Först snö, sen slask

Tänk så fort allt kan förändras. i fredags var det ruskigt kallt på morgonen. I lördags snöade det medan temperaturen steg gradvis. Nu slaskar det så man blir blöt om fötterna och halkar fram på isiga vägar. Idag fick jag fälla ut de inbyggda broddarna i mina vinterkängor. 

Det blev ingen resa till luciaeventet i Växjö i lördags. Mina cachingkompisar ville inte ge sig ut på vägarna efter alla varningar om snöoväder och eventuellt underkylt regn. Det vet man ju att man inte ska leka med. Först funderade jag på om jag skulle åka på egen hand, men jag förkastade tanken rätt fort. Dels är det inte så kul, dels vill man inte bli fast i snöoväder alldeles ensam. Nu visade det väl sig att det inte blev så farligt som vi trodde. Många andra tog sig dit och hade en jättetrevlig dag. Vi får väl ta en tur eller flera lite längre fram för att logga de roliga gömmorna. Alla lovordar arrangörernas häftiga cacher. Så vi har en del att se fram emot.

När det nu inte blev någon resa, fick jag hitta på lite hemma. Det fanns en massa att göra, men ibland blir det inget gjort eller i varje fall ganska lite. Jag hade tappat lusten på något sätt. Trots att listan kunde göras lång på saker som måste göras innan jul, kunde jag inte få så mycket ur händerna.

Hunden drog i alla fall ut mig på en skön långpromenad. Vi pulsade fram genom snön som fallit. Den var tung och kram. Eftersom det blåste en hel del fick träden ett lager av vit snö även på stammar och grenar. Vi kom tillbaka lite piggare av den friska luften.

På söndagen var det vår värdgrupps tur att tjänstgöra på gudstjänsten. Jag fick läsa inledningsordet och ta upp kollekten. Ambjörn följde med oss hem på adventsfika. Sen stannade han och fixade till vårt nya mobila bredband och åt middag med oss. Takko blev glad att se sin kompis. De är goda vänner eftersom Ambjörn brukar ta hand om honom när vi är borta för länge.

Sista arbetsveckan det här året har börjat. Efter lunch pratade jag betyg med de flesta i sexan. Sen gav vi oss ut tillsammans med min kollega och hemkunskapsläraren. Vid grillplatsen uppe vid elljusspåret hade jag förberett två geocachegömmor som eleverna fick leta upp. En del av dem kom ihåg hur man lade in koordinater i GPS:en. Till slut kunde gömmorna lokaliseras. Vid grillplatsen bakades pinnbröd och dracks chokladmjölk. Det smakade säkert gott, men jag hann aldrig smaka. När vi skickat hem eleverna, var det bokprat för oss lärare. Skolbibliotekarien berättade om böcker som vi kunde låna och lottade ut några nya böcker. Det är ett uppskattat inslag, som återkommer varje år.

Ikväll har jag bakat saffransbröd. Maken stekte köttbullar av smeten som jag blandat till. Det blev inte många köttbullar av den smeten. Undrar vart den tog vägen. Sen har jag rättat elevarbeten förhoppningsvis för sista gången den här terminen. Nedräkningen har ju börjat. Snart är det efterlängtade jullovet här.