Vägval

Den stora valdagen detta s k supervalår är inne. Spännande lär det bli även om första vallokalsundersökningen visade på ett regeringsskifte. Vi började dagen med att åka till skolan och rösta. Sen fortsatte vi till Missionskyrkan för att fira gudstjänst. Det var ett tag sedan jag var med p g a sjukdom och trötthet, så det kändes bra att vara tillbaka. Några av mina gamla elever spelade och sjöng lovsånger. De var jätteduktiga. Det är roligt när nya förmågor får chansen att vara med. Predikan anknöt till dagens tema. Den handlade om församlingens valmanifest. Fyra viktiga punkter lyftes fram, men tyvärr kommer jag inte riktigt ihåg alla formuleringarna. jag minns att det handlade om en hälsosam gudsbild, om kunskap för livet, om omsorg om varandra och om meningsfullt arbete. Vi gör att val dagligen. En del val är viktigare än andra, men även små val kan förändra situationen både för oss själva och för andra.

Efter mingelfikat åkte vi hem och bytte om. Vädret såg ut att bli lika fint som det brukar vara på valdagen. jag förslog att vi skulle ta en mc-tur. Vi vet inte hur många fina dagar det finns kvar på det här året så det gäller att passa på. Vi åkte en lång runda på småvägar som vi knappt åkt förut. Någon väg var avstängd så därför fick vi ta andra vägar, men vi kryssade oss fram över länsgränsen mot Hallands än ett par gånger och kom så småningom fram till Smålandsstenar. Där parkerade vi vid Torghuset där vi kunde se alla som var på väg till vallokalen för att rösta.

Nu var vi hungriga och ville ha mat. Det blev kinarestaurangen som som vi valde den här gången. tre små rätter föll valet på. Det smakade gott även om det inte var de godaste tre små rätterna jag ätit. Jag fick min biff med purjolök även om den inte var med i originalet. Efterrätten var förstås friterade bananer med glass. Vi blev mätta och kunde fortsätta färden.

Det brukar inte bli så många gömmor loggade på våra mc-turer. Då är fokus mer på resan. Men jag föreslog att vi skulle åka till Kyrkparken i Gislaved om vi hade vägarna där förbi. Så blev det. maken parkerade och satte sig på en bänk för att vänta medan jag gick för att leta upp den lilla burken. Det var en nano förstod jag och jag anade var den skulle finnas. Det fanns inte så många platsr att gömma den på. När jag rullade ut den lilla loggremsan, såg jag att en annan bekant geocachare varit där tidigare idag.

Det var vackert i den lilla parken med små dammar och planteringar. Rudbeckiorna hade besök av flygande gäster.

Jag gick en liten runda med kameran och fotade några av blommorna. Snart vissnar de och både naturen och parkerna blir kala och trista, men vi ska inte ta ut det i förskott utan njuta av skönheten så länge en varar.

Planteringarna var spännande med lite ovanliga växter och ovanliga kombinationer. Jag gillade dem verkligen. Här var lammöronen täta i botten medan de flikiga brunröda bladen stack upp och på toppen hittade jag röda borstar. Jag vet inte vad den här växten kallas, men rolig var den. Några röda dahlior gömde sig bland lammöronen. De upptäckte jag inte förrän jag gick tätt intill.

Maken vaknade till från sin slummer när jag kom tillbaka. Han kan sova varsomhelst och hursomhelst. Nu var det dags att dra vidare. Han föreslog att vi skulle åka över Anderstorp och då tyckte jag att vi kunde åka till Fredriksfors. Det är en spännande plats som jag bara hört talas om.

Vi åkte alltså till Anderstorp och sedan över Tokarp in på en nygrusad smal väg mellan sjöarna. När vi kommit uppför en backe hittade vi en skogsväg som nog kunde ta oss till forsen. Vi parkerade där och gick de sista 350 metrarna på den stundtals leriga skogsvägen.

GPS:en lurade oss lite. Den ville ha gömman på andra sidan forsen. Maken klev rätt över vattnet, men jag gick tillbaka en bit och hittade ett sätt att ta mig fram till forsen från andra hållet. Under tiden hade maken hittat lådan och räckte den till mig när jag kom fram. Det var bara att signera loggboken. Sen fick han återställa den på samma plats.

Här hade Anderstorps första småndustri funnits. 1765 anlade Fredrik Ulrik Fleetwood ett manufakturverk här. Det läste jag i cachebeskrivningen. Aha, sa maken, en vapentillverkning. Den varade visst inte så länge. redan 1799 lades verksamheten ner. Idag kan man inte tro att det funnits en industri här ute i skogen.

Solen sken och det var riktigt varmt att gå i full mc-mundering. Vi tog oss tillbaka samma väg och for vidare mot hemmet. Vägarna förde oss hem till Rannäs. Därhemma väntade hunden på oss. Han ville ha sin mat och lite sällskap.

Resten av kvällen får vi väl följa valresultatet fast det kan bli lite tjatigt att titta hela tiden på det. Jag kan ju sticka lite på min kofta och rätta några matteläxor. Imorgon är det vardag igen och det gäller vilket resultat det än blir.