns fiskare så vi kom inte intill idag. Det får bli en annan gång. Jag ser fram emot att få gå på geocachjakt tillsammans med mina bloggvänner. Efter midsommar ska vi träffas. Då ska vi väl med gemensamma ansträngning kunna klura ut gömställena.