Svampigt värre

Då har jag klarar av en hel arbetsvecka. Visserligen har armen värkt hela tiden, men det gick att genomföra mina lektioner i alla fall. Fredagen avslutades på ett lite annorlunda sätt. Min sista lektion slutar en stund innan eleverna går hem. Jag satte mig vid datorn för att kolla mejlen och lite annat. Då upptäckte jag att det kommit en alldeles ny cache i Forsheda. Synd att jag inte kollat tidigare för då hade jag kunnat leta på lunch. Nu var den redan hittad av tre snabba cachare. Men jag kunde ju inte åka hem utan att logga den. Den fanns vid en av broarna över Storån. Jag körde dit och hittade den snabbt. Det kom några elever över bron, men då hade jag redan gått tillbaka till bilen. 

Barnkalaset

 Idag hade jag lovat att hjälpa till med Barnkalaset. Det är en slags kickoff för kyrkornas barnverksamhet. Först var det en samling i lilla gympasalen. Sedan började aktiviteterna. Jag skulle stå vid grillen och hjälpa barnen att grilla svampiga marschmallows. När de blivit lite lagom mjuka klämde vi dem mellan två mariekex eller pepparkakor. Gott, tyckte barnen. Sött och klibbigt, tyckte jag. Det fanns många andra saker för dem att göra som kasta boll så att en av ledarna fick en hink vatten över sig, bli ansiktsmålad eller kasta prick med kastspö. Det hela avslutades med godisregn.

Kassasjön

 Efter barnkalaset drog jag vidare till Kassasjön. Det var en underbar solig dag som passade för vandring runt sjön. Jag har aldrig gått runt hela sjön. Det tog bara en timma. Sjön är inte så stor men vacker. I sjön finns ädelfisk och sportfiskarna sköter om leden och de många små bryggorna. Området är verkligen välskött.

Svamptäckt stubbe

 Där det var lite blötare var leden spångad. Det fanns många rastplatser med bord och grillmöjligheter. På ett ställe hittade jag en stubbe och ett träd som var nästan täckta av en konstig svamp. Den var säkert inte ätlig.

Vinden gav lite krusningar och roterande vindsnurror

 Det blåste lite så att vattnet krusades. På andra sidan sjön reste sig vindsnurrorna i Vallerstad över grantopparna. dwt visade sig att där var min bloggkompis Anna-Lena med dotter och geocachade. Men det visste inte jag då. Jag har ju redan loggat den cachen.

Trattkantareller

 Mer svamp hittade jag i skogen vid sjön. Har man väl fått syn på en trattkantarell så hittar man oftast många. Här kunde jag plocka en hel kasse full. Det ska bli en god soppa nån dag. Jag hittade ett gömställe för den cache som jag hade med mig. När jag hinner ska jag skriva in den så att den kan bli publicerad. När jag lämnade Kassasjön, kom två familjer med småpojkar som skulle fiska. Fst det kanske var papporna som var mest intresserade. Mammorna tog det ganska lugnt.

"Monstret" som vaktade cachen

 Det var gott om tid att försöka hitta några cacher idag också. Maken jobbade och hunden klarade sig bra själv en stund. Jag rekade på något ställe, men hittade ingen bra parkeringsplats, så jag sparade den loggen och fortsatte. Det andra stället har jag besökt en gång innan, men inte kunnat logga cachen. Då kunde jag inte klättra bland stenarna på grund av gipset. Nu gick det lite lättare, men jag fick både klättra och åla. Cachen bärgades och färden kunde fortsätta.

 

Draven i norr

Vid norra delen av Draven finns ett gammalt torp, Källstorp. Nu finns inga byggnader kvar, men man har en fin utsikt över fågelsjön därifrån. Där stötte jag på ett holländskt par, som semestrade i Sverige varje år. De älskade tystnaden här. När de sagt hejdå och gått, tänkte jag försöka hitta den cache som finns gömd där. Men när jag närmade mig gömma, upptäckte jag att de hade satt sig några meter ifrån den för att lyssna på naturens tysta ljud. Det blev till att ge upp och återvända till bilen.

Det lyste gult i backen

 På vägen tillbaka snubblade jag över en massa gula kantareller i gräset. Det lyste alldeles gult överallt. Jag upptäckte fler och fler. Jag som bara hade en liten kasse i ryggsäcken. Den blev alldeles över full. Jag plockade nog tre liter minst. Det uppvägde nästan den missade cachen.

Kantareller, gula och stora, mums!

 När jag kom hem, stekte jag några av kantarellerna till kvällsmat. Det smakade underbart. Men innan dess åkte jag vidare på cachejakten. På västra sidan av Draven finns Väcklingetornet. Jag gick aldrig fram till fågeltornet utan loggade cachen vid parkeringen. Där stod en holländsk husbil. Den kanske tillhörde paret jag mötte tidigare.

Draven i söder

Nästa cache finns nere vid Kinnaberg i södra änden av sjön. Tranorna skränade och jag såg ganska många andra fåglar på vägen dit. Men cachen hittade jag inte. Det började skymma och bli svårt att leta. Så jag sparade den också till ett annat tillfälle. I Kinnaberg kan man sätta sig vid vindskydden och fika. men det sparade jag också till en annan gång.

Hemfärden gick över Ås. I Dravö stannade jag till vid posthuset. Jag har i cachebeskrivningen om den speciella gömma som finns där. Trots att det började bli för mörkt för letandet, gav jag mig in bland träden och hittade till slut gömman. Visst var den speciell. Det gick att skriva i loggboken även om jag lämnat ficklampan i bilen. Sedan styrde jag hemåt. Det blev en lyckad cacherunda, en utlagd och tre hittade. Dessutom har jag ju rekat vid tre ställen.

Man kan i alla fall konstatera att holländarna har rätt. Sverige är otroligt vackert och tyst. Vi har en underbar natur omkring oss som vi kan ströva i och upptäcka. Det får vi vara tacksamma för.