Min söndag

Det är alltid lika spännande att se vad nytt som finns när jag loggar in på bloggen. Finns det några nya kommentarer? Vilka roliga och intressanta inlägg har kommit från bloggare som jag följer? Idag hittade jag en härlig mening på en blogg. Som svar på frågan vad Gud skulle säga till den personen när hon kom till himlen, svarade hon: Åh vad jag har längtat efter dig! 
Ett härligt svar och det bästa är att jag tror att det är sant.

Det var sovmorgon idag också. Vi kom i alla fall ut på vår morgonpromenad vid niosnåret. Lite lagom kyligt, men härlig luft trots allt. Det smakar så mycket godare med frukost när man kommer hem. Annars har jag tillbringat halva dagen i missionskyrkan. Vi hade besök av vår mission Sture och hans fru Karin. De arbetar med radiomission bl a Ryssland och Centralasien. Det är spännande att höra hur det är att vara kristen i andra länder. I Centralasien måste församlingarna vara registrerade och de får bara hålla gudstjänst på godkända tider. Samlingar utanför den tiden är olagliga. Vi är så vana vid att ha mötesfrihet att vi inte reflekterar över om vi får samlas eller inte. 

Gudstjänsten började inte förrän kl. 15.00, men det serverades sopplunch redan kl. 13.00. Ibland är det skönt att slippa laga mat själv. Vi fick en jättegod kycklingsoppa som mustig och kryddstark. Till det serverades ett nybakat bröd. Kaffe och en kaka efteråt. Under tiden vi drack kaffe serverades det också information om planerade satsningar i församlingen. En av de planerade satsningarna som ligger väldigt nära i tiden är vårt virkcafé som går av stapeln på torsdag kväll. Det ska bli kul att se hur många som är intresserade och kommer. Det fanns några lösa trådändar fortfarande, men jag tror vi har fäst dem nu idag. 

Vid gudstjänsten var det premiär för vårt lovsångsteam. Idag var vi bara två som skulle leda församlingen i lovsångerna. Det kändes speciellt bra när de sånger vi valt stämde så väl med det som predikades. Jag gillar när gudstjänsterna har en röd tråd. Ibland behöver man inte planera i detalj. Ändå hänger allt ihop. Då känns det som att Gud bekräftar oss. Sen är det alltid roligt när gudstjänstbesökarna kommer fram efteråt och tackar för sångerna.

Nu är det dags att varva ner med en kopp te. Det är brukligt här i huset. Söndagskvällarna är dessutom telefonsamtalskväll. Då ringer jag alltid till pojkarna om det inte blir för sent. Det är trevligt att höra att de mår bra. De är inte så pratiga av sig, men lite kan man ju dra ur dem. Imorgon är det skolan igen och på kvällen UV-scouterna.