Helgens utmaningar

Tänk att vi redan är inne i augusti. Juli har passerat fortare än jag trodde månaden skulle göra. Det har hänt en hel del, men de flesta dagarna har varit ganska lika. Det roligaste har nog varit att familjen varit samlad och vi har kunnat göra en del saker tillsammans. Nu är den tiden över och vi splittras igen. I lördags gick flyttlasset till Stockholmsomådet för yngste sonen. Maken skjutsade dit honom och jag berättar mer om det senare.

Under tiden var den ännu hemmavarande sonen och jag ute på egna äventyr. Han hade en ledig dag från äldreboendet där han jobbar. Då passade vi på att åka ut och jaga lite geocacher. Den här helgen hade alla geocachare fått en utmaning att försöka logga en gömma med minst tio favoritpoäng. Jag har loggat de flesta häromkring så det blev till att åka en liten bit bort. Vi ville ju inte ge oss på gömmor med alltför hög terrängranking. Sådana klarar jag inte av än.

Jag rattade GeoKian och sonen fick hantera GPS:en. Han börjar bli riktigt bra på det nu. Vi åkte till Vrigstad där det finns en slinga med intressanta cacher. Där skulle det finnas någon med många favvopoäng.

Vi stannade vid vägkanten och för det mesta var vi ensamma på vägen. Det kom en och annan bil som ville förbi. Gömmorna fanns för det mesta i närheten av vägen. Vi loggade inte bara högpoängaren utan vi tog även dem vi passerade på vägen. Min rygg värkte en del så jag hade fått förbereda mig med lite extra medicinering inför resan.

Ibland ledde geostigen en bit ifrån vägen och då fick sonen göra grovjobbet. Han hittade gömman och hämtade burken så att jag kunde signera loggen, ett bra mor- och sonsamarbete. Sen fick han gå tillbaka med burken igen.

Gömmorna var trevliga och inte så svåra att hitta. De hade alla ett tema och ibland en burk som passade till temat.

Snart hade vi loggat ett antal burkar och började närma oss den vi siktat in oss på. Regnet hängde i luften. Annars sken solen på oss och det var lagom varmt och skönt ute.

När vi kom fram till Virstorpsrundan - Hole in one, började det ösregna. Då valde vi att stanna i bilen en stund och vänta på att regnet skulle avta. För det mesta är det ju korta skurar som kommer. Denna visade sig också vara kortlivad och snart kunde vi ge oss ut och leta efter gömman.

Det var sonen som fanns även denna. Jag var med ut bland buskarna och fick se det trevliga gömstället. Därmed fick jag min souvenir för att jag klarat av utmaningen att hitta en gömma med minst tio favoritpoäng. Denna hade 33 fp och nu fick den ett till.

Nu började vi bli hungriga och ganska nöjda med dagens fynd. Vi vände bilen och åkte tillbaka. I Vrigstad finns det ett bra gatukök som serverar indisk mat med mera. Där siktade vi in oss på att äta vår lunch. Tyvärr var grillspetten slut.Sonen satsade på en indisk gryta, men jag vågade mig inte på den eftersom den skulle vara ganska het. Min mage är lite i olag och då ska man inte utmana den för mycket.

För min del blev det en kebabtallrik, men jag smakade lite på sonens gryta. Den var god och hettan kom efteråt. Naanbrödet var varmt och gott till. Sen åkte vi hem till Rannäs. Jag var förstås ganska trött och behövde vila en stund.

Under tiden hade maken och yngste sonen nått fram till Salem. Det är där han ska bo under hösten medan han gör sitt examensarbete på en spelfirma i Stockholm. Salem ligger ju en bit söder om huvudstaden, men det finns bra förbindelser.

Sonen hyr ett rum hos en kille där. Det passar honom bra eftersom hans hyresvärd har två katter och sonen är ju kattälskare. Han ska vara kattvakt nu medan hyresvärden är borta några dagar.

Under tiden får han installera sig i sitt rum. Det tog väl en timma för dem att lasta av släpkärran och tömma bilen på sonens grejer. Efter en paus gav sig maken av hemåt igen. Det blev en lång resa. Han var hemma igen vid tiotiden på kvällen, cirka tolv timmar efter avfärden.

Senare på kvällen fick jag ett mms från sonen som berättade att det viktigaste var installerat. Det var förstås skrivbordet med datorn. Han kommer säkert att klara sig bra där, men vi saknar honom redan. Den andre sonen är hemma ett tag till och maken har semester en vecka till.

Igår på söndagen vilade jag mest, men jag hade planerat att försöka åka till sommarandakten på sommarhemmet. Det var Ambjörn som skulle tala och han har alltid en intressant vinkel att komma med. Så var det nu också. Han talade bland annat om de redskap som Gud ger oss till vår verktygslåda. En del ligger där oanvända medan andra blir utslitna. Ibland får vi nya verktyg, men det gäller att använda dem på rätt sätt. Nettan och Micke sjöng och Lennart ledde samlingen. Efteråt var det kvällsfika och lite prat vid borden. Det var trevligt att se alla som var där, både unga som gamla.