Plommon och äppelskruttar

Daglilja

Vart tar alla dagarna vägen? Imorgon är det redan fredag och snart har vi jobbat i tre veckor efter semestern. Rutinerna börja sätta sig och ämne för ämne startas upp. Det ser ut att kunna funka även det här läsåret trots en kaotisk start när inget var förberett och allt var tvunget att fixas ihop av oss själva.

Klematis

 Allt funkar väll inte så bra än. Det trasslar liksom till sig ibland så man kan bli gråhårig. Två dagar i rad har jag stått på benen i över tre timmar i sträck utan en enda paus. Det var mattelektion följd av rastvakt. Sedan NO-lektion utan plockaframtid och därefter direkt matvakt vid lunchen. Då fick jag förstås sitta ned en kort stund. Det känns inte riktigt bra att ha det så stressigt två dagar på raken, men vi får nog sätta oss ned och försöka byta lite rastvakter med varandra.

Nypon från vresros

Nu vill jag förstås inte vara vresig surkärring. Det är bättre att försöka lösa problemen tillsammans. Det är vi trots allt ganska bra på. Vi har stor erfarenhet dessutom. Så det ska nog ordna sig. Lite kaos får man räkna med vid en skolstart. Två nya kollegor, som behöver hjälp titt som tätt (och det ger vi gärna), innebär förstås att den egna planeringen får fixas på kortare tid än normalt. Då är man glad över mångårig erfarenhet att falla tillbaka på.

Lite regn har det kommit de senaste dagarna, men jag tog en runda genom trädgården igår när det höll uppe. Nyponen var visserligen stora men inte så som bilden kanske ger sken av. Äppelträden hade en del frukter hängande här och där. Det blir ingen jätteskörd men några äpplen ska vi nog kunna få smaka. De här äpplena är syrliga och jättegoda.

Den rosa floxen blommar fortfarande. Det kommer bara fler och fler trots att jag plockat en del. Hunden och jag tog en lång promenad igår. Det blev den vanliga rundan uppåt skogen. På Moenvägen gick vi ifatt en liten räv. Jag såg den 50 meter framåt där de nosade runt i blåbärsriset vid vägkanten. Den hade inte känt vittringen av oss än. Vi smög oss närmare och då såg den oss och försvann över vägen in i skogen. Det var en vacker räv med stor yvig svans.

Det ena plommonträdet dignar av frukt som snart är mogen att plockas. Goda brukar de vara också. Bara getingarna håller sig borta. men jag har inte sett så många getingar iår.

Det andra plommonträdet har redan fått släppa ifrån sig sin skörd. Stora röda plommon har lätt slunkit ned i magen.

Visst ser det gott ut!

Torsdagar kommer det här året att bli långjobbardagarna. Varannan torsdag ska jag åka in till Gummifabriken för att träffa kollegor och diskutera matematikundervisningen. Vi ska gå det så kallade Mattelyftet. Idag var första träffen och vi var väl förberedda. Vi hade läst alla texter som förväntades av oss och tittat på en liten film. Idag blev det en kortare första samling. Nästa gång ska vi både redovisa praktiska uppgifter som vi genomfört på lektionerna med eleverna och diskutera ytterligare texter. Det var tur att vi började med en fralla så att vi orkade vara alerta efter en lång dag med eleverna.

Vi är åtta deltagare och en handledare i min grupp. Alla jobbar på mellanstadiet utom handledaren. De flesta kände jag redan men några nya ansikten fanns med. Jag trodde nog aldrig att jag skulle använda en äppelskruttmaskin, men det ingick i konceptet. Innan vi åkte hem fick vi kvittera ut en ipad, ett fodral och ett kort med 250 kr att köpa appar för. När jag berättade om ipaden och app-pengarna för maken, sa han att då blir det väl en geocachingapp först. Det hade jag faktiskt inte haft en tanke på, men det kanske det kan bli. Den är ju en användbar app.

Det blev inte så mycket gjort med ipaden ikväll för den behövde laddas och loggas in i. Så det blev den vanliga nucen som fick tjänstgöra. Sen fastnade jag framför TV:n en stund.

Där gick en dokumentär om Dagny Carlsson, 103 år, bloggare. Det var en häftig tant och humor hade hon också. Så pigg som hon var önskar man att man kunde få vara vid den åldern. Fast jag skulle nog vara nöjd med hälften av hennes energi. Det räckte långt bara det.