Tredje Advent

Tredje söndagen i Advent och vi har tänt det tredje ljuset. Adventsljusstaken har äntligen fått lite vit fönsterlav i botten. På förmiddagen stannade jag hemma från gudstjänsten. Maken fick åka själv till kyrkan. Jag var allt lite trött efter gårdagens aktiviteter.

På lördagseftermiddagen samlades kören igen för övning i Arken i Värnamo. Precis som förra året var vi inbjudna att medverka vid EFI Fadders julfest. Det var inte lika många konsertbesökare, men det skulle komma ungefär tvåhundra och lyssna på oss. Vi kunde inte köra hela vårt program eftersom barnkören inte var med och några solister fattades. Någon fick hoppa in i stället och programmet kortades lite. Sen var det förstås en ny lokal, en ny scen att framföra sångerna på. Så lite nervöst var det allt.

Vid kl. 18 började konserten. Det gick jättebra att sjunga och jag tror det lät fint. Man hör inte slutresultatet när man står det framme. Mottagandet var i alla fall fantastiskt. Publiken lyssnade och var med på noterna. Efter drygt en timme var vi klara med finalnumret och kunde gå tull applåder. Det blev förstås inga foton tagna med min kamera under konserten. Därefter väntade vi i foajén en stund på att de där inne skulle bli klara med sin information. Där fanns det lotterier och vi köpte några lotter ur tombolan. Jag brukar aldrig vinna, men pengarna går ju till arbetet bland barnen i Rumänien så det gör inget. Till min förvåning vann jag på första lotten jag öppnade. Jag fick ett litet halmhjärta som ni kan se på sista bilden i det här inlägget.

Sen gick vi in i matsalen och satte oss vid borden för att smaka på lite julmat. Det var inte så dumt för nu var vi riktigt hungriga. Det fanns lite av varje i förpackningen. Det enda jag saknade var sillsalladen, men det fanns potatissallad och mimosasallad.

Efter julmaten blev det kaffe och en kaka. Vi hade trevligt runt borden. Det skickades runt fler lotteriringar, men jag hade ingen mer växel och som sagt så brukar jag ju inte vinna. Det gjorde däremot en av tjejerna i kören. Det var ett lotteri hon ville vinna första vinsten i. Det var en bakmaskin eller matberedare och den skulle hon ha. När de drog vinsterna, var det samma nummer i alla lotterier som vann första priset och fick välja först. Till allas jubel var det hon som hade nummer 78 och givetvis tog hon sin efterlängtade maskin. En del har verkligen turen på sin sida. Sen åkte vi hem, men kören har inte gjort sitt sista framträdande det här året än. Vi samlas en gång till mellan jul och nyår för att sjunga på en gudstjänst i Missionskyrkan.

Idag sken solen och Takko och jag gick ute på en promenad. Vi passade också på att fylla på fågelmat i alla fröautomaterna. Fåglarna var framme och mumsade på det som bjöds. Vi såg talgoxar, blåmesar och de ettriga nötskrikorna.

Vi har fröbehållare på två ställen. Vid den gamla vildapeln såg jag senare en av katterna sitta och vakta på fåglarna, men de klarade sig.

Talgoxarna gillade den nya talgbollspalmen jag köpte förra veckan. De satte sig på talgbollarna och hackade i sig av det goda.

Jag passade på att gå in mina nya kängor. Jag har använt dem ett par gånger tidigare, men det tar lite tid innan de formar sig efter fötterna. Nu börjar de kännas hemtama.

Maken har köpt en ny cykel som han ville ta ut på en runda. Premiärturen var igår då han och Takko tog sig ner till Torskinge via Moenvägen trots en del stormfälld skog över vägen. Idag cyklade de söderut på Torskingevägen. Jag kom ifatt dem strax innan Torskinge kyrka.

Takko gillar att springa, men han brukar bli trött och sova en stund i soffan efteråt. Jag körde om dem och fortsatte sedan ner till Södra Vadet.

Vid vägskälet där mjölkabordet står har jag en gömma som varit intagen för lite service och omvårdnad. Nu var den klar att sättas ut igen. Det gick snabbt och sedan ställde jag mig och lapade sol. Jag behöver vara ute i solen för jag har precis fått veta att jag har D-vitaminbrist. Läkaren hade skrivit ut ett recept till mig på droppar som jag måste ta i tre månader. Det kanske inte är så konstigt efter den solfattiga sommaren och den regniga hösten.

Efter en stund kom maken och hunden ifatt mig. Nu fick Takko hoppa in i bilen och följa med mig medan maken fortsatte att cykla en längre runda.

Takko och jag åkte tillbaka mot Forsheda. Jag hade ytterligare en gömma som varit inne för service. Vi svängde in mot elljusspåret och den här gången stannade jag inte vid den nedfallna tallen som låg över vägen. Jag svängde ut och fortsatte på elljusspåret i stället ända fram till grillplatsen. Där inne i skogen återplacerade vi gömman.

I skogen var det mörkt. Solen började dala men än lyste den mellan träden. Det var en skön dag även om temperaturen har dalat den också. Det finns visst risk för minusgrader och frost de närmaste dagarna. Då kan det bli halt på vägarna.

Det var inte halt när vi fortsatte mot Forsheda och sedan västerut till Kvarnagården. Vattnet hade stigit i Storån sedan vi var där sist.

Vid det nya vindskyddet finns en liten grillplats. Där har jag tänkt tända en brasa och bjuda in till ett mellandagsevent. Det blir i så fall tredje året i rad som jag är med och ordnar ett event i mellandagarna. Det är inskickat för granskning och förhoppningsvis publiceras det inom kort.

När vi kom hem, hade solen försvunnit bakom trädtopparna och himlen färgades rosa. Nu var det lite kallare i luften. Det var skönt att stiga in i stugvärmen igen. Det var också dags att laga lite mat till oss. Jag fixade falukorv i ugnen och maken lagade potatismos till oss.

Gulliver har ätit upp sig inför den vinter som verkar dröja. Nu är han tjock och tung, men så håller han sig gärna utomhus. HAn kommer in och äter lite, gosar en stund. Sedan ja,ar han och vill bli utsläppt igen.

Gandalf har vuxit till sig och är inte lika mager. Det är en riktigt mysig och kelen katt som gärna gosar med oss. Han heter förstås Gandalf för att han är grå.

Nu ska jag provsmaka dagens te i Teadventskalendern. Hittills har det inte varit en enda höjdare, men idag hoppas jag att det ska kunna bli utdelat en femma.