Ännu en underbar höstdag här hemma i Rannäs. Två långa promenader med hunden blev det. Fast i morse var det visst frostigt på marken enligt maken. Själv var jag inte uppe då. Jag är ju ingen morgontupp, snarare nattuggla.
Hunden och jag var ute i trädgården ett tag. Eftersom det ska bli kallare till veckan ar det hög tid att kruka in mina pelagonier. Man vill ju gärna ha några av sorterna kvar till nästa år. Jag har de rosa mårbackapelagonierna, några vita, en sort med flikiga och randiga blad med dragning åt rött och mina små röda som ser ut som rosenknoppar. De sistnämnda är jag rädd om för de hörde till huset när vi flyttade hit för snart nitton år sedan. Mina andra växter står fortfarande ute intill väggen. De ska ner i potatiskällaren så småningom, fuchsiorna som är extra många och extra stora i år, dahliorna som blommat och fortfarande blommar rikligt, gladiolerna som inte blommat alls (ny chans nästa år) och begonierna förstås. Många perenner blommar också för fullt. Kärleksörten är ovanligt vacker. Imorgon börjar älgjakten. Då får vi akta oss. Jag har inte sett några älgar på länge. Rådjuren har också lyst med sin frånvaro ett tag. Det kan bero på att kossorna intagit hagarna. Det såg så fridfullt och vackert ut, pastoralt, när de idag låg ner allihopa och idisslade med de glödande asparna och björkarna i bakgrunden.
I eftermiddags hade jag tänkt gå på tillsammansgudstjänsten. Maken åkte före för att ta hand om ljudet. När jag skulle gå, drabbades jag av en hejdundrande hostattack. Jag trodde annars att det lugnat ner sig lite i helgen. Man blir ju helt färdig efter en sådan attack så jag stannade hemma. Det blev te och hostmedicin i stället. Smakade inte särskilt gott ihop. Vi gjorde en ris a la malta med äppelkompott smaksatt med saffran som smakade underbart. Nästa helg hoppas jag att hostan har gett sig. Då ska jag sjunga i lovsångsteamet hade jag tänkt. För ett tag sedan startade vi upp ett antal lovsångsteam igen. Det ska bli roligt att sjunga till Guds ära. Lovsång är ju ingen musikgenre utan en livsstil. Vi sjunger inte för att man ska tycka att vi är duktiga utan för att vi vill upphöja Gud.
"Inte oss, Herre, inte oss utan ditt namn skall du ge ära, du som är god och trofast!" Ps 115:1
Ikväll var himlen alldeles glödande och vackert rosa. Det var en intensivt rosa ton som inte syns på bilden. En stund senare var det bara ett mörkrött band nere bakom trädtopparna. Nu är det svart och mörkt och kyligt. Den mörka årstiden är här igen.
Så otroligt vackra bilder. Hösten är som vackrast just nu, så nu skulle man ha ett par dagars ledighet .... när novemberledighetsdagarna kommer, så har ju det vackra försvunnit.
SvaraRaderaLåter underbart att vara med i en lovsångsgrupp... eller någon annan sådan tillhörighet, där man gör något tillsammans, något som alla tror på...
Ha en bra vecka!