Blixt och dunder

Ibland händer det inte så mycket. varje dag är lik den tidigare. Så har det delvis varit för mig de senaste dagarna. jag har fortsatt mitt ogräsrensande, min köksrenovering och min betonggjutning. Så långt har det varit som vanligt.

Utöver detta vanliga har jag varit chaufför. Sonen behövde skjuts till Ljungby för softspel och till lagan för LAN. Dessutom måste han ju bli hämtad efter en viss tid. En dag var min mamma här och hälsade på. Det var trevligt. Hon kommer inte ut så mycket och har svårt att gå. Hon kan ju alltid ta färdtjänsten. Det gjorde hon till sjukhuset. Sedan hämtade jag henne där och skjutsade tillbaka. Så bilen har gått ett antal mil de senaste dagarna.

Det som inte har gått är att blogga eller läsa mejl. I fredags drog ett häftigt åskväder över Rannäs. Det slog ut både tlefon och ADSL. Man känner sig onekligen lite avskuren från omvärlden. Vi kan förstås se på världen för parabolen fungerar, men vi har bara mobilerna om vi vill kommunicera med någon. Man glömmer fort hur det var bara för några år sedan. jag vet inte när vi kan få flet fixat. Man kan tydligen inte göra någon skadeanmälan utanför kontorstid. :( Eftersom ni kan läsa detta har ni väl förstått att jag lyckats hitta en uppkoppling som funkar. Det är skönt att jobbet finns även på sommaren. Här sitter jag nu vid min arbetsplats och skriver.

Jag kan alltså inte vara online hemifrån för tillfället. Funderade på ett mobilt bredband. Har hört att det funkade hos våra bekanta även om det andra inte gjorde det. Vi får se. Det finn i alla fall en annan uppkoppling som aldrig fallerar. Jag brukar nämligen tänka mig bönen som en uppkoppling mot Gud. När jag vaknar på morgonen, kopplar jag upp mig. Sean står linjen öppen hela dagen tills jag går och lägger mig. Jag kan när som helst nå honom och kommunicera så mycket jag vill. När jag kryper till kojs, ber jag min aftonbön, tackar för dagen som gått och ber om beskydd under natten. Sedan kopplar jag ner, men jag vet att han aldrig stänger av. Jag kan när som helst söka honom. "Bed, så skall ni få. Sök, så skall ni finna. Bulta, så skall dörren öppnas. Ty den som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas." (Matt 7:7-8)

Vi satt på verandan pojkarna och jag och tittade på blixtarna och räknade sekunder tills knallen kom. Några gånger hann vi inte ens säga "ettusenett". Blixt och knall kom så gott som samtidigt. Sedan kom regnet. Först lite smådroppar. Sedan ökade både storleken på dropparna och mängden droppar. Stundtals kändes det som om vi satt bakom ett vattenfall. Det började bildas pölar i groparna på gräsmattan. I ett kvarglömt glas på trädgårdsbordet plaskade det ordentligt och det fylldes ganska snabbt till över hälften. Efteråt kunde vi läsa av regnmätaren till 36 mm på mindre än två timmar. Det kan man kalla en rejäl rotblöta. Den behövdes, men åskan kunde vi ha varit utan trots det magnifika skådespelet.

Igår var vädret lite svalare. Det kom en skur till och vi hörde lite muller på avstånd. Det var fuktigt i jorden och i gräset. Vattennivån i dammen har stigit. Hunden och jag avverkade våra vanliga skogspromenader. Regnet hade tvättat alla stigar och rensat dem från barr och annat löst gods. Vätan gynnar mina favoriter också, kantarellerna, blåbären och hallonen. Blåbären har börjat mogna och jag har ätit några tallrikar med mjölk. Det är sommarmat för mig lika mycket som sill och potatis. Snart blir det dags att plocka de första hallonen. Jag har inga trädgårdshallon. Det finns gott om skogshallon bakom ladugåren och längs stenmurarna i byn. De smakar gott till vintern. Då avnjuter vi gärna en "heisse liebe", varma hallon med vaniljglass, i soffan framför TV:n.

Foto: Inga M Johansson, Bakom "vattenfallet", 36 mm och Blåbärstallrik