Julstress och julefrid

Det är bara några minuter kvar på dan före dopparedag. Trots att jag inte förberett julstöket långt i förväg, hade jag gott om tid och allt gick smidigt. Det kanske är för att vi sänkt kraven på oss själva och tar det väldigt enkelt.Eller så är det för att vi numera har många års vana. Det är ju ändå så att man gör alltid samma sak och lagar samma mat varje år. Det borde ju ge en viss rutin.

Eftersom jag jobbat längst av alla i familjen så har de andra fått städa det mesta. Jag fick piffa och pynta och lite till. Takko och Gandalf ville också vara med i julstöket. Det var mysiga mot varandra. Gandalf buffade Takko. Han kanske tror att Takko är en jättestor katt.

I år var det äldste sonen som fick äran att fixa sillsalladen efter sin mormors recept på egen hand. Jag behövde bara tala om ingredienserna och avsluta med lite kryddor.

Sillsallad är ett måste på vårt julbord. Vi älskar den friska blandningen av rödbetor, gurka, lök, äpplen, potatis och sill. Det är inte alla som gillar sillen, men det blir en helt annan sallad om man utesluter den.

Skinkan ugnsbakade jag redan igår, men idag griljerade jag den. Ikväll provsmakade pojkarna och jag det färdiga resultatet på en macka.

Vitlökssill tycker jag också om. Det är inte många ingredienser, men de blir goda tillsammans. Jag gör en bädd av finhackad purjolök på ett fat. Sen lägger jag bitar av matjesill på bädden. Jag tar sedan lika delar creme fraiche och gräddfil plus lite majonäs och blandar med några pressade vitlöksklyftor. Sen brer jag ut blandningen över sillen och dekorerar med lite finhackad purjo. Det är enkelt men gott. Dessutom kan man göra den samma dag som man ska ha den. Det brukar bli två sorters sill på vårt julbord. Den andra är redan klar, apelsinsill med rödlök. Jag har provat lite olika sorters recept, men dessa två är favoriterna.

Medan sonen hackade sillsallad lagade ajg till en Janzons frestelse och gjorde köttbullar. Det blev en hel del köttbullar, men vi ska ha med dem till knytkalaset på kvällen imorgon. Det sista jag gjorde i matväg var att koka ägg till ägghalvorna. Nu är kylskåp och skafferi fulla med grytor och karotter med mat.

Sönerna fixade dagens middag så jag kunde sedan ägna mig åt att piffa och pynta lite. Det där småplocket tar längre tid än man tror. Ljusslingan i granen verkar ge sig. Det är inte alla lampor som lyser, men den får vara i år med så får jag väl köpa en ny till nästa jul. Julkrubban är på plats på pianot och frukt- och godisbordet är dukat.

Ikväll åkte vi alla till Forsheda för att sjunga in julen. Det har blivit en tradition som vi startade för några år sedan i Missionskyrkan att samlas vid granen intill busstationen. I år skulle även Svenska kyrkan vara med som arrangör. Många av deras medlemmar har kommit även tidigare. När vi kom till stationen var där ganska tomt. Det visade sig att samlingen flyttats till Missionskyrkan för att de tyckte att det blåste lite för mycket. Vi hade nog klarat av det, men det blev en bra samling även om den blev inomhus. Vi sjöng de vanliga julpsalmerna och pastorn höll en andakt. Sen smakade vi på glöggen och pepparkakorna. Vi satt vid samma bord som den nye kyrkoherden och några till. Sen åkte vi hem igen. Nu är julen här.