Ordspråk i Limmared

Det var en underbar fredagseftermiddag. Ja, hela dagen var fin. Vi hade först lite vanliga lektioner. Sen var det dags för årets upplaga av Skoljoggen. Min uppgift var att bemanna vätskekontrollen. Den var hemma i Rannäs. Där stod jag och serverade blåbärssoppa och vatten.

Efter skoldagens slut väntade nästa trevliga aktivitet. Vi hade bestämt oss för att åka till Limmared och logga en med geocacher som kallas Ordspråksrundan. Klokare och pjf70 skulle möta mig vid Missionskyrkan som vanligt. Jag stannade där och hoppade ur bilen. Medan jag väntade på dem tänkte jag kolla min egencache som varit trasig, men som någon lagat. Den var helt i si ordning. När jag kom tillbaka till bilen, upptäckte jag att den låst ute mig. Alla dörrar var låsta och nycklarna satt i tändningslåset. Radion var igång. Jag stod utanför. Centrallåset har krånglat lite på sistone, men inte mer än att dörrarna har låst sig ibland under färd. Jag fick vänta tills de andra kom och kunde skjutsa hem mig för att hämta reservnycklarna. Då kom vi in i bilen igen och kunde fortsätta till Limmared.

Vi hade stämt möte med Ardbeg10 vid Fålestugan och vi kom dit bara nån minut innan han svängde in på parkeringen. Innan vi gav oss på rundan loggade vi cachen vid Fålestugan. Där fick vi använda stegen. Sen gav vi oss av på rundan och snart var vi framme vid den första. Det var en liten nano, som jag hittade.

Vi hann också med att ta några andra cacher längs vägen. En av dem fanns vid en gammal telefonstolpe och påminde oss om tiden innan mobiltelefonerna. Den var lite klurigt gömd med klokare kunde plocka fram burken för loggning.

Alla cacherna på rundan hade sitt ordspråk. Den här guldspargrisen fanns förstås på "Den som spar, han har."

Vägarna och stigarna vi följde var lite varierande och vi tog oss lätt fram i terrängen. Tess var förstås med och älskade att springa omkring i naturen.

Alla gömmor var lätthittade. Det var en enkel men trevlig runda för alla åldrar. Det var lite olika typer av behållare och olika storlekar.

Spåret vi följde var väl egentligen ett löparspår. Det fanns en annan cache som hette något åt det hållet. Vi nöjdes oss med att lufsa fram i maklig takt.

Vädret var perfekt för en skogsrunda. Men hjortlusflugorna var efterhängsna på en del ställen. Vi läste i tidningen i veckan att älgaflugorna egentligen heter så och att de ökat i antal på senare år. De hoppade på oss men vi kunde freda oss som tur var.

På slutet kom vi till en lite mera kuperad del där vi fick ta oss uppför en kulle. Där fanns en del flyttblock och stora stenar. Där fanns också en lite klurigare cache som klokare plockade fram framför näsan på oss andra.

Sen var vi snart tillbaka vid fotbollsplanerna och motionsspårens utgångspunkt vid Fålestugan. Då hade vi gått 3-4 km och började bli lite fikasugna.

Först skulle vi bara logga bonuscachen. I ter av de andra cacherna hade vi fått ledtrådar till finalcachen. De fanns en bit bort så vi promenerade till den. Vi hittade den nedanför en slänt. Det var ett litet minidass i en holk med ordspråket "Finns det hjärterum så finns det stjärterum" på väggen. Det var en trevlig avslutning på rundan.

Tess ville inte att i skulle stanna för länge vid stoppen. Då skällde hon på oss och tyckte att vi skulle gå vidare. Vi klättrade uppför slänten igen och stötte på en man som undrade om vi inte kunde hitta någon svårare plats att motionera på. Det var väl lite ironiskt sagt. Själv gick han på den gamla banvallen som numera var en asfalterad cykel- och gångbana. Något slätare och mindre kuperat får man nog leta efter.

Tillbaka vid Fålestugan letade vi upp en liten veranda där det var lä för det hade börjat blåsa lite. Där dukade vi upp fikat och firade Kanelbullens dag. Det kom en äldre man och låste upp stugan vi satt utanför. Han skulle sätta på bastun. Det var ju fredag. Snart kom det en man till som ville bada bastu. men vi kunde sitta kvar och fika i lugn och ro.

Sen tog vi bilarna runt i Limmared och loggade några fler gömmor. Det blev en herrbil med två herrar och en dambil med tre damer.

Tess tronade i baksätet. Hon gillade inte riktigt att hon inte fick följa med oss ut på alla ställena. Då gnydde hon lite och skällde på oss.

Vid en björk fick pjf70 agera klätterapa och leta upp cachen åt oss. Det ser nästan ut som en hybridbjörk då den verkar ha lönnlöv. Men lönnen stod bredvid. Vi hejade på klättraren och pekade var han skulle leta. Till sist kom den fram den lilla burken så att vi kunde logga den. Sen delade vi på oss. Ardbeg10 åkte hem, men vi andra fortsatte ett tag till.

Det verkade som turen hade lämnat oss för det blev två DNF:er på raken. Här skulle det finnas en musgömma inne i skogen, men musboet var tomt. Den kanske var mugglad.

Sen vände lyckan och vi hittade några fler medan det började skymma. En del var lite kluriga som detta röret där vi fick använda en magnet för att få upp burken ur röret.

En av de roligaste gömmorna vi hittade hette Woecken ä dä. Den fans vid ett ställe där det funnits ett hus. Vi fick inte veta så mycket mera i beskrivningen. Det hade varit roligt att kunna läsa lite mera om historien kring huset. Muren till trädgården fanns det kvar delar av.

Vi hittade också flera gamla bord av betong  och ett som såg ut att ha varit en väderstation. regnmätaren och termometern fanns kvar.

Jag hittade gömman inne i ett litet hus med murade väggar. Där fanns gott om rostiga spikar på väggarna och i dem hängde massor av små bisonbehållare. Det gällde att hitta den som innehöll loggremsan. jag lyckades på fjärde försöket. Det var en rolig gömma.

På hemvägen stannade jag vid några gömmor som jag redan loggat så att de andra kunde ta dem. Det var tre stycken längs Rosenlundsvägen som var trevliga. Det var här vi hittade den hjärtformade stenen. Efter de gömmorna hade vi ju kommit till Tranemos utkanter. Vi letade upp en lätt myst som kommit ganska nyligen. Sen försökte vi logga en rolig gömma som jag hittat förut, men någon hade skruvat åt behållaren burken fanns i så hårt att vi inte kunde få upp den. Så den fick vi tyvärr lämna ologgad. Det var fler som haft problem med den. Sen åkte vi hemåt nöjda med den här dagen och med alla gömmor vi hittat.