Jag kan meddela att skolans värld inte är tidlös. Där går allt enligt klockan efter ett inrutat schema. Så var det även den här veckan. Lektionerna avlöser varandra. Kanske en liten rast emellan. Sen full fart igen. Efter lektionerna vidtar utvecklingssamtal och andra möten. Ibland blir det även morgonmöten som idag. Då känns det bra när fredagen går över i eftermiddag och alla elever lämnar skolan. En stund senare kan även jag packa ihop och åka hemåt till hunden och helgen.
Igårkväll landade en ny gömma i grannbyn i min mejlbox. Jag läste beskrivning och attribut och insåg att jag nog var för trött för FTF-jakt i mörkret. Någon bråkdel av en sekund drog tanken på en morgonlogg genom huvudet, men jag är ju egentligen ingen morgonmänniska och dessutom hade vi tidigt morgonmöte på skolan inför Skolinspektionens besök på måndag. Men när jag kom hem efter veckans arbete, upptäckte jag att gömman fortfarande var ologgad, i allafall på nätet.
Jag kontaktade Katrin, som råkade befinna sig i Gislaved, och vi lade upp planerna inför en FTF-jakt. Någon timme senare träffades vi Bredaryd. Då var även Fredrik med. Vi gav oss in i skogen på stigar där vi fick ta oss över hinder efter hinder fram mot gömman, som kallas Ängland.
På vägen till Gislaved hade Katrin rekat lite på platsen innan hon måste ge sig av för att inte missa den avtalade tiden. Då hade hon attackerats av myriader av älgflugor, dessa hemska små kryp. Cachebeskrivningen varnade också för dessa odjur, men vi hade fixat fram skyddsutrustning. jag hittae inte min mygghatt, men makens biutstyrsel låg där, så den fick följa med. Den består av en tunn jacka och hatt med myggnät emellan. Den luktade något vedervärdigt, mn hellre det än att bli anfallen av älgflugorna. Den hamnade sedan i tvättstugan för sanering.
Vi letade en stund vid nollan, men sen insåg vi att skulle använda en funktion i GPS:en för att ta oss till ett hjälpmedel. Sikta och kör står det. Man ritar in riktningen i grader och anger avståndet i meter. Sen låser man inställningen och går i kompassens riktning. När vi närmade oss platsen, såg jag hjälpmedlet. Först visste vi inte riktigt hur det skulle användas, men närde andra lokaliserat själva gömman, förstod vi att vi skulle släppa efter, så det gjorde jag och de andra kuned fånga objektet.
De väntade på att jag skulle ta mig till gömman innan vi öppnade burken. Nu var det allt lite spännande. Skulle den vara ologgad? Det var den. Trots att vi såg spår efter andra besökare var det tydligen ingen som hittat den innan oss. Vi kunde logga en FTF till. Detta blev min FTF #100. De andra har passerat denna nivå för längesen. Dessutom fick jag ännu en månad med en FTF-logg, nr 16 i rad.
Själva gömman kan jag inte visa. Då skulle jag avslöja lite för mycket. men det var en riktigt rolig gömma, annorlunda, fyndig och humoristisk. Det är sådana gömmor jag gillar.
När vi återställt gömman, gick vi raka vägen mot bilarna. Vi klarade oss bra och inga älgflugor följde med oss ut ur skogen. Fredrik föreslog att vi skulle fira med en fika på Smålänningen. Det säger vi sällan nej till en fika,så bilarna fick rulla in på den parkeringen. Deras räckmackor är både billiga och goda så en sådan hamnade på min bricka. En liten morotskaka smög sig också dit. Vi satt en stund och pratade i cafeterian. Sen blev edt en tur in i varuhuset också, men jag kom ut utan några varor. Det blev proviantering på ICA i Forsheda i stället.
På kvällen kunde jag ta det lite lugnt. Jag har bara plockat iordning lite. Det ska hängas upp nya gardiner och putsas lite fönster, men det kan vänta tills imorgon. På agendan för helgen står också ett besök i Apladalen och skördefesten där. På kvällen imorgon har maken ordnat lite firande av vår 30-åriga bröllopsdag. Den är inte förrän på måndag, men vi kan ju tjuvstarta lite. På söndag kväll har vi besök i Missionskyrkan av Anneli Persson, som vi sett i TV senast igår. Hon är med på sjukhusbåten som Anne Lundberg besöker i TV-programmet Landgång. Det ska bli spännande att höra vad hon har att berätta. Så är planerna och jag hoppas de går i lås.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar