Det stora köptemplet

Fika i Fegen

 Då har även jag gjort ett besök vid det stora köptemplet i Ullared i modern tid. Första gången jag var här inträffade för 30 år sedan tillsammans med min mor och några till. Då vägrade jag gå in när jag såg kön till entrén. Jag tog bilen och åkte ut i skogen medan de handlade. Mitt andra besök skedde för 20 år sedan tillsammans med min syster. Jag har vaga minnen av besöket, mest minnen av trängsel. Jag kom i alla fall hem med lite kläder till pojkarna och något till maken, men inget till mig själv. Dagens besök gick lite bättre.

Utsikt mot kapellet på udden

 Det var egentligen inte mitt förslag. Sonen hade hört talas om spelbutiken där och när jag förslog en liten dagsutflykt, röstade han på Ullared. Det accepterade både jag och brodern. Jag tänkte att jag kan ju alltid geocacha där. Katrin hakade på, när jag frågade om hon ville hänga med.

Första fyndet

 Vi stannade till i Fegen för att fika. Jag hade packat ner lite kaffe och bullar. Där fanns också ett par cacher, som vi sökte upp. Den ena fanns vid vägen inte långt från fikaplatsen. Den andra fanns andra sidan viken på en udde med ett liten kapell.

Uddens yttersta spets och Kaninön

 Udden var en ås som fortsatte ut i vattnet. Där utanför fanns en liten ö som kallades Kaninön. Någon hade haft kaniner där på somrarna. Nu fanns där mest måsar som skränade och flaxade runt.

Det stora köptemplet

 När vi kom fram till Ullared, ville pojkarna förstås besöka spelbutiken, men Katrin och jag gav oss in på det stora köptemplet. Hon hade ju varit där förut och kunde guida mig runt. Vi tog en runda på hundavdelningen i källaren. Sedan blev det lite smått och gott från hygienavdelningen. Det var trots allt inte så trångt som jag kommer ihåg det. Men det var inte nån plats jag kände mig särskilt bekväm med. Jag klarade bara av en liten del av butiken. Klädavdelningen hoppade jag helt över.

Kassakö

 Pojkarna dök upp och efter ett tag var vi tre nöjda. Katrin fortsatte att beta av sin inköpslista, men vi andra gick mot kassorna. Det var bara två före oss, så snart var vi ute igen. Efter ett besök i bilen, gav vi oss ut på cachejakt.

Parkering

 Första gömman fanns vi en en liten park, den andra i ett skräpigt hörn vid Netonnet. Vi hittade två gömmor vid den stora parkeringen. Den ena var min kompis Bodils eminenta gömma.

Vid en av cacherna

 Den sista gömman vi fann i Ullared kunde det vara lite problem med på grund av alla besökare. Det var nog inte så farligt med dem. De verkade inte bry sig om vad vi gjorde, när vi letade vid den stora stålkonstruktionen. Vi höll på att missa den, men till slut kunde den äldste sonen pilla fram den ur sitt gömställe. Sådana stålkonstruktioner görs på det företag där maken jobbar numera. Det är han som ritar alla detaljerna.

Vänta, vänta...

 Som tur var fanns en bänk att sitta på för sedan var vi nöjda med våra fynd och började känna oss lite hungriga. Efter ett tag kom Katrin också ut och vi kunde ta lunch. Sonen hade spanat in ett ställe där man serverade asiatisk lunchbuffé. Det passade oss alldeles utmärkt och smakade gott.

Yes, där var den!

 Det finns ju lite andra intressanta affärer på området. Vi tänkt gå till Panduros Outlet. Medan jag väntade på Katrin kollade jag kundvagnarna i kundvagnsparkeringen intill. Det finns nämligen en mysteriecache, som går ut på att hitta två olika kundvagnar, Röd 1494 och Lila 4464. Under handtaget på dem finns koordinaterna till själva gömman, nord på den ena och öst på den andra. Jag hade skrivit små lappar med numren, som alla fick, när vi kom dit. Egentligen hade vi väl inte så stor förhoppning om att hitta vagnarna, men försöka måste man ju. När jag kikar runt, faller plötsligt mina ögon på den lila skylten med nummer 4464. Där var den ena! Den satt fast som nummer tre i en lång rad vagnar. Jag plockade fram en femma och lyckades dra ut de båda utanför så att jag kom åt att se under handtaget. Ja, där satt koordinaterna som de skulle. Sedan kollade vi lite fler vagnar, men den röda ville inte visa sig för oss idag. Vi får spara den till nästa gång. Vi har i alla fall kommit halvvägs.

På väg till Bockstens mosse

 Efter ett besök på Panduro åkte vi vidare. Någon mil längre bort mot Varberg finns Bockstens mosse. Det var där bockstensmannen hittades 1936. Nu finns där en cache att hitta. Vi parkerade och gick stigen fram till fyndplatsen.

Här hittades bockstensmannen 1936

 Platsen för fyndet var utmärkt med en skylt. Där var blött, men det kan man ju förvänta sig på en mosse efter en regnig sommar.

Här hittade vi cachen 2012

 Medan jag kollade in fyndplatsen hade Katrin hittat gömman. Snart var den loggad och klar att återplaceras.  Vi traskade tillbaka till bilen och vände hemåt igen.

Åkulla cacheutsikt

Den blev en sista cache på vägen vid Åkulla friluftsgård. Pojkarnas intresse hade svalnat så de satt kvar i bilen medan vi andra promenerade stigen längs sjön fram till cachen. Jag hittade den snabbt i en håla under en sten. Det blev sista fyndet för dagen. Det fanns många fynd i våra påsar och 9 loggade burkar i GPS:en, ett bra resultat tycker jag. Jag närmar mig stadigt nummer 1000. Nu är det bara 7 cacher kvar. Det kanske kan bli på lördag för då ska jag följa med Katrin & co till Kalmar och logga lite burkar.