Alla årstider på en gång

Vid Annebergssjön

Det är en konstig ordning i naturen just nu. Vi förbereder oss att fira Lucia och det lackar mot jul, men i naturen råder andra årstider. Det har jag upplevt idag. Det känns som om jag gått genom alla årstider på samma dag.

Maken fick hoppa in och jobba för någon som ville vara ledig. Strax efteråt åkte jag iväg till adventsgudstjänst. Vi var inte så många den här söndagen, men det var en god gudstjänst. Jag kom ihåg att ta med några böcker till vår bokvagn. Om vi har uppbyggliga böcker som vi har läst och kan tänka oss att låna ut så kan vi ställa dem i bokvagnen och anteckna det i en pärm. Sedan kan vem som helst få låna dem bara de skriver upp sig i pärmen. Det är en bra idé. Man kanske inte vill köpa alla böcker som man vill läsa. Fem böcker ställde jag dit.

Efter gudstjänsten som avslutades med nattvardsfirande åkte jag hem och fixade lite kaffe och några skinkmackor. En och annan bulle slank ner också. Det gällde att ladda inför eftermiddagens utflykt. Jag tog med mig hunden på en riktig cachingrunda. Han blev så glad när han fick följa med. Först åkte vi till Smålänningen i Bredaryd och köpte ett nytt koppel. Det gamla började bli slitet och skavt. Jag hittade också en fin ljusslinga med stora snöflingor som nu lyser på vår veranda. Och mörkret skall inte vara mer.

Kantareller nu?!

 Fösta geocachen vi tänkte attackera var en ny som kom ut igår. Den heter lämpligt nog Nobeldagen och finns vid Annebergssjön. Vi klev ut ur bilen vid parkeringen till badplatsen och fick genast syn på några kantareller bland alla våta löv. Där hade vi hösten, som varit ovanligt lång i år. Det fanns ännu fler kantareller längs stigen mot cachen.

Rena vårfloden

 Det var väldigt blött och geggigt. Som tur var hade vi förberett oss. Jag hade stövlarna på och hunden tvekade bara lite när vi kom fram till vårfloden som rann över stigen. Vi gick längs Annebergssjöns strand. GPS:n var inte riktigt med på noterna. Den trodde visst att vi kunde göra som Jesus och gå på vatten. Den placerade cachen en bit ut i sjön. Då gick jag över till appen i mobilen, men den var bara lite bättre. Visserligen var det blött, men jag märkte inte att vi vandrade på vattnet bara vid vattenkanten. När vi närmade oss cachen hade GPS:n korrigerat koordinaterna så den pep alldeles i närheten av gömman.

Vackert vid vattnet

 Det var vackert vid sjön även så här års och varmt också. Jag blev riktigt svettig av att promenera så mössan åkte av. Det var väl ingen sommarvärme och bara fåglarna ville bada. När pojkarna var lite yngre åkte vi ibland hit och badade vid badplatsen. Nu var det tomt och öde.

Solen dalar bakom hasseln

 Efter den lyckade loggningen gick färden vidare norrut mot Södra Vissö. Där finns en cache som jag letat efter förut. Då fick jag ge upp på grund av mörkrets inbrott och de nyfikna ungdjuren som undrade vad jag höll på med. Idag fanns inga andra djur än hunden. Gömman var precis sådan som jag trodde, klurig och lurig.

Vackert vid Vissö

 Vi lät bilen stå där vi ställt den och tog stigen mot Vissösjön på andra sidan byvägen. Vi vandrade genom vackra hagar med numera kala lövträd och ståtliga enar. Sjön låg spegelblank. Vi fick klättra över ett taggtrådsstängsel. Jag gillar inte taggtråd, speciellt inte i fyra rader. Men vi kom fram till gömman i alla fall, som lämpligt nog heter 3:e Advent. Burken låg fullt synlig så vi petade in den lite längre efter loggningen.

Lite vinter trots allt

 Här fanns lite av vintern kvar på sina ställen. Det var en otroligt vacker plats som säkert är ännu vackrare på våren och sommaren. Vi får nog göra en utflykt dit då och ta med matsäck. Bilen fanns kvar vid vägkanten så vi fortsatte upp mot Eskilstorp där det fanns en mystericache som jag löst i somras när jag inte kunde vara ute och leta cacher på grund av gipset. Den hittade vi tyvärr inte. Inte nästa heller. Så är det ibland. Vi gick säkert drygt 3 km fram och tillbaka utan uträttat ärende. Det blev för mörkt helt enkelt. En del gillar inte snön på vintern. Jag gillar inte mörkret. Som tur är vänder det snart. Om lite drygt en vecka går vi mot ljusare tider igen. Snön däremot kan vi få leva med länge om den får för sig att komma. Det var tur att utrustningen även innehöll en ficklampa så vi kunde hitta tillbaka till bilen.

En mager Lavskägge vid mossiga stenar

Tre nya geocacher att logga på nätet blev dagens resultat. Det var synd att det inte blev fyra för då hade jag nått årets mål. Mitt mål är 250 cacher. Nu har jag bara 249. Men året är ju inte slut än. På tisdag ska jag till homeopaten i Jönköping igen. Det brukar alltid kunna bli några cacher på vägen. Det finns en rolig julbetonad cache i en rondell. Den kanske kan bli den 250:e.

Hemma igen var vi vrålhungriga. Maken var också på ingång. Så jag satte in fläskytterfilén i ugnen och stekte potatisbullar av överblivet potatismos från igår. Det blev riktigt gott. Hunden gillade det också. Sedan var han trött. De små benen har pinnat på bra idag. 6-7 km har vi nog traskat. Kanske ännu mer. Drygt fyra timmar ute i friska luften gör sitt till. Nu sover vi gott i natt både tvåbenta och fyrbenta. Imorgon är det jobbet igen. Då blir det luciatåg i kyrkan med skolan på morgonen och ett annat luciatåg i missionskyrkan med UV-scouterna på kvällen. Däremellan har vi pysseldag.