Lite trötta funderingar i påsktid

Nu passerar vi strax midnatt och långfredagen ger plats åt påskafton. Förr var långa fredagen verkligen lång. Då var inte affärerna öppna, det fanns inget att göra för alla skulle vara stilla. Inte fick man göra vad man ville. Det var som om man skulle ha tråkigt. Så är det inte idag. På gott och ont. Ibland behöver man stanna upp för att begrunda vad som är viktigt och inte bara rusa på som vanligt.

Som kristen lever man kanske mer med i påskveckans olika dagar. Skärtorsdagen minns man den första nattvarden och Getsemane. Vi brukar ha en ekumenisk samling som börjar i missionskyrkan och avslutas med nattvard i Svenska kyrkan. Så var det i år också, men vi var inte med. På långfredagen är det gudstjänster på olka håll. jag hade tänkt att gå till gudstjänsten i missionskyrkan, men så blev det. jag har varit lite trött de senaste dagarna. Jag brukar inte somna även om jag lägger mig att vila på dagarna. Idag gjorde jag det och vaknade lite för sent för att hinna i tid. Så kan det gå. Det gick för mig som för Petrus och de andra lärjungarna. Vi somnade.

Naturen sover inte längre. Det händer nya saker varje dag. Idag såg jag att de tidiga björkarna börjat spricka ut. Det finns tydligen olika sorter som slår ut sina löv vid olika tider. Vi har några som alltid kommer tidigare än de andra. Plommonträdets blommor har också börjat slå ut. Då får vi hoppas att det inte fryser på nätterna framöver. Nere vid den gamla brunnen växer det vårlökar. De har också kommit. De gör inte så stort väsen av sig, men de är vackra och jag brukar plocka in några i en vas att njuta av på bordet.

Vinbärsbuskarna har redan stora blad. De lyser så grönt mot den nyplöjda åkern. Svarta vinbär är ju så gott och även bladen luktar svarta vinbär.

Vid dammen har kungsängsliljorna tittat upp ur fjolårsgräset. Det är svårt att rensa vid dem för deras stänglar är så sköra. Därför väntar jag oftast att rensa tills de blommat över.

Gullvivorna kikar också fram nu. De här är odlade, men de vilda kommer snart uppe i backen. jag gillar både blommorna och bladen som nästan är lite knottriga.

En av vårens tidiga blommor i rabatten är vårkragen. Den lyser med sina gula solar och friska gröna blad. Många av vårens blommor är gula. Därför tycker jag gult är en vårfärg och inte bara påskens färg.

Det är tydligen inte bara jag som är trött så här på våren. En dag hittade jag Gulliver, vår gula katt, i köket. Han försökte sova i en av mina vispskålar. Det var inte den största han försökte komma ner i. katter älskar annars trånga utrymmen och lägger sig gärna i korgar och skålar som står på bänken.

Takko däremot är inte vårtrött. Idag var vi ute en lång runda. Sedan tog maken med honom och cyklade en lång runda. Han var inte trött för det utan ville ut igen och for runt i huset. Det var väl bara han som var riktigt alert idag. Det kom några nya gömmor inte alls långt borta, men de fick vara. Andra hade närmare och var raskare. Det märks att det är vår även på loggarna på mina egna gömmor. Det rullar in ett antal varje dag från geocachare som gett sig ut på turer. Även de som legat lågt under vintern har nu kommit igång på allvar.

Lagom till påsk blev jag klar med min Dreambird, sjalen jag stickat på den senaste tiden. Den har tjugo röda fjädrar mot svart botten. Det passade väl bra med en fjädersjal så här till påsk. Katterna har ju stulit mina påskfjädrar från riset utanför på trappan. Så det här får väl bli mina påskfjädrar. Färgerna kanske inte är så påsklika, men svart är ju den liturgiska färgen på långfredagen och blodets färg är rött. Så det kan visst vara en långfredagssjal. Den var rolig att sticka i alla fall. Det blir säkert fler av samma modell i andra färger.