Nationaldagsfirande i Paradiset

När jag kikade ut genom sovrumsfönstret häromdagen, fick jag se att paradisbusken blommade. Den står vid dammkanten och gläder oss med sina rosa blommor. Den är nästan översållad med blommor. Så vackert det kan vara så här års!

Jag hämtade kameran för att fotografera paradisbusken och då upptäckte jag att en näckros hade slagit ut i dammen. Det är dåligt med vatten i dammen och det som finns är slemmigt så vi skulle behöva rensa lite. Trots att de pratar om regnskurar i prognoserna har vi inte sett skymten av någon regnskur på länge. Nu är det eldningsförbud för det är alldeles för torrt i markerna. Jag hoppas det kommer en skur snart.

Vi började fira lite redan i lördags kväll. Först var det gudstjänst med nattvardsfirande i missionskyrkan. Vår pastor slutar sin tjänst i sommar och detta var den sista predikan han höll för den här gången. Jag ville gärna vara med åtminstone en liten stund så jag vilade tidigare på dagen för att orka med.

Efter gudstjänsten bjöds vi på buffé med mycket god mat Det fanns pajer, sallader, lax och fläskfilé med mera. Alla blev nog mätta. Det blev i alla fall jag. Vi stannade inte så länge för sen var jag ganska så trött. Vi fick hoppa över talen och minnesorden och åka hem. Efter en sådan här utflykt brukar jag vara trött. Nästa dag blir oftast en vilodag. Söndagen är ju vilodagen så det passade bra. Kalmarsonen kom med tåget framåt kvällen. Nu är han klar med terminens arbete och kan ta sommarlov. Det blev en sen grillmiddag med familjen.

Den här helgen var extra lång eftersom vi firade även på måndagen. Då var det Sveriges nationaldag. Det kan man fira på många olika sätt. Katrin och jag planerade in en liten geotur i trakterna. Jag tog bilen in till stan men sen lämnade jag över ratten till henne.

Vårt första mål var ett par gömmor i Hjälshammar. Det har kommit en serie gömmor på temat fobier där. En del av dem kanske låg lite mera svårtillgängligt placerade, men ett par tänkte vi ge oss på. Den första hette Ranidafobi och var väl den senaste i raden. Vi hoppades att det skulle finnas en liten grusväg längs motorvägen som vi kunde ta fram till gömman och det fanns det. Vi stannade bilen på vägen och gav oss in bland buskar och stenar intill en liten bäck. Vid bäcken blommade kallorna.

När vi letat en liten stund, ropade Katrin att hon hittat den. Det var en liten groda som bodde här vid bäcken. Vi signerade loggboken innan vi stoppade tillbaka grodan på gömstället.

Sen gick vi tillbaka till bilen för att fortsätta geoturen till nästa gömma. Först körde vi vidare på grusvägen ifall det fanns något ställe att vända, men plötsligt tog vägen tvärt slut och ingen vändplan fanns. Vi fick backa en bra bit innan vi kunde vända på bilen och köra framåt igen.

Vi fortsatte under E4:an och följde vägen mot Ulås. Det skulle finnas en till gömma lite längre bort. Här var vi tvungna att ställa bilen vid vägkanten och gå en bit på skogsvägen. Det var relativt slätt och jag kunde ta mig fram utan större problem. Lite ont hade jag i ryggen, men det finns ju väktabletter att ta till.

Försommarblommorna ger nu plats för midsommarblommorna. När den ena blomman har gjort sitt, tar nästa över. Det är vackert hela tiden. Vi såg teveronikor och harsyra, smörblommor och hundkäx.

Vi kom in i skogen där Entomofobi skulle finnas. Jag gissade på att det hade något med insekter att göra. Vi letade på lite olika nivåer, men mest på lite högre höjder på grund av T-rankingen. Jag ser ibland ganska bra på långt håll och lite längre bort skymtade jag något som skulle kunna vara ett petrör. Jag tog mig lite närmare och ropade till Katrin att den nog var där framme. Det blev hon som fick klättra lite den här dagen.

En illgrön syrsa hälsade oss välkomna och lät oss låna loggboken ett tag. Insekter och grodor har vi inga som helst problem med. Det finns andra djur som är läskigare. Vi nöjde oss med dessa två fobier och sparade de andra till en annan gång. Nu var det dags att traska tillbaka samma väg ut till bilen och fortsätta åt ett annat håll.

Det var inte så långt ut till RV27 från parkeringen vid vägkanten. Sen svängde vi höger mot Bor och i Bor tog vi vänster mot Gällaryd. Det skulle finnas två lite svårare gömmor längs vägen mellan Bor och Gällaryd. Båda fanns vid busskurer. Den första hette På väg. På vägen var också platsen där vi nollade men det stämde inte. Vi parkerade på sidovägen och började leta.

Lupinerna blommade vid busskuren och längs vägkanten tillsammans med hundkäxen. Vi letade länge och GPS:erna bara snurrade runt med oss. Till slut kontaktade vi en livlina. Medan vi väntade på att de skulle svara fortsatte vi till den andra gömman vid nästa busskur.

Här letade vi också ett bra tag. Det stod en traktor och en bil på andra sidan. Förarna hade väl någon sorts diskussion. Våra vänner ringde upp oss och vi kunde få lite tips. De bekräftade våra aningar om vad det var vi skulle leta efter. Vi fick ganska noggranna detaljer men ändå lyckades vi inte hitta Uffe 50. Det är bara de som var först som hittat den. Rutinerade loggare har gått bet före oss så vi är väl i gott sällskap. Diskussionsklubben avslutades på andra sidan vägen och deltagarna körde sin väg. Nu kunde vi plocka fram stegen och leta lite noggrannare, men inte ens det hjälpte. Det blev en DNF. Vi återvände till den första busskuren för nu hade vi fått bekräftat var vi skulle leta. Det tog inte så lång stund för Katrin att hitta logglistan och signera den. Därmed avslutade vi själva geoturen med tre gömmor hittade av fyra besökta.

Bilen rullade nu vidare mot Kolvarp för ett besök hos min mamma. Vi såg en glada som seglade på uppvindarna. I Kolvarp hittade vi även min bror och svägerska som var där och fikade. Kaffet var redan klart och vi hade med oss lite fikabröd så det var bara att fortsätta fika. Det blev inga foton tagna hos mamma, men när vi passerade Horda på vägen hem, stannade vi och läste på skyltarna om förr i tiden. Några av personerna på bilderna kanske var mina förfäder. Sen åkte vi hemåt. Nu var jag ganska trött, men jag kunde ta mig hem från stan, när jag släppt av Katrin där. Det blev en trevlig tur i vårt svenska paradis denna nationaldag 2016.