Segt och tråkigt

Vissa dagar vill man helst bara ska ta slut. De är så sega och tråkiga. Så har det varit den här veckan. Det började redan i söndags. Sen fortsatte det även måndag och tisdag då jag mest sov bort hela dgarna. Jag var så trött och matt i kroppen. Det blev ingenting gjort kändes det som. På måndagen skjutsade jag kalmarsonen till en jobbintervju i alla fall. Han har sökt jobb på äldreboende. Från och med igår har han gått bredvid för att lära sig. Sen ska han hoppa in som semestervikarie i sommar.

Jag satt i bilen och vilade medan han var på intervjun. Sen åkte vi hem. Det var ungefär vad jag klarade av den dagen. Det jobbigaste har varit att magen inte riktigt vill vara med. Det påverkar hela kroppen och inte minst orken. Jag har haft svårt att äta tillräckligt mycket. Nu hoppas jag att det har vänt. Det känns lite bättre idag.

Igår var sista dagen i den femte kuren med cellgifter. Nu är det en veckas uppehåll innan nästa kur börjar. Då kanske de ska ändra lite på medicinerna men det får jag veta då. Idag var jag på vårdcentralen i Forsheda och lämnade lite prover. Jag hoppas de var bättre än förra gången.

Det är inte så mycket att göra mer än att vänta på att kroppen ska hämta sig och att orken ska komma tillbaka. Jag har i alla fall lyckats läsa en tjock roman. Det var ett tag sedan jag kunde läsa med behållning. På något sätt har det varit svårt att engagera sig i storyn, men nu funkade det hyfsat. Jag får väl leta upp en ny bok att ge mig på. Promenaderna har ställts in mer eller mindre. Takko och jag gick över kullen en dag. Det är allt men förhoppningsvis kommer det dagar med bättre ork framöver. Det blev ett segt och tråkigt inlägg, men det speglar väl läget just nu.