Guld, silver och brons

Nu låter det som om detta kommer att handla om sport, men i mitt tillstånd ska man inte anstränga sig. Så rubriken syftar på något annat.

Jag började dagen med att sjukanmäla mig för att sedan ringa vårdcentralen. Jag fick en tid i stan kvart i tio. Vår vårdcentral i Forsheda har bara läkare på torsdagar. Men om man ska få något utskrivet på recept måste man ju ändå åka in till apoteket i stan för att köpa ut det. Fem veckors hosta, återkommande feber, snuva, ont i halsen och huvudet, ont i bröstet, tungt att andas, trötthet, ingen ork, ja, symptomen är många. Men vi konstaterade att det nog bara var ett vanligt virus. Alla värden var bra och hjärta och lungor fungerade som de ska. Det är väl bara att hålla ut. Jag fick i alla fall någon sorts nässpray som ska hjälpa om några dagar. Om en vecka ska doktorn ringa och kolla om hostan är kvar. I så fall blir det andra åtgärder.

Ibland verkar det som om vården och skolan har mer gemensamt än jag tror. Annars brukar jag hävda att sjukvården är en helt annan och obegriplig värld för mig som jag undviker så länge jag kan. Men ett har vi gemensamt: vi väntar och ser. Nu är det inte någon åtgärd som jag är så förtjust i. Jag tycker att det är bättre att sätta in åtgärder i tid, hellre för tidigt än för sent. De barn som har behov av särskilda åtgärder blir inte hjälpta av att vi väntar och ser vad som händer.

Brons, silver och guld... ja, det var de färger jag hittade ute idag. Jag hade kameran med mig till stan, men där blev det inget plåtat. På vägen hem såg jag några bokar i trädgårdar som lyste i så vackra färger. Så jag tänkte att en liten extra runda till bokskogen vid Schedingsnäs kunde jag nog orka med. Visst var det fantastiska färger som mötte mig där. Bokarna lyste i guld och brons. Silvret då? Det hittade jag hemma i gräset. Frosten gav gräset en silverton. Senare smälte den och kvar fanns miljoner små droppar. Vackert!

Guld...

...brons...

...och lite silver.

Imorgon tag jag det lite lugnt. Det får nog bli några dagar hemma. Dags att försöka återvinna krafterna. Maken är borta, så det blir hunden katterna och jag.