Grannsamverkan

Blåbärsskogen i Rannäs

Solen har äntligen kommit på allvar. I eftermiddag konstaterade maken att det var 25 grader ute. Det räcker för mig. Vi tog en tur till blåbärsskogen innan det blev alltför varmt och plockade 3-4 liter. Maken använder repa, men jag plockar för hand. Sen är det han som rensar blåbären när vi kommer hem. Jag häller dem på burkar och stoppar in dem i frysen. Till vintern är det gott att plocka fram de blå läckerheterna.

Takko i blåbärsskogen

Takko var förstås med i skogen. Han höll sig ovanligt lugn. Han tycker inte det är kul när vi inte förflyttar oss så mycket. Skogen ska man promenera i, inte stå på samma fläck hela tiden. Till slut lade han sig ner och vilade.

Blå bär och röda och gröna blad

Det fanns en hel del blåbär. Vi var väl där kanske en timme. Det är lagom dagsverke. En annan dag plockar vi lite mer. Det fläktade lite i trädkronorna så myggen höll sig på avstånd. Det var så tyst i skogen förutom trädens susningar. Att plocka blåbär är så meditativt. Man hinner fundera både på det ena och det andra.

Hu, vilken fuling vi mötte!

På morgonen tog jag som vanligt en promenad med hunden. Det hör till morgonrutinerna. På väg tillbaka höll jag på att trampa på en huggorm. Den låg alldeles stilla på grusvägen. Jag hoppade baklänges av förskräckelse. Hjärtat gjorde en volt i bröstkorgen. Ormar har jag stor respekt för, speciellt huggormar. Som vanligt stampade jag hårt i marken för då brukar de ringla iväg. Men den här låg bara kvar. Till slut fick jag försöka passera den på svanssidan. Takko hade redan gått förbi den. Konstigt nog brydde han sig inte alls om den.

Grannar hjälper grannar

Ikväll var vi hos några av våra grannar. De håller på att renovera och maken skulle hjälpa dem med lite rörinstallationer. Grannar ska väl hjälpa varandra om de kan. Nästa gång är det vi som behöver få hjälp med något. De hade frågat om inte jag kunde följa med den här gång. Det är klart jag kan. Vi fick en trevlig pratstund och fika. Grannarna har två schäfrar. De var jättestora i jämförelse med vår lilla hund. Där kan man verkligen se släktskapet med vargen. 

En av grannhundarna

Nu ska jag bädda rent i sängarna. Jag tvättade lakan idag och hängde ut dem att blå sig torra i solskenet. Det är en skön känsla att få krypa ner mellan rena lakan som man plockat in direkt från torklinan. Det blev några maskiner körda idag. Dessutom hann jag börja eller rättare sagt fortsätta på förra årets pysselprojekt. jag satt en stund i min hängstol på verandan och stickade lite. Sedan löste jag något korsord innan jag bara satt där och sakta gungade medan jag såg ut över markerna. Det är livet på landet när det är som bäst..